Sammanhållet lärlingssystem viktigt för konkurrenskraften

– Arbetskraftsbristen i Sverige är skriande, med över 80 000 lediga platser i Sverige. Detta samtidigt som arbetslösheten och utanförskapet blir allt större. Under våren har Svenskt Näringsliv, tillsammans med sina medlemsorganisationer, gjort ett principarbete om vad som bör känneteckna ett svenskt lärlingssystem, sa Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson under seminariet.

Principarbetet har hittills utmynnat i ett antal punkter som borde prägla ett svenskt lärlingssystem. Johan Olsson berättade att lärlingssystemet borde vara åldersneutralt, det ska vara standardiserat, det ska leda till yrkesbevis och det ska framförallt utgå från företagens behov, bland annat.

Ytterligare en viktig punkt i principprogrammet är att man ska dra lärdom av det som redan har gjorts i de olika branscherna. Det var också var en av anledningarna till seminariet där olika branschorganisationer var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter av lärlingsarbete.

Från Installatörsföretagen deltog Jens Albreksson som berättade hur det har arbetat med det som kallas Företagslärling. De har tillsammans med Elektrikerförbundet skapat en försöksverksamhet för att få ut intresserade, men outbildade, människor i verksamheterna.

– Vi vänder på kuttingen och skapar matchningen först och sedan utbildningen. Det kan handla om människor som inte riktigt har etablerat sig. De kanske har läst några högskolepoäng som inte leder till jobb. Nu får de chansen att börja jobba som elektriker eller något annat direkt, sa Jens Albreksson.

Systemet går ut på att para ihop de intresserade men outbildade människorna, oavsett ålder, med företag som är i behov av arbetskraft. De får lön från början. Förs läser man exempelvis elkraftteknik i några veckor. Sedan arbetar personen i företaget ytterligare några veckor. Sedan tillbaka till skolbänken igen, varpå ytterligare arbetsplatsförlagd utbildning följer. Så fortsätter det i två år.

– Många människor upplever sig inlåsta i sina jobb i dag. Det finns för få vägar att byta och lära sig ett nytt yrke om man upplever att man hamnat snett. Med detta så löser vi problemet. Det är fungerande system för det livslånga lärandet, sa Jens Albrektsson.

Försöket bekostas av de båda branschorganisationerna i nuläget men Jens Albrekssons förhoppning är att finansieringen i framtiden ska vara en kombination med medel från privata företag, offentligheten och medlemsorganisationerna.

Även Sveriges Byggindustrier berättade om sin syn på lärlingsutbildning. Något som branschen har lång tradition och erfarenhet av. Lars Tullstedt är ansvarig för kompetensförsörjning och ordförande i byggindustriernas yrkesnämnd som är en partsgemensam organisation där frågan om lärlingsutbildning i byggbranschen hanteras.

– Vi hanterar uppemot 800 lärlingar per år. Det är en betydande del i förhållande till gymnasiets 2 500. Och då ska man betänka att många av gymnasieeleverna sedan väljer andra jobb, sa Lars Tullstedt.

Han berättade att många av de utbildningar som de gör inte återfinns i det normala utbildningssystemet.

– Håltagare är ett exempel på yrke där det inte finns gymnasieutbildning i dag, men där det finns stor efterfrågan. Det är företagens behov som skapar utbildningsplatserna.

Lars Tulstedt menar att både gymnasieutbildningar och lärlingsutbildningar är oerhört viktiga.

– Våra egna företagsutbildningar som helt utgår från företagens behov är viktiga, men också väldigt konjunkturkänsliga. Där går gymnasierna in med en större långsiktighet och utbildning även när det inte är stort tryck på arbetsmarknaden. Så en kombination är bäst, sa Lars Tullstedt.

Han menade också att det är besvärande att det skapas så många parallella modeller just nu inom lärlingsväsendet som inte är förankrat i branschen.

– Vi måste formalisera lärlingsutbildningarna så att de är en del av det formella utbildningssystemet, avslutade han.

Seminariet fortsatte med rundabordssamtal mellan de olika organisationer och bland annat företrädare från departementet, Skolverket samt SKL. Svenskt Näringslivs vice vd Caroline af Ugglas knöt ihop säcken.

– Företagen har enorma problem med kompetensförsörjningen, samtidigt som matchningen på arbetsmarknaden brister. Det får konsekvenser och vi riskerar att tappa i välståndsligan. Att utveckla ett hållbart lärlingssystem i Sverige är viktigt. Därför är detta seminarium så angeläget just nu, avslutade Caroline af Ugglas.