Nationalekonomer vill se förändrade kollektivavtal

NYHET Publicerad

HALLÅ DÄR Lars Calmfors, nationalekonom och medförfattare till en ny bok, Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid. Vad handlar den om?

Lars Calmfors

"Det behövs absolut någon form av märke men det krävs enligt vår mening förändringar i systemet", säger Lars Calmfors.

– Den bygger på material från Arbetsmarknadsekonomiska rådet och en rapport som jag skrev till 6F som har uppdaterats och fördjupats. Det handlar bland annat om att ta större hänsyn till den ökande bristen på arbetskraft.

Varför är det viktigt att studera kollektivavtalen?
– Det finns ett stort värde i kollektivavtalsmodellen och att låta parterna reglera lönerna och andra arbetsvillkor, i stället för att reglera genom lagstiftning. Det är ett mer flexibelt system men samtidigt ser vi att förutsättningarna ändras, inte minst att facket blir allt svagare när den fackliga organisationsgraden fortsätter att falla.

Vad innebär det för lönebildningen?
– Förändringen som skett är ganska dramatisk och den behöver facken få stopp på genom att bli bättre på att organisera sig och sälja in värdet av fackligt medlemskap. Annars riskerar den fackliga organisationsgraden att hamna på en nivå där normen att ha kollektivavtal inte blir lika bindande som den har varit.

– Det som håller uppe kollektivavtalens täckning idag är egentligen arbetsgivarsidan. Det talar för att kollektivavtalen kan behöva göras ännu mer attraktiva för arbetsgivarna till exempel genom att i högre grad bli sifferlösa och mindre reglerande.

Tar ni upp fler utmaningar i boken?
– Vi diskuterar hur arbetskraften ska fördelas mellan olika sektorer och branscher. Jag brukar argumentera för att vi måste ha lägre löner på de delar av arbetsmarknaden där vi har stora sysselsättningsproblem, alltså att marknadskrafterna ska få slå igenom mer för lågkvalificerad arbetskraft.

– Men det är lika viktigt att de får slå igenom där vi har brist på arbetskraft, i stor utsträckning i offentligt finansierade sektorer som skola, vård och omsorg. Där är löneökningarna för låga. Märket gör det svårare att höja relativlönerna inom dessa områden.

Du talar alltså om att förändra industrimärket, utgångspunkten för alla svenska kollektivavtal?
– Det behövs absolut någon form av märke men det krävs enligt vår mening förändringar i systemet. Den nuvarande märkessättningen konstruerades för att hantera ett läge när löneökningarna inom industrin varit alldeles för höga, exportsektorn var för liten och vi under lång tid haft stora bytesbalansunderskott.  Men nu har vi den omvända situationen med något för låga löneökningar och lite för stor exportsektor efter ett par decennier med mycket stora överskott i bytesbalansen.
– Tidigare var det som var bra för industrin och internationellt konkurrensutsatt sektor också entydigt i samhällsekonomins intresse. I dag ser kraven annorlunda ut och det finns även målkonflikter mellan industrins och samhällsekonomins intressen.

Hur anser ni att det skulle kunna gå till?
– Industriparterna skulle själva kunna ta större hänsyn till ekonomin i övrigt än idag. I stället för att låta industriavtalet utgå främst från vad som är bra för industrin kunde man förstärka skrivningarna om att det också ska vara bra för samhällsekonomin.
– En annan väg är att också släppa in några hemmamarknadsorienterade parter i märkessättningen. Hur man än gör anser jag att utrymmet för relativlöneförändringar bör öka. Vid mycket stora obalanser på en delarbetsmarknad bör avvikelser från märket tillåtas även i centralt siffersatta avtal.

Finns det några risker med en sådan lösning?
– Det man är orolig för är att märket ska spela ut sin roll och att lönerna ska skena. Det är en risk och därför är det viktigt att se till att hålla i processen ordentligt. Men det måste ställas mot risken att märkessättningen ska förlora sin legitimitet och så småningom bryta samman om alltför stora grupper rundar systemet genom lokala löneökningar.

– Kan parterna själva inte hantera relativlöneförändringar på ett transparent sätt som får bred acceptans, ökar risken för direkta statliga ingrepp, som lärarlönesatsningarna, vilka kan skapa oreda på lång sikt.

Om boken

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid, är skriven av fyra nationalekonomer:

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Simon Ek, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. 

Ann-Sofie Kolm, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 

Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och adjungerad professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Växjö.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?