Så ser föräldrar på gymnasievalet

NYHET Publicerad

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.

Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. Hur väl utbildningens innehåll passar med ens intressen, skolans läge och programutbud, kvaliteten och yrkesskickligheten hos lärarna, kompisars val, vad utbildningen leder till med mera. Men också föräldrarnas synpunkter har betydelse.

När föräldrarna själva får välja – Attityder och åsikter om barnens gymnasieval är en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Rapporten redovisar hur föräldrarna ser på gymnasievalet och gymnasieskolan. Vad är viktigt för dem? Och vad har de för synpunkter på sina barns gymnasieval?

I många familjer är det framför allt barnet själv som beslutar om vilket program och vilken skola han eller hon ska gå på. Föräldrarna till nästan fyra av tio 14- och 15-åringar säger att gymnasievalet helt är barnets beslut. Men i majoriteten av familjerna är det ett gemensamt beslut, även om barnets röst väger tyngst i de allra flesta fallen.

Vad vill föräldrarna då? Helst ser de att barnet läser ett teoretiskt program. Drygt hälften av föräldrarna anser att barnet bör läsa ett högskoleförberedande program. En tredjedel av föräldrarna har ingen speciell åsikt i frågan kring vilken typ av program barnet läser. Det är bara knappt en förälder av tio som anser att barnet bör läsa ett yrkesprogram.

De högskoleförberedande programmen verkar också ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna. Oavsett om det gäller att barnet i framtiden ska få ett välbetalt jobb eller ett statusfyllt jobb så anser en majoritet av föräldrarna att det är bäst att barnet går ett högskoleförberedande program. Runt en tredjedel svarar att det inte är någon skillnad, medan väldigt få anser att yrkesprogrammen är ett bättre val för att få ett statusfyllt eller välbetalt jobb. En majoritet av föräldrarna anser att den elev som går ett yrkesprogram har färre valmöjligheter än en elev som går på ett högskoleförberedande program.

Det är endast när det gäller möjligheterna att skaffa sig ett jobb efter gymnasiet som föräldrarna ser det som en fördel att gå ett yrkesprogram. Nästan tre fjärdedelar av föräldrarna instämmer helt eller delvis i påståendet att det är lättare att få ett jobb efter gymnasiet om eleven har gått ett yrkesprogram.

När yrkesprogrammen jämförs med högskoleförberedande program är inte föräldrarnas attityder till dem särskilt positiva. Däremot är jobbchanserna goda för en elev som har gått ett yrkesprogram. Inte bara när det gäller första jobbet, utan det ger också goda utvecklingsmöjligheter i yrkeslivet och till eget företagande. Möjligheten att senare läsa på högskola och yrkeshögskola finns också. Svenska företag har stora rekryteringsbehov och ofta är det den gymnasiala yrkeskompetensen som är efterfrågad.

Röster om gymnasievalet:

”Ditt val av utbildning och yrke en fråga om intresse och lust. Mitt bästa råd till alla ungdomar är: Tänk med hjärnan och välj med hjärtat! Det är dina intressen, dina ambitioner och dina drömmar som ska avgöra vad du vill studera och arbeta med. Begränsa dig aldrig till de yrken som anses passa bäst för kvinnor eller män, de som väljer otraditionellt får dubbelt så många utbildningar och yrken att välja på! Glöm aldrig att yrkesprogram leder till goda arbetsmöjligheter och valet av utbildning och yrke är viktigt när du formar ditt liv.”

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Socialdemokraterna

”I skolan, precis som i det kommande arbetslivet, är det viktigt att göra saker som du själv tycker är roligt och är bra på. Om du gör något som du tycker är intressant och spännande så har du också goda förutsättningar att bli duktigt inom området. Sen är det naturligtvis också viktigt att fundera igenom så att den gymnasieutbildning som du väljer leder till fortsatta studier eller direkt till jobb.”

Annie Lööf, partiledare Centerpartiet

”Hitta en bra skola och välj ett program som skapar möjligheter och något som du är intresserad av. Se till att jämföra olika utbildningar med varandra! Glöm inte bort att en yrkesutbildning oftast leder till jobb direkt efter gymnasiet. Och det är alltid bra att kunna jobba medan du funderar på vad du vill göra i framtiden.”

Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformerad vuxenutbildning ger nyanlända hopp

KOMMENTAR Komvux på basnivå är en skolform med brister. Om inget görs, riskerar nyanlända att förlänga tiden i utanförskap. En väl fungerande utbildning kan vara inkörsporten till det svenska samhället, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Karin Rebas skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Vinst leder inte till betygsinflation

KOMMENTAR Forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller-Sahlgren slår fast att det inte finns något samband mellan betygsinflation och lönsamhet i friskolor som bedriver grundskoleverksamhet, konstaterar Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Skolverkets GD: "Politiska debatten skapar motsättningar mellan skolor"

UTBILDNING Elever och lärare är mer nöjda med friskolor än kommunala. Lönsamhet och skolkvalitet går hand i hand. Det visar tre nya rapporter från Svenskt Näringsliv. Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, är inte förvånad över resultaten.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Samhällsvetarprogram måste vässas

UTBILDNING Det är få som fortsätter till högre studier från gymnasieskolans samhällsvetenskapsprogram. Ett problem är att elever som borde ha valt en annan inriktning hamnar där. ”Vi tror att man behöver ett smalare och vassare samhällsvetarprogram”, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så bekämpar vi betygsinflation

KOMMENTAR Debatten om betygsinflationen i skolan har ofta fel utgångspunkt med fokus på skolformen, trots att skillnaderna är små mellan kommunala och fristående skolor. Betygsinflationen kräver ett större grepp med åtgärder som central rättning av prov, effektiva åtgärder mot fusk och en översyn av betygssystemet. Det menar Anders Morin och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Slå vakt om valfriheten

KOMMENTAR Det senaste årtiondet har elevers bakgrund fått en ökad betydelse för hur de lyckas i skolan. Dessutom har skolsegregationen ökat. Det är det dystra budskapet i en ny rapport från Skolverket, skriver skolexpert Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Efterlängtat besked om gymnasieskolan

KOMMENTAR Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är det angeläget att huvudmän konkurrerar på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert. 
NYHET Publicerad:

Ett unikt skolsystem behöver inte vara dåligt

VÄLFÄRD Att Sveriges skolsystem är unikt är inte något negativt. Vi borde vara stolta över att alla elever har möjlighet att välja skola på lika villkor, tycker Robert Thorburn, som utvecklar tanken i sin senaste film.