Oförändrat mellan centrala och lokala avtal

NYHET Publicerad

LÖNEAVTAL Industrimärket påverkar även sifferlösa avtal. Parterna måste förhålla sig till det oavsett avtalskonstruktion. Det konstaterar Carina Gunnarsson, generaldirektör för Medlingsinstitutet, som rapporterar att andelen avtal med central respektive lokal lönebildning var oförändrad för 2016.

Carina Gunnarsson, generaldirektör Medlingsinstitutet

"Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll", säger Carina Gunnarsson på Medlingsinstitutet.

Foto: Niklas Björling

Fortfarande dominerar centrala lönebildningsavtal på den svenska arbetsmarknaden. Av förra årets 668 registrerade löneavtal byggde 351 avtal på central lönebildning och de omfattade två miljoner anställda.  Antalet avtal med lokal lönebildning var 317 och omfattade 1,5 miljoner anställda.

Det visar rapporten för 2016 som nyligen presenterades av Medlingsinstitutet, MI. Enligt Carina Gunnarsson, generaldirektör på MI, ändrades inte fördelningen mellan de båda avtalsformerna nämnvärt från året innan, trots att nästan 500 nya avtal träffades under 2016.

– Under avtalsrörelsen 2016 skedde det inga stora förändringar i relationen mellan lokala och centrala löneavtal. Det går heller inte att se att relationerna mellan avtalstyperna inom varje grupp har ändrats nämnvärt.  

Den stora förändringen skedde i samband med avtalsrörelserna 2012 och 2013 då det i större utsträckning tecknades nya avtal med lokal lönebildning, även om man i flera fall behöll den centrala lönebildningen under första delen av avtalsperioden.

Carina Gunnarsson har ingen förklaring till varför det inte skett större förändringar sedan dess och konstaterar att det är parterna som har ansvar för avtalskonstruktionerna som de förhandlar sig fram till – hur de ser ut och hur de tillämpas.

– MI:s uppdrag är att vara neutralt när det gäller hur avtalskonstruktionerna ser ut. Det ansvarar parterna för och det lägger vi inte oss i.

Det MI gör är att tala med parterna inför förhandlingarna om att avtalen ska konstrueras så att de främjar arbetet med lönefrågor, till exempel ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Det finns många riktlinjer i de centrala avtalen om hur de lokala partnerna ska gå tillväga, säger Carina Gunnarsson.

Hon vill inte uttala sig om hur hon tror att avtalskonstruktionerna kommer att ändras framöver.

– Vi kan bara slå fast att det inte skedde några förändringar mellan de här sju huvudgrupperna av konstruktioner under 2016 års avtalsrörelse.

Analysen av avtalsåret 2016 visar att även inom de sektorer som har så kallade sifferlösa avtal som bygger helt på lokal lönebildning så är parterna på olika sätt bundna av industrimärket.

– Den svenska lönebildningsmodellen bygger på tanken att kostnadsökningarna inom industrin ska vara lönenormerande. Uppenbarligen har parterna tagit till sig det. Min uppfattning är att det fortfarande råder en samsyn om märkets roll.

De sifferlösa avtalen verkar inte ha stört lönebildningen under åren som de har funnits, enligt Carina Gunnarsson. En undersökning som MI gjorde år 2015 visar att när det gäller löneutvecklingen var skillnaderna större inom varje avtalskonstruktion än mellan dem. 

– Vi kan konstatera att en del i en väl fungerande lönebildning är reallöneökningar, och det är något som uppfyllts genom årens lopp oavsett avtalskonstruktion, säger hon.

Sju sorters avtal

Medlingsinstitutet delar upp de typer av löneavtal som finns i det svenska kollektivavtalssystemet i sju konstruktioner utifrån graden av centralisering.

I ena änden finns sifferlösa avtal eller processavtal med individanpassad lokal lönebildning utan ett centralt angivet löneutrymme, typ 1-3. I den andra finns avtal med ett centralt angivet utrymme som fördelas generellt, typ 4-7.

 

1: Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme

2: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek

3: Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti

4: Lönepott utan individgaranti

5: Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti

6: Generell höjning och lönepott

7: Generell höjning

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Lektion 5: Schysta bedömningar är lönesättningens kärna

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion fem förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att individuella löner kräver att lönesättande chef kan göra bra bedömningar av medarbetarna. Schysta bedömningar är A och O för att lönesättningen ska få legitimitet.
NYHET Publicerad:

”Parterna måste skärpa sig!”

AVTAL Ett skäl till att så många står utanför arbetsmarknaden beror på att fackförbund och arbetsgivarorganisationer inte har hängt med och insett att den svenska modellen har försvagats. Den salvan kommer från Siri Steijer, programansvarig arbetsmarknad på tankesmedjan Timbro.
NYHET Publicerad:

”Lönesättning ges större tyngd med forskning”

Forskning ger ett ämne som lönesättning större legitimitet. Det var enigheten stor kring på ett seminarium som presenterade forskning om lönebildning. ”Vi behöver mer forskningsbaserad kunskap”, säger Stefan Koskinen på Almega.
NYHET Publicerad:

Öppen process minskar snacket

LÖNEBILDNING The Absolut Company gör löneprocessen transparent, inte minst för att minska missuppfattningar och osäkerhet. ”Rätt väg att gå”, säger personalchefen Marie Wikander.
NYHET Publicerad:

