Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Målen inför avtalsrörelsen 2020 klubbade

ARBETSMARKNAD De privata arbetsgivarnas mål i nästa års avtalsrörelse är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Telekomjätte lockar ingenjörer med trendig lönemodell

LÖNEBILDNING Från lokal till global lönebildning för 100 000 anställda spridda över hela världen. För fem år sedan lade telekomjätten Ericsson om hela sin löneprocess för att öka attraktiviteten, enligt Sverker Walldal på Ericsson.
NYHET Publicerad:

Höstens lönebildningsdag löser hr-utmaningar

I PRAKTIKEN Den 9 oktober är det för femte året i rad dags för Lönebildningsdagen i Stockholm. Konferensens rubrik är Bang for the buck – 5 utmaningar och 6,5 lösningar, och den här gången får hr-rollen extra uppmärksamhet.
NYHET Publicerad:

”Motivation kan inte köpas för pengar”

HALLÅ DÄR Johan Thesslin som skrivit boken Lön och motivation: chefens handbok för att belöna och utveckla medarbetare, tillsammans med AnnCharlotte Bretan. Varför skrev ni den?
NYHET Publicerad:

Vägledande avtal dras med utmaningar

STRATEGI Ledaravtalet var först ut med företagsnära lönebildning år 1992. Många kollektivavtal har följt efter, men det finns också utmaningar, enligt Ledarnas förhandlingschef Helena Hedlund.
NYHET Publicerad:

Så får IBM rättvisare löner

LÖNESÄTTNING När it-jätten IBM införde en ny lönemodell lyfte det medarbetarnas engagemang. Genom att chef och medarbetare på egen hand tar större ansvar för återkoppling och bedömning blir lönesättningen dessutom rättvisare, enligt Simona Scaravella, hr-chef på IBM Sverige.
NYHET Publicerad:

Digitalisering inleder seminarieserie om framtidens arbetsmarknad

DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN Den 11 juni är det dags för det första seminariet som arrangeras av Svenskt Näringslivs projekt Framtidens arbetsmarknad, FrAM. I fokus är digitaliseringen och den konkurrenskraft som finns i teknikutvecklingen.
NYHET Publicerad:

Svenska löner ökar för snabbt

ARBETSKRAFTSKOSTNADER Lönerna ökar för snabbt, samtidigt som produktiviteten minskar i Sverige jämfört med övriga Västeuropa. På sikt är utvecklingen inte hållbar, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Här tar medarbetarna fram lönemodellen

LÖNEBILDNING På Gnosjö Automatsvarvning tog medarbetarna fram den nya bedömningsmodellen som ligger till grund för lönesättningen. Nu är det tydligare för alla hur de kan påverka sin lön och karriärutveckling, enligt vd:n Linda Fransson.
NYHET Publicerad:

Lönesättning som förändrar beteenden

STRATEGI För Epiroc i Kalmar var det en fullträff att koppla lönekriterierna rakt av till den värdegrund som företaget tagit fram. ”Löneprocessen driver precis det vi vill driva – förbättrade beteenden”, säger vd:n Jenny Heimersson.
NYHET Publicerad:

Därför fungerar sifferlöst så bra i energibranschen

HALLÅ DÄR Nikta Nabavi, ansvarig för Unionens kollektivavtal inom energibranschen. Varför fungerar sifferlösa avtal så bra inom det området?
NYHET Publicerad:

Debatt: "Värna industrins märke"

AVTALSRÖRELSEN Snart ska avtal som omfattar 2,8 miljoner medarbetare förhandlas fram. Avtalen får stor betydelse för framtida jobb och företagande i Sverige, skriver ordförande Fredrik Persson.
NYHET Publicerad:

AP-fond lockar med hållbarhet och mångfald

REKRYTERING När ungdomar söker jobb vill de inte bara veta vad en arbetsgivare gör, utan även hur jobbet utförs. ”Lönen har nog fortfarande en viss status men lika mycket status ligger i att företaget har schysta värderingar”, säger Eva Halvarsson, vd på Andra AP-fonden.
NYHET Publicerad:

Unga vill göra karriär – men har inte bråttom

MILLENNIEGENERATIONEN Att unga bara vill vidare till nästa jobb för att få upp lönen är en missuppfattning, konstaterar Isak Petrén, senior analytiker på Willis Towers Watson. ”Millennials vill göra karriär men det är inget måste att byta jobb för att åstadkomma det”, säger han.
NYHET Publicerad:

Så stärker prisade Centiro företagskulturen

STRATEGI På Centiro blir medarbetare sedda som individer samtidigt som de hela tiden får utmaningar som utvecklar. I en väl fungerande arbetsmiljö och kultur är lönen inte den viktigaste frågan, enligt koncernchefen Niklas Hedin.
NYHET Publicerad:

Almega jobbar vidare för fler sifferlösa avtal

HALLÅ DÄR Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen. Vad ser ni som viktigast när unga väljer arbetsgivare?
NYHET Publicerad:

Märket är här för att stanna – trots kritik

ARBETSMARKNAD Industrin sätter nivån för löneökningarna. Så har det varit sedan Industriavtalet kom till 1997. Det finns visserligen kritik mot att just industrin ska sätta märket och bestämma löneutvecklingen. Men den konkurrensutsatta industrin bör också i fortsättningen sätta normen, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

”Återkoppling måste få ta plats”

RUNDFRÅGA Vi frågade tre deltagare på seminariet där rapporten Anställdas syn på lön, motivation och prestation presenterades, vad de anser om resultatet. De svarade så här.
NYHET Publicerad:

Fast lägstalön högt på Unionens agenda

HALLÅ DÄR Sara Hedman-Hallonstén, avtalsspecialist på Unionen. Vad har ni fokus på just nu när det gäller lönebildning?
NYHET Publicerad:

Lönen inte viktigast för motivationen

FORSKNING Lönen är bara en av många faktorer som motiverar och får medarbetare att prestera bättre på arbetet. Det finns annat som är viktigare, visar en ny forskningsrapport.