Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Konfliktreglerna påverkar svensk konkurrenskraft

ALMEDALEN Sveriges unikt långtgående möjligheter att ta till stridsåtgärder påverkar industrins konkurrenskraft och riskerar på sikt att driva investeringar utomlands. Det menade företrädare för industrins arbetsgivargivarorganisationer under ett Almedalsseminarium om Industriavtalets framtid.
NYHET Publicerad:

Lärarlyft och chefsjobb höjer kvinnolöner

RAPPORT Hallå där, John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, MI. Er senaste rapport visar att skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner fortsätter att minska. Hur ser trenden ut?
NYHET Publicerad:

Lön bakom många rubriker

KRÖNIKA Trots att bara två seminarier har lön som huvudtema i Almedalen i år är det ett ämne som debatteras under många andra rubriker. Det kan till exempel handla om jämställdhet, integration, konfliktregler eller framtidens arbetsliv och arbetsmarknad, skriver Edel Karlsson Håål, expert på lönebiildning.
NYHET Publicerad:

Bred förståelse lägger grunden

ALMEDALEN På tisdagseftermiddagen ordnade chefsorganisationen Ledarna ”lönehack” I Almedalen. Verksamhetschefer, hr-chefer och andra intresserade av lönesättning fick chansen att dela erfarenheter och diskutera hur lönebildningen kan utvecklas.
NYHET Publicerad:

”Löneprocessen får inte vara en sidovagn”

ALMEDALEN För att medarbetare ska uppleva sin individuella lön som schyst och rättvis måste företaget skapa legitimitet kring löneprocessen. Men då måste den vara något som sker kontinuerligt. Det framkom när forskare presenterade en ny rapport om lönesättning från Svenskt Näringslivs scen i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Stora vinster med individuell lönesättning

ALMEDALEN De allra flesta anser att prestation ska synas i lönekuvertet. Men samtidigt känner inte många till vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen. Det visar en rapport om lön, motivation och prestation som Svenskt Näringsliv presenterade på ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Sätt rätt lön

KONFERENS Rubriken för årets upplaga av Lönebildningsdagen är Framgångsrik lönesättning – att sätta rätt förväntansbild och rätt lön. Den 27 september är det dags. Anmäl dig redan idag.
NYHET Publicerad:

Lektion 2: Mer pang för pengarna

JOBBA MED LÖNEN Dags för lektion två i Löneskolan. Lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål konstaterar att en anställning innehåller så många fler förmåner än lön. Men vilka förmåner stödjer affären och vilka uppskattar medarbetarna egentligen?
NYHET Publicerad:

Individuell lön förenklar för teknikföretag

AVTAL Teknikföretagens medlemmar har nu infört processlöner enligt förra årets avtal med Unionen då ett stort kliv togs mot mer individuella och företagsnära löner. Nästa steg är att ta bort individgarantin, anser Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef.
NYHET Publicerad:

”Tydlig löneprocess upplevs som mer rättvis”

LÖNEBILDNING För några år sedan kunde medarbetarens förhandlingstalang påverka löneförhöjningen på företaget Dahl. Nu har lönesättningen strukturerats från grunden, och blivit både rättvisare och enklare, enligt hr-direktören Anna Klebe.
NYHET Publicerad:

Även SKF nobbar Göteborgs hamn

KONFLIKT Hamnkonflikten i Göteborg får fler och fler negativa konsekvenser. Nu meddelar industrijätten SKF Sverige att de styr bort sina leveranser från Göteborgs hamn till tyska hamnar. Även Swedebridge, som samordnar transporter från världens alla hörn, varnar för allvarliga konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Företag ryter till om hamnkonflikt

ARBETSMARKNAD Hamnkonflikten i Göteborg har under lång tid tagit vinden ur seglen för många företag. Protester har framförts i det tysta. Nu höjer en rad företag rösten och säger ifrån.
NYHET Publicerad:

Städstrejk avblåst

AVTAL 17 Det blir ingen strejk för städarna. Under fredag eftermiddag tecknade Almega Tjänsteförbunden avtal med Seko och Fastighets för avtalsområdet Serviceentreprenad. Avtalen landade på märket, det vill säga 6,5 procent över tre år.
NYHET Publicerad:

”Hamnkonflikten har kostat oss många miljoner”

ARBETSMARKNAD Hamnkonflikten i Göteborg får följdverkningar för många företag. Billerud/Korsnäs har redan ställt om transporter som tidigare gick via Göteborgs hamn till andra hamnar i Sverige och utomlands.
NYHET Publicerad:

Bra med översyn av konfliktreglerna

ARBETSMARKNAD Den infekterade konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals gör att regeringen vill se över konfliktreglerna på svensk arbetsmarknad. Bra att regeringen markerar att läget i Göteborgs hamn inte är acceptabelt, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu utreds konfliktreglerna

AVTALSRÖRELSE Regeringen ska utreda en förändring av konfliktreglerna i syfte att hindra fackförbund utan kollektivavtal att strejka mot företag som redan har ett kollektivavtal. Det är vad som är fallet i Göteborgs hamn där APM Terminals har ett giltigt kollektivavtal med Transportarbetareförbundet.
NYHET Publicerad:

Måleriavtal klart

AVTAL 17 Medlarbudet fick tummen upp av parterna i målarbranschen. Därmed är strejkhotet avvärjt.
NYHET Publicerad:

Svenska löner sammanpressade

HALLÅ DÄR Krister Andersson, statistiker och utredare på Svenskt Näringsliv. I dagarna kommer årets upplaga av Fakta om löner och arbetstider. Vad förvånar dig mest i rapporten när det gäller lönerna?
NYHET Publicerad:

Få lönekriterier ger mer

LÖNEBILDNING Bra lönekriterier måste gå att värdera och mäta. Men se till att de inte är för många för då används de inte på rätt sätt av chefer och medarbetare. Det säger Helen Karlsson, hr-chef för affärsområdet Process management inom Addnode Group.
NYHET Publicerad:

Handeln går mot ökad differentiering

AVTAL Förra årets avtal inom handeln öppnade för en mer individuell lönesättning. Arbetstagare vill kunna göra lönekarriär och arbetsgivare vill ha en större lönespridning. Nu börjar arbetet med att lokalt stötta företag som vill ta steget, enligt Anna Nordin på Svensk Handel.