Webbverktyget ger koll på kompetensen

STRATEGI Kompetensförsörjning är en av företagens största utmaningar, och för att hantera verksamhetens unika kompetensbehov krävs ett systematiskt arbete. Som stöd för det har webbverktyget Jobbamedlonen.se en modul för att analysera kompetensbehovet.
NYHET Publicerad:

Skolan som jobbar med lönen

WEBB-TV På Viktor Rydberg gymnasium kopplas lönekriterierna till de kännetecken och beteenden som ska spegla skolans kultur. Även om det är viktigt att jobba i team finns det ingen motsättning i att sätta individuella löner, enligt skolchefen Kristy Lundström.
NYHET Publicerad:

Lektion 4: Lönehöjning är ingen mänsklig rättighet

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion fyra förklarar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att en lönehöjning utgår från att medarbetaren har utvecklats och förbättrat sina resultat. Det är ingen mänsklig rättighet att varje år få en högre lön oavsett arbetsinsats.
NYHET Publicerad:

Så jobbar Spotify med löner

SÄTTA LÖN Dialog, prestation och motivation var nyckelord under Lönebildningsdagen 2017 som i år var mer välbesökt än någonsin. Arvid Hedman från Spotify berättade att mycket av lönesättningen läggs på cheferna. Elaine Eksvärd, retorikexpert, gav konkreta tips för lönesamtalen.
NYHET Publicerad:

”Hamnarnas problem är Sveriges problem”

KONFLIKT ”Sverige är under press”, sa APM Terminals vd Henrik Kristensen vid ett möte med företagare i Göteborgs hamn. Hamnarbetarförbundets ständiga konflikter skapar problem för svenska företag.
NYHET Publicerad:

Sätt lönestrukturen i webbverktyget

STRATEGI Jobbamedlonen.se är ett verktyg som hjälper företag att utveckla sin lönesättning. Nu har det kommit i en ny och ännu bättre version. Framför allt ger det struktur på lönearbetet, enligt Anna-Lena Bohm, vd på företaget Uniguide.
NYHET Publicerad:

Lektion 3: Lönesamtal är ingen förhandling

JOBBA MED LÖNEN I Löneskolans lektion tre betonar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål att det är arbetsresultatet under hela året som avgör lönehöjningen – inte vad som händer under den stund som chefen och medarbetaren möts och pratar lön.
NYHET Publicerad:

Fokus på motivation vässar lönebildningen

I PRAKTIKEN På Remeo Stockholm utgår medarbetarsamtalen från vad som motiverar den anställde på jobbet. Personliga mål matchas sedan med verksamhetens mål. ”Lönesättningen blir enklare när det går att referera till målen vi har diskuterat, följa upp resultatet och koppla lönen till det”, säger vårdchefen Helene Thunell.
NYHET Publicerad:

Konfliktreglerna påverkar svensk konkurrenskraft

ALMEDALEN Sveriges unikt långtgående möjligheter att ta till stridsåtgärder påverkar industrins konkurrenskraft och riskerar på sikt att driva investeringar utomlands. Det menade företrädare för industrins arbetsgivargivarorganisationer under ett Almedalsseminarium om Industriavtalets framtid.
NYHET Publicerad:

Lärarlyft och chefsjobb höjer kvinnolöner

RAPPORT Hallå där, John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet, MI. Er senaste rapport visar att skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner fortsätter att minska. Hur ser trenden ut?
NYHET Publicerad:

Lön bakom många rubriker

KRÖNIKA Trots att bara två seminarier har lön som huvudtema i Almedalen i år är det ett ämne som debatteras under många andra rubriker. Det kan till exempel handla om jämställdhet, integration, konfliktregler eller framtidens arbetsliv och arbetsmarknad, skriver Edel Karlsson Håål, expert på lönebiildning.
NYHET Publicerad:

Bred förståelse lägger grunden

ALMEDALEN På tisdagseftermiddagen ordnade chefsorganisationen Ledarna ”lönehack” I Almedalen. Verksamhetschefer, hr-chefer och andra intresserade av lönesättning fick chansen att dela erfarenheter och diskutera hur lönebildningen kan utvecklas.
NYHET Publicerad:

”Löneprocessen får inte vara en sidovagn”

ALMEDALEN För att medarbetare ska uppleva sin individuella lön som schyst och rättvis måste företaget skapa legitimitet kring löneprocessen. Men då måste den vara något som sker kontinuerligt. Det framkom när forskare presenterade en ny rapport om lönesättning från Svenskt Näringslivs scen i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Stora vinster med individuell lönesättning

ALMEDALEN De allra flesta anser att prestation ska synas i lönekuvertet. Men samtidigt känner inte många till vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen. Det visar en rapport om lön, motivation och prestation som Svenskt Näringsliv presenterade på ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Sätt rätt lön

KONFERENS Rubriken för årets upplaga av Lönebildningsdagen är Framgångsrik lönesättning – att sätta rätt förväntansbild och rätt lön. Den 27 september är det dags. Anmäl dig redan idag.
NYHET Publicerad:

Lektion 2: Mer pang för pengarna

JOBBA MED LÖNEN Dags för lektion två i Löneskolan. Lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål konstaterar att en anställning innehåller så många fler förmåner än lön. Men vilka förmåner stödjer affären och vilka uppskattar medarbetarna egentligen?