Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Osäker framtid för kollektivavtalen

AVTAL Kollektivavtalen måste bli attraktivare för företagen genom till exempel fler sifferlösa avtal och enklare avtalsvarianter. Annars riskerar avtalen att förlora i betydelse i takt med att den fackliga anslutningen minskar, anser nationalekonomen Lars Calmfors.
NYHET Publicerad:

Premiär för lönekonferens i Göteborg

KONFERENS Den 26 april är det Göteborgspremiär för succékonceptet Lönebildningsdagen. Välkommen att diskutera lönebildning, nätverka och lyssna på intressanta föredrag. En av talarna är Hanna Fager på Volvo Cars. Säkra din plats och anmäl dig idag!
NYHET Publicerad:

Lektion 7 – Värdera och sätt rätt lön

JOBBA MED LÖNEN Löneskolans sjunde lektion förklarar hur lönekriterier ska värderas och vägas samman till en helhet som grund för att sätta individuella löner.
NYHET Publicerad:

Missvisande lönejämförelse kritiseras

HALLÅ DÄR Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert. Svenskt Näringsliv är kritiskt till ett nytt uppdrag som Medlingsinstitutet, MI, har fått.
NYHET Publicerad:

Tydliga chefsroller gör lönesättning mindre laddat

INDIVIDUELL LÖN Den lönesättande chefens roll är inte i första hand att försvara företagets lönemodell utan att arbeta efter den. Att fastställa mål och strategier för lönebildningen är vd:s och ledningens ansvar. Om den som sätter lön får tydliga direktiv och rätt verktyg blir uppgiften inte lika laddad, menar Lars Johansson på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Bättre styrning med ny lönemodell

LÖNEBILDNING Det är först när cheferna har kunskap och känsla för vad lönekriterierna står för som de kan användas i vardagen och utveckla verksamheten på riktigt. Det menar Göran Lejerwik, hr-chef på IT-mästaren, där en ny struktur för lönesättning har gett bättre styrning och ett minskat godtycke.
NYHET Publicerad:

Lektion 6 – Så tar ni fram bästa lönekriterierna

JOBBA MED LÖNEN Lektion sex i löneskolan handlar om att ta fram lönekriterier. När chef och medarbetare har en tydlig bild av vad som bedöms minskar risken för missnöje eller att motivationen sjunker, förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Lön kopplad till värdegrund ger stark symbios 

LÖNEBILDNING På Epiroc bedöms alla medarbetare efter lönekriterier som överensstämmer med värdegrundens delar. Tillsammans med värdegrundsarbetet har det resulterat i att produktiviteten har ökat med 20 procent på tre år, enligt vd:n Jenny Heimersson.
NYHET Publicerad:

Lärarbrist pressar fram ny syn på löner 

STRATEGI Kan en koncern med nästan 500 utbildningsenheter under 30 olika varumärken ha samma lönekriterier? Det ska Academedia nu se över. Samtidigt sätter den akuta lärarbristen fungerande lönestrukturer ur spel. ”Vi måste hitta ett smartare sätt och titta på andra incitament än lön”, säger hr-strategen Greta Sundin.
NYHET Publicerad:

Lektion 5: Schysta bedömningar är lönesättningens kärna

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion fem förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att individuella löner kräver att lönesättande chef kan göra bra bedömningar av medarbetarna. Schysta bedömningar är A och O för att lönesättningen ska få legitimitet.
NYHET Publicerad:

”Parterna måste skärpa sig!”

AVTAL Ett skäl till att så många står utanför arbetsmarknaden beror på att fackförbund och arbetsgivarorganisationer inte har hängt med och insett att den svenska modellen har försvagats. Den salvan kommer från Siri Steijer, programansvarig arbetsmarknad på tankesmedjan Timbro.
NYHET Publicerad:

”Lönesättning ges större tyngd med forskning”

Forskning ger ett ämne som lönesättning större legitimitet. Det var enigheten stor kring på ett seminarium som presenterade forskning om lönebildning. ”Vi behöver mer forskningsbaserad kunskap”, säger Stefan Koskinen på Almega.
NYHET Publicerad:

Öppen process minskar snacket

LÖNEBILDNING The Absolut Company gör löneprocessen transparent, inte minst för att minska missuppfattningar och osäkerhet. ”Rätt väg att gå”, säger personalchefen Marie Wikander.
NYHET Publicerad:

Webbverktyget ger koll på kompetensen

STRATEGI Kompetensförsörjning är en av företagens största utmaningar, och för att hantera verksamhetens unika kompetensbehov krävs ett systematiskt arbete. Som stöd för det har webbverktyget Jobbamedlonen.se en modul för att analysera kompetensbehovet.
NYHET Publicerad:

Skolan som jobbar med lönen

WEBB-TV På Viktor Rydberg gymnasium kopplas lönekriterierna till de kännetecken och beteenden som ska spegla skolans kultur. Även om det är viktigt att jobba i team finns det ingen motsättning i att sätta individuella löner, enligt skolchefen Kristy Lundström.
NYHET Publicerad:

Lektion 4: Lönehöjning är ingen mänsklig rättighet

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion fyra förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att en lönehöjning utgår från att medarbetaren har utvecklats och förbättrat sina resultat. Det är ingen mänsklig rättighet att varje år få en högre lön oavsett arbetsinsats.
NYHET Publicerad:

Så jobbar Spotify med löner

SÄTTA LÖN Dialog, prestation och motivation var nyckelord under Lönebildningsdagen 2017 som i år var mer välbesökt än någonsin. Arvid Hedman från Spotify berättade att mycket av lönesättningen läggs på cheferna. Elaine Eksvärd, retorikexpert, gav konkreta tips för lönesamtalen.
NYHET Publicerad:

”Hamnarnas problem är Sveriges problem”

KONFLIKT ”Sverige är under press”, sa APM Terminals vd Henrik Kristensen vid ett möte med företagare i Göteborgs hamn. Hamnarbetarförbundets ständiga konflikter skapar problem för svenska företag.
NYHET Publicerad:

Sätt lönestrukturen i webbverktyget

STRATEGI Jobbamedlonen.se är ett verktyg som hjälper företag att utveckla sin lönesättning. Nu har det kommit i en ny och ännu bättre version. Framför allt ger det struktur på lönearbetet, enligt Anna-Lena Bohm, vd på företaget Uniguide.
NYHET Publicerad:

Lektion 3: Lönesamtal är ingen förhandling

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion tre betonar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att det är arbetsresultatet under hela året som avgör lönehöjningen – inte vad som händer under den stund som chefen och medarbetaren möts och pratar lön.