NYHET2 januari 2020

Tafatt regering hämmar kompetensförsörjningen

Arbetsgivare skriker efter rätt kompetens. Samtidigt konstaterar privatanställda tjänstemän att svårigheten att intyga sin kompetens för en ny arbetsgivare är det största hindret för att byta jobb. Att regeringen i det läget väljer att inte hörsamma ett enda av de förslag som presenteras i Valideringsdelegationens utredning är olyckligt, skriver företrädare för Svenskt Näringsliv och Unionen.

Regeringen kan inte längre ducka i frågan. Menar den allvar med ambitionerna att skapa effektiva system för livslångt lärande i högskolan är det dags att skrida till handling, skriver debattörerna.

Svenska företag och deras medarbetare, är beroende av att sådan kompetens som utvecklas i arbetslivet kan valideras och tillgodoräknas i högskolan. Det är en förutsättning för såväl kompetensförsörjningen som helhet, som för effektiva möjligheter till vidareutbildning och omställning.

Men trots att stora brister identifierats i lärosätenas förutsättningar att validera har inte ett enda av de förslag på nödvändiga förändringar som presenterades i Valideringsdelegationens utredning för ett och ett halvt år sedan genomförts av regeringen. Det är olyckligt.

Behoven är nämligen både omfattande och tilltagande. Allt fler företag tvingas ställa in planerad expansion till följd av att de inte lyckas rekrytera rätt kompetens. Samtidigt menar privatanställda tjänstemän att svårigheten att intyga sin kompetens för en ny arbetsgivare är det största hindret för att byta jobb. Med möjligheter till validering skulle såväl rörligheten som matchningen på arbetsmarknaden kunna stärkas.

Det finns dessutom anledning att tro att de flyktinginvandrare som kom 2015 och 2016, kommer söka sig till högskolan i relativt stora antal omkring 2020. För flera av dem kan validering göra stor skillnad i förväntad studietid och i slutändan antal år borta från arbetsmarknaden.

Menar regeringen allvar med att den vill främja det livslånga lärandet och underlätta kompetensförsörjningen förväntar vi oss att de förslag Valideringsdelegationen lagt snarast genomförs. Förslagen har fått ett brett stöd av såväl lärosäten som andra remissinstanser, och kan i samtliga fall genomföras av regeringen på egen hand:

1. Ge universitet och högskolor ersättning för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens

Det sätt högskolan får resurser på missgynnar validering av reell kompetens. Lärosätena får ingen ersättning för att utföra validering och förlorar ersättningen för de kurser som tillgodoräknas. Universitet och högskolor behöver få ersättning i efterhand, utanför den ordinarie resurstilldelningen, för utförd validering som resulterar i ett tillgodoräknade i enlighet med delegationens förslag.

2. Modernisera högskoleförordningen

Bestämmelserna om tillgodoräknande lever vare sig upp till de överenskommelser om livslångt lärande och tillgodoräknande som Sverige ställt sig bakom i Europeiska unionen eller i Bolognaprocessen, det europeiska samarbetet för högre utbildning. Reglerna behöver moderniseras, och det måste tydliggöras att tillgodoräknande ska medges om det inte finns väsentliga skillnader mellan de kunskaper och färdigheter som åberopas och målen för utbildningen.

3. Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom uppdragsutbildning

Att det inte är möjligt idag är ett hinder för effektiva insatser när företag eller omställningsorganisationer köper utbildning. Staten gör redan flera undantag för att underlätta den offentliga kompetensförsörjningen, till exempel inom Lärarlyftet, vid fortbildning av rektorer och för anställda i Försvarsmakten. Det är därför märkligt att inte samma möjligheter gäller för näringslivet, särskilt som köparen vid uppdragsutbildning alltid måste stå för samtliga kostnader.

4. Förläng pilotprojektet för utvecklingen av strukturer och metoder för validering

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick 2016 ett treårigt uppdrag att samordna en pilotverksamhet för att hitta fungerande strukturer för lärosätenas arbete med bedömning av reell kompetens. Vid årsskiftet upphörde projektet som förvisso gjort vissa framsteg, men utan att det var klart. Framförallt behöver metoder för tillgodoräknande vidareutvecklas.

5. Ge UHR ett permanent uppdrag att främja validering

Inom ramen för det treåriga pilotprojektet hade UHR ett uppdrag att främja validering. Detta uppdrag försvann i och med att projektet upphörde, vilket ledde till att påbörjat arbete inte har kunnat slutföras. UHR har till exempel inte slutfört utvecklingen av det administrativa systemstödet för validering.

Det i sin tur innebär att Universitetskanslersämbetet inte kan utföra sitt uppdrag från regeringen att samla in statistik över tillgodoräknanden av reell kompetens. Och utan statistik saknas förutsättningar att följa upp och utvärdera lärosätenas arbete med validering. UHR behöver därför ges ett långsiktigt uppdrag att främja lärosätenas arbete med tillgodoräknade av reell kompetens. Ett förslag som har fått enhälligt stöd av lärosätena.

6. Ge UHR i uppdrag att testa en modell med central ingång för förhandsbesked om tillgodoräknande av reell kompetens

Ett stort hinder för yrkesverksamma liksom för invandrade akademiker som vill fylla på eller komplettera sin utbildning, är att bara den som är antagen och har påbörjat studier har rätt att få sin reella kompetens prövad och tillgodoräknad. För att individer ska ges möjlighet att redan innan de söker bedöma hur stor del av en utbildning de kan tillgodoräkna sig och därmed hur lång den förväntade studietiden kommer att bli, behövs en möjlighet till förhandsbesked.

Flera av lärosätena ser behovet av att få ett sådant genom en sådan central ingång men vissa påtalar att det återstår oklarheter. Vi föreslår därför att UHR ges i uppdrag att bedriva en pilotverksamhet innan möjligheten införs permanent.

Den valideringsdelegation som regeringen själv tillsatt har för ett och ett halvt år sedan, i enlighet med sitt uppdrag, lyft fram nödvändiga förändringar för att valideringen ska fungera bättre i högskolan. Regeringen kan inte längre ducka i frågan. Menar den allvar med ambitionerna att skapa effektiva system för livslångt lärande i högskolan är det dags att skrida till handling.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv

Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv och ledamot i Valideringsdelegationens expertgrupp för högskolan

Martin Linder, ordförande Unionen

Jesper Lundholm, utbildningspolitisk expert på Unionen och ledamot i Valideringsdelegationen

KompetensutvecklingKompetensförsörjning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist