NYHET8 juli 2019

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.

Från vänster Pernilla Heed, moderator, Sara Övreby, Google Sverige, Jon Simonsson, Komet, Fredrik Heintz, Linköpings universitet, Jan Gulliksen, KTH och Joakim Wernberg, Entreprenörskapsforum.

Att jobb förändras med tiden är naturligt, det gäller bara att hitta ett sätt att förhålla sig till det. Det konstaterade Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, under en paneldebatt om ai, livslångt lärande och framtidens jobb, som arrangerades av Entreprenörsforum.

– Det pratas mycket om jobb som försvinner med ny teknik men inte lika mycket om de nya som kommer till.

Genom att koncentrera sig på förändringsmekanismerna riktas fokus i stället på det livslånga lärandet.

– Vi behöver bli bättre på att själva se till att utvecklas för att hänga med i förändringen. Vissa arbetsuppgifter kanske helt försvinner och då måste vi våga ta tag i kompetensskiftet, säger Jan Gulliksen.

Datalogiskt tänkande handlar om att jobba tillsammans med datorer och se hur ai och digitala verktyg kan användas för att lösa problem effektivare, enligt Fredrik Heintz, docent och ai-forskare vid Linköpings universitet. Genom att bryta ner problem i mindre delar, hitta mönster, generalisera och kan vi skapa algoritmer som automatiserar.

– I förlängningen ger det en bättre förståelse för den digitala världen och vad varje enskild individ kan ha för nytta av den. Tyvärr har skolan hittills handlat väldigt mycket om att förstå den fysiska världen med ämnen som biologi och kemi, men inte lika mycket om den digitala.

Men det handlar inte främst om att om att ha programmering på schemat utan om att lära sig hur den datalogiska tekniken kan användas i lösandet av andra problem, tillade Jan Gulliksen.

– I skolan läser man många ämnen var för sig, och ser inte det som går tvärsöver – det tror jag är förödande. Vi behöver mer utbildning i tvärvetenskap så att man lär sig att vara kreativ och blanda olika ämnesområden.

Han anser att en universitetsutbildnings främsta syfte är att lära studenter att lära sig, så att de sedan kan fortsätta sitt lärande hela livet.

– Framför allt handlar det om att skapa bred förståelse för många olika ämnesområden. Framtidens renässansmänniskor är de som kan se mönstren mellan konstnärlig, samhällsvetenskaplig och teknisk kompetens.

Eftersom alla arbeten kommer att ha en digital teknisk komponent i sig i framtiden måste alla ha tillräcklig teknisk kompetens för att kunna använda digital teknik, enligt Fredrik Heintz.

– Där ser jag en utmaning med dagens utbildningssystem, även på universitetsnivå. Till exempel ingår det ingen digital kompetens i utbildningen av läkare och lärare. Vi måste få in teknisk kompetens i alla utbildningar.

En gång i tiden utbildade vi oss till ett yrke som vi hade hela livet igenom tills det var dags för pension men så är det inte längre, enligt Jan Gulliksen. Han är kritisk till diskussionen om att civilingenjörsutbildningen ska bli sex år i stället för fem bara för att få in den nya kunskap som behövs.

– Jag har sett studier på att livslängden på kunskap idag är fyra år vilket innebär att en utbildning är gammal redan innan man har hunnit ta examen.

I stället för att förlänga utbildningar borde diskussionen i stället handla om hur de kan kortas, anser Fredrik Heintz.

– Kan vi ta bort sådant som är mindre relevant och ersätta med annat? Vi borde ha som mål att det vi idag lär oss på gymnasiet ska klaras av de första nio åren, och att det vi gör på en kanditatutbildning ska göras på gymnasiet. Då börjar man universitetet på masternivå.

Olika kompetenser som har olika lång livslängd, och om det arbetsmarknaden efterfrågar hinner förändras under tiden det tar att utbilda sig, är högre utbildning inte längre flexibel nog, menar Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum.

– Då måste kanske högre utbildning i framtiden bygga på kunskap med lång hållbarhet, och för att ändå hantera den snabba kunskapsomställningen har vi flera utbildningssystem.

Jon Simonsson, ordförande i Komet, regeringens kommitté för framtidens teknik, betonade också inkludering som en viktig dimension i digitaliseringen.

– Vi måste få med alla i diskussionen och skapa brett intresse för de här frågorna i hela landet. Annars riskerar vi att folk vänder sig mot utvecklingen så som har skett bland annat i USA och Frankrike.

KompetensutvecklingFramtidens arbetsmarknadArbetsmarknadUtbildningKompetensförsörjningkompetensbristArtificiell Intelligens
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist