Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sätt rätt lön

KONFERENS Rubriken för årets upplaga av Lönebildningsdagen är Framgångsrik lönesättning – att sätta rätt förväntansbild och rätt lön. Den 27 september är det dags. Anmäl dig redan idag.
NYHET Publicerad:

Lektion 2: Mer pang för pengarna

JOBBA MED LÖNEN Dags för lektion två i Löneskolan. Lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål konstaterar att en anställning innehåller så många fler förmåner än lön. Men vilka förmåner stödjer affären och vilka uppskattar medarbetarna egentligen?
NYHET Publicerad:

Individuell lön förenklar för teknikföretag

AVTAL Teknikföretagens medlemmar har nu infört processlöner enligt förra årets avtal med Unionen då ett stort kliv togs mot mer individuella och företagsnära löner. Nästa steg är att ta bort individgarantin, anser Marcus Dahlsten, biträdande förhandlingschef.
NYHET Publicerad:

”Tydlig löneprocess upplevs som mer rättvis”

LÖNEBILDNING För några år sedan kunde medarbetarens förhandlingstalang påverka löneförhöjningen på företaget Dahl. Nu har lönesättningen strukturerats från grunden, och blivit både rättvisare och enklare, enligt hr-direktören Anna Klebe.
NYHET Publicerad:

Även SKF nobbar Göteborgs hamn

KONFLIKT Hamnkonflikten i Göteborg får fler och fler negativa konsekvenser. Nu meddelar industrijätten SKF Sverige att de styr bort sina leveranser från Göteborgs hamn till tyska hamnar. Även Swedebridge, som samordnar transporter från världens alla hörn, varnar för allvarliga konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Företag ryter till om hamnkonflikt

ARBETSMARKNAD Hamnkonflikten i Göteborg har under lång tid tagit vinden ur seglen för många företag. Protester har framförts i det tysta. Nu höjer en rad företag rösten och säger ifrån.
NYHET Publicerad:

Städstrejk avblåst

AVTAL 17 Det blir ingen strejk för städarna. Under fredag eftermiddag tecknade Almega Tjänsteförbunden avtal med Seko och Fastighets för avtalsområdet Serviceentreprenad. Avtalen landade på märket, det vill säga 6,5 procent över tre år.
NYHET Publicerad:

”Hamnkonflikten har kostat oss många miljoner”

ARBETSMARKNAD Hamnkonflikten i Göteborg får följdverkningar för många företag. Billerud/Korsnäs har redan ställt om transporter som tidigare gick via Göteborgs hamn till andra hamnar i Sverige och utomlands.
NYHET Publicerad:

Bra med översyn av konfliktreglerna

ARBETSMARKNAD Den infekterade konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och arbetsgivaren APM Terminals gör att regeringen vill se över konfliktreglerna på svensk arbetsmarknad. Bra att regeringen markerar att läget i Göteborgs hamn inte är acceptabelt, anser Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Nu utreds konfliktreglerna

AVTALSRÖRELSE Regeringen ska utreda en förändring av konfliktreglerna i syfte att hindra fackförbund utan kollektivavtal att strejka mot företag som redan har ett kollektivavtal. Det är vad som är fallet i Göteborgs hamn där APM Terminals har ett giltigt kollektivavtal med Transportarbetareförbundet.
NYHET Publicerad:

Måleriavtal klart

AVTAL 17 Medlarbudet fick tummen upp av parterna i målarbranschen. Därmed är strejkhotet avvärjt.
NYHET Publicerad:

Svenska löner sammanpressade

HALLÅ DÄR Krister Andersson, statistiker och utredare på Svenskt Näringsliv. I dagarna kommer årets upplaga av Fakta om löner och arbetstider. Vad förvånar dig mest i rapporten när det gäller lönerna?
NYHET Publicerad:

Få lönekriterier ger mer

LÖNEBILDNING Bra lönekriterier måste gå att värdera och mäta. Men se till att de inte är för många för då används de inte på rätt sätt av chefer och medarbetare. Det säger Helen Karlsson, hr-chef för affärsområdet Process management inom Addnode Group.
NYHET Publicerad:

Handeln går mot ökad differentiering

AVTAL Förra årets avtal inom handeln öppnade för en mer individuell lönesättning. Arbetstagare vill kunna göra lönekarriär och arbetsgivare vill ha en större lönespridning. Nu börjar arbetet med att lokalt stötta företag som vill ta steget, enligt Anna Nordin på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Hamnarbetarförbundet varslar mest

ARBETSMARKNAD Strejkhoten duggar tätt. Värst är Hamnarbetarförbundet. Hittills i år har de lagt 60 varsel om stridsåtgärder.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Målareförbundet kränker föreningsrätten

AVTAL 17 När Målareförbundet varslar om konfliktåtgärder drabbar det inte sällan företag som ägs av nyckelpersoner hos Måleriföretagen. Enligt arbetsgivarna handlar det om en utstuderad taktik. ”De kränker föreningsrätten", säger Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Nytt avtal inom märket – strejk avblåst

AVTAL 17 Trots upprepade strejkvarsel har ingen strejk brutit ut i årets avtalsrörelse. Hittills har samtliga avtal hamnat inom märket på 6,5 procent på tre år. Men på torsdag hotar en strejk inom telekomområdet, där Almega och Seko fortfarande inte har enats.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: LO hotar svenska modellen

AVTAL 17 Sverige har de högsta minimilönerna och den mest sammanpressade lönestrukturen i hela OECD. Det är med de förutsättningarna som LO, med 6F-förbunden i spetsen, driver krav om en så kallad låglönesatsning, menar Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Strejkhot avvärjt i sista minuten

AVTAL 17 Almega Tjänsteförbunden och fackförbundet Seko är överens om ett nytt löneavtal. Cirka 10 000 medlemmar inom spårtrafiken får löneökningar på 6,5 procent fördelade på tre år.
NYHET Publicerad:

Tre avtal i hamn

AVTAL 17 Tre nya löneavtal har tecknats i årets avtalsrörelse. Löneökningarna följer industrins märke och gäller områdena transport, bemanning och specialservice.