Europa måste trycka plattan i mattan

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.

I höstas besökte jag Shenzhen i provinsen Guangdong i sydöstra Kina. Det är en stad som på bara några decennier gått från liten fiskeby till över tio miljoner invånare. Under besöket var det svårt att inte häpna inför alla byggkranar och nya skyskrapor. Men det som verkligen slog en var alla elfordon på gatorna.

Det var förstås inte en slump. Det säljs idag fler elbilar i Kina än i Europa och USA tillsammans. På bara några år har landet blivit världens största tillverkare och marknad för elektriska fordon. Och just i Shenzhen har det lokala styret satt som mål att alla bussar ska bytas ut mot elbussar innan årets slut. Totalt handlar det om en bussflotta på runt 16000 fordon, vilket motsvarar hela Sveriges bussbestånd.

Skiftet drivs medvetet på av staten. Skälen är flera: En utfasning av förbränningsmotorer är en viktig del i att komma tillrätta med de kraftiga luftföroreningarna i städerna och för att minska CO2-utsläppen. En övergång till elektrifiering minskar också Kinas externa oljeberoende.

Men det finns också ekonomiska drivkrafter. De kinesiska biltillverkarna använder den kinesiska hemmamarknaden för nya innovationer samt för att bygga volym och därmed lägre kostnader i produktionen. Målet är en etablering på världsmarknaden där redan existerande produktionsvolymer på hemmamarknaden både pressar kostnader och utgör en viktig ekonomisk bas för expansion.

Utvecklingen inom elbilar är ett tydligt exempel på hur den globala tyngdpunkten för forskning och innovation alltmer förskjuts mot östra Asien. Det är en konsekvens av att Kina återtar en stor och viktig roll i världsekonomin.

Det kommer att ställa ökade krav på Sverige och Europa. Vi riskerar att bli omkörda om vi inte står på tårna. Förutsättningarna att utveckla nya innovativa produkter och tjänster i Europa måste helt enkelt vara lika bra eller bättre än i omvärlden.

Exempelvis måste FoU-investeringarna öka. EU:s forskningsintensitet, mätt som andel av BNP, är idag lägre än Kinas och gapet fortsätter att öka. Det bådar illa för framtiden. Med ett Europa på efterkälken kommer framtidens viktiga innovationer att utvecklas någon annanstans.

Just nu diskuteras EU:s nästa stora ramprogram för forskning. Det är till storleken världens största forskningsprogram och en av de mer produktiva delarna i EU-budgeten. Det finns för närvarande två huvudfrågor: budgetomfång (mot bakgrund av Brexit och den minskade totala EU-budgeten) och inriktning.

Osthyvelprincipen, där alla budgetområden får minskade anslag motsvarande ett EU utan Storbritannien, vore fel väg att gå. Istället borde EU:s budget reformeras genom att minska de mindre produktiva delarna och öka de områden som verkligen skapar värde för det framtida Europa.

Även i frågan kring inriktning är det viktigt att nästa ramprogram hamnar rätt. Stora samhällsutmaningar kräver forskningsprogram med deltagande av näringslivet för att få ut viktiga forskningsresultat på marknaden. En viktig del i detta är möjligheterna att utveckla och demonstrera ny teknik som är för kostsam för det enskilda företaget eller medlemsstaten. Det gäller såväl mindre företag som stora forskningsintensiva industriföretag.

EU står fortfarande i skuggan av Storbritanniens utträde och i politisk osäkerhet. Det är hög tid att både gaska upp sig och fästa blicken framåt. EU kommer att vara viktigare än någonsin för att värna såväl Europas säkerhet som vår framtida konkurrenskraft.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesprogrammen: Efterlängtat besked men mer behöver göras

KOMMENTAR Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.
NYHET Publicerad:

Alla förlorar på regeringens vårdskatteförslag

KOMMENTAR Regeringen går vidare med vårdskatteförslaget trots omfattande kritik. Det kommer att leda till ökad, inte minskad, sjukfrånvaro. Regeringen bör dra tillbaka förslaget om en vårdskatt som alla förlorar på, skriver experterna Catharina Bäck och Richard Hellenius.
NYHET Publicerad:

Färre fattiga med fler riktiga jobb

KOMMENTAR Två tredjedelar av ökningen av andelen med låg ekonomisk standard i Sverige sedan 2008 beror på att utrikes födda har svårt att få jobb, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Skolan måste förbereda unga för arbetslivet

KOMMENTAR Studier visar att unga är ansvarsfulla och ambitiösa. Men många är dåligt förberedda för arbetslivet. En orsak är att skolan inte förbereder eleverna i tillräcklig utsträckning, skriver Lars Göran Johansson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Migrationsverket bortser från praxis

KOMMENTAR I december kom två avgöranden från Migrationsöverdomstolen som innebär ny praxis för Migrationsverket. Nu uppmärksammas fall där Migrationsverket återkallar arbetstillstånd utan att ta hänsyn till denna praxis.
NYHET Publicerad:

Möjliggör för fler att öka sina inkomster

KOMMENTAR Orsakerna bakom löneskillnader är viktiga att förstå för att kunna skilja på orättvisor och klyftor. Istället för att straffbeskatta arbete och företagande behöver vi skapa bättre förutsättningar för människor med låga inkomster eller inga inkomster alls, skriver nationalekonom Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Fredrik Persson: "Ingvar Kamprad satte Sverige på världskartan"

KOMMENTAR "Det är svårt att överskatta Ingvar Kamprads bidrag till Sveriges välståndsutveckling", säger Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande, i en kommentar till Ingvar Kamprads bortgång.
NYHET Publicerad:

Goda resultat för yrkeshögskolan

KOMMENTAR Satsningen på en utbyggd yrkeshögskolan ger positiva resultat. Hittills har 525 utbildningar beviljats i år, det högsta antalet någonsin. Konsekvensen är fler jobb och att företag lättare kan rekrytera efterfrågad kompetens, skriver skolexpert Helen Rönnholm.
NYHET Publicerad:

EU på kollisionskurs med den svenska modellen

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget, skriver Niklas Beckman, arbetsrättsjurist.
NYHET Publicerad:

Nya sjukförsäkringsåtgärder når inte hela vägen fram

KOMMENTAR I sitt förslag på ny sjukförsäkring har regeringen förbisett att det behövs en bortre tidsgräns. Dessutom saknas besked om att man drar tillbaka förslaget om vårdskatt, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Blandat utfall i EU-parlamentet om energifrågor

KOMMENTAR När Europaparlamentet röstade om energifrågor blev resultatet bättre än farhågorna, men det är långt ifrån ett önskescenario, skriver Linda Flink, expert energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Minst 8 av 10 företag i skola och omsorg hotas av nedläggning

KOMMENTAR Regeringens lagförslag om vinstbegränsning i välfärden kommer att få drastiska konsekvenser. De förändringar som gjorts i lagförslaget jämfört med Reepalu-utredningens förslag ändrar inte detta, skriver Anders Morin ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Omställningsförmågan viktig för företagen

KOMMENTAR En förändring av LAS skulle inte påverka omställningsförsäkringarna som arbetsgivare och fack har utvecklat tillsammans. "Vi är måna om att bidra till att en bra verksamhet fortsatt bedrivs och utvecklas på detta område", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Felriktat och historielöst om höjda ägarskatter

KOMMENTAR SNS konjunkturråd vill öka skatten på svenskt ägande och införa ny arvs- och fastighetsskatt. Det är högst olyckligt och driver bort ägandet från Sverige, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen.
NYHET Publicerad:

Oseriöst av LO om friskolor

KOMMENTAR Den svenska friskolemodellen bygger på att alla elever och föräldrar oavsett storleken på plånbok får välja. I de flesta länder är det en lyx förbehållen de bättre bemedlade. LO:s häxjakt på valfriheten och välfungerande populära skolor är ett svek inte minst mot de egna medlemmarna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Gör det enklare för företagare att vara föräldralediga

KOMMENTAR Egenföretagare använder föräldraförsäkringen betydligt mindre än anställda, visar Riksrevisionens granskning. Osäkerheten kan innebära att människor inte vågar ta steget till företagande. Inte minst kan det påverka kvinnors ambitioner att starta eget, skriver socialförsäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

Med stort budgetöverskott kommer reformansvar

KOMMENTAR

Att statsbudgeten visar stora överskott är naturligt givet högkonjunkturen. Det större manöverutrymmet bör användas förnuftigt och långsiktigt till reformer som ger varaktig tillväxt. Då krävs mod och styrka i finanspolitiken, skriver Torbjörn Halldin, nationalekonom.

NYHET Publicerad:

Elever i friskolor presterar bättre

KOMMENTAR En ny undersökning visar att friskolorna och dess elever visar på bättre resultat än i kommunala skolor. Bland annat känner eleverna i friskolor större studiero, och de är mer nöjda med delaktighet och inflytande. Mot denna bakgrund blir regeringens agerande i välfärdsdebatten än svårare att motivera, skriver välfärdsexpert Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Märkligt att regeringen håller kvar vid vinstförbudet i omsorg och skola

KOMMENTAR Regeringen svänger och anser att mångfald, konkurrens och vinstsyftande företag, är bra för att stärka kvaliteten inom vården. Det framgår av en utredning. Anders Morin liknar det vid en intellektuell härdsmälta, att regeringen samtidigt håller fast vid vinstsyftets skadliga effekter inom omsorg och skola.
NYHET Publicerad:

Utredningen som kan leda till nya kompetensutvisningar

KOMMENTAR Regeringens utredning, som föreslår att mindre fel i anställningar inte ska behöva leda till utvisning av arbetskraftsinvandare, riskerar att slå fel. Risken är att förslaget istället leder till nya kompetensutvisningar om förslagen träder i kraft i dess nuvarande utformning. Det skriver Patrik Karlsson och Amelie Berg i en kommentar.