Privata vårdcentralen: ”Landstinget försöker svälta ut oss”

NYHET Publicerad

OSUