Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oansvarigt varsel av Fastighetsanställdas förbund

AVTAL 17 Fastighetsanställdas förbund har varslat Almega Fastighetsarbetsgivarna om strejk. Anledningen är att Fastighetsanställdas förbund kräver löneökningar utöver märket, något Almega Fastighetsarbetsgivarna motsätter sig. Strejkvarslet, som backas upp av LOs ledning, är oansvarigt, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Fastighets varslar om stridsåtgärder

AVTAL 17 Fastighetsanställdas förbund har i dag varslat Almega Fastighetsarbetsgivarna om strejk. Varslet omfattar sju företag och bryter ut den 8 maj om ingen lösning nås innan dess. Bakgrunden är oenighet om vad som ingår i märket. ”Det Fastighets nu gör är att de försöker överskrida det märke som etablerats i årets avtalsrörelse”, säger Stefan Koskinen, Almega.
NYHET Publicerad:

Nytt nyhetsbrev kickstartar kompetensen

KOMPETENS Många företag uppger att de har svårt att hitta rätt kompetens och att det är ett hot mot verksamheten. I maj startar därför Svenskt Näringsliv nyhetsbrevet Jobba med kompetensen för att inspirera företag att hitta nya vägar och bredda basen för kompetensförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Långa avtal ger bättre lönearbete

AVTALSRÖRELSEN Det treåriga industriavtalet ger företagen mer lugn och ro för att jobba med sin lönebildning och åstadkomma förändringar. Det gör att lönen i större utsträckning kan användas som styrmedel och incitament att följa upp individuellt satta mål, enligt vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Almega och Akademikerna ser ljust på nytt avtal

AVTAL Sedan förra året löper löneavtalet inom revisions- och konsultföretag tillsvidare med en icke-siffersatt stupstock. Både Almega och Akademikerna ser det som ett naturligt steg för att utveckla lönebildningen. "Vi har en gemensam agenda", säger Maria Elinder på Almega.
NYHET Publicerad:

Rätt mål gör lönen till effektivt verktyg

STRATEGI För KPMG är individuell lönesättning och kompensation ett sätt att behålla toppresterarna och att styra medarbetarna mot affärsplanen och övergripande mål. För att formulera bra mål för varje individ har cheferna utrustats med en målkatalog. ”Utmaningen med individuell lönesättning är att sätta upp bra mål”, säger Sofia Gedeon på KPMG.
NYHET Publicerad:

Avtalsrörelsen långt ifrån över

AVTAL 17 En rad avtal är på plats, men alltjämt återstår förhandlingar inom flera sektorer. Inte minst ska förbunden inom 6F komma överens med arbetsgivarna. Ett flertal avtal löper snart ut, men flera frågor är ännu olösta.
NYHET Publicerad:

Nytt avtal inom märket

AVTALSRÖRELSE Fack och arbetsgivare inom hotell- och restaurang är överens om ett treårigt avtal. Därmed är varslet om hotellstrejk avblåst.
NYHET Publicerad:

Ännu ett avtal inom märket

AVTAL 17 Ytterligare ett löneavtal har landat inom märket. "Arbetsgivarna inom Visita och Hotell- och restaurangfacket, HRF, har tagit ansvar för Sverige genom att respektera märket", säger Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Förhandlingar mot klockan i hotell- och restaurangbranschen

AVTAL 17 Klockan tickar. En strejk i hotell- och restaurangbranschen närmar sig. Om parterna inte kommer överens innan klockan 06.00 imorgon bitti drabbas 19 hotell i sex städer.
NYHET Publicerad:

Konfliktdrabbade medlemsföretag i Visita ersätts till 100 procent

VARSEL Medlemsföretag inom Visita som kan komma att drabbas av Hotell- och restaurangfackets konfliktvarsel kommer att ersättas till 100 procent för alla direkta skador som konflikten åsamkar det enskilda företaget. Det beslutade Svenskt Näringslivs styrelse idag.
NYHET Publicerad:

LO måste ta ansvar för att märket håller

KOMMENTAR Hotell och restaurangfacket har varslat Visitas medlemsföretag om stridsåtgärder för att på så sätt tvinga till sig löneökningar utöver det märke som industrin satt. "Agerandet är helt oacceptabelt och utgör ett hot mot den svenska lönemodellen", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Märket satt i avtalsrörelsen

ARBETSMARKNAD "Idag har parterna inom industrin kommit överens om ett avtal. Därmed har de satt märket för årets avtalsrörelse". Det säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson i en kommentar till dagens avtal.
NYHET Publicerad:

Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.
NYHET Publicerad:

Synkning kring lönemodeller underlättar

AVTAL EIO och VVS Företagens avtal med Unionen som ger möjlighet till företagsnära lönebildning för tjänstemän underlättar betydligt för företagen, enligt Martina Höök, förhandlare på Installatörsföretagen. I årets avtal vill hon se ännu bättre möjligheter för små företag.
NYHET Publicerad:

Trygga chefer sätter bättre löner

LOKALA LÖNER Genom att värdera och rangordna alla tjänstemäns arbetsuppgifter på företaget Morakniv får cheferna en helhetsbild av kompetens och löner även utanför den egna gruppen. Det leder till rättvisare löner och gör cheferna tryggare i sin lönesättning, enligt hr-chefen Pia Kadfalk.
NYHET Publicerad:

Otillräckligt från LO

ARBETSMARKNADEN "Svenskt Näringsliv med samtliga förbund är redo att medverka till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Men åter igen visar LO att de inte kan samla sig bakom verkningsfulla reformer", säger Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Lärarna dissar individuella löner

LÖNELYFT Regeringens har avsatt tre miljarder för att höja lönen för särskilt skickliga lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Arbetsgivare och fack välkomnar differentierade löner, men majoriteten av lärarna vill att pengarna ska fördelas lika. Därmed antas höjningen av yrkets status utebli.
NYHET Publicerad:

Företagsnära lönebildning får företräde

AVTALSRÖRELSE En av de högst prioriterade frågorna för Almega i avtalsrörelsen är företagsnära lönebildning. Det stärker företagens konkurrenskraft och ger medarbetare bättre förutsättningar att utvecklas, enligt Almegas vd Anna-Karin Hatt.
NYHET Publicerad:

Individuell lön morot på djurkliniken

LÖNESÄTTNING Smådjurskliniken Din veterinär har i många år använt individuell lönesättning för att motivera medarbetarna. Det är viktigt att ha en bild av det allmänna löneläget men att också hitta en person på företaget med rätt kompetens och lön att utgå från, enligt vd:n Elisabet Ellström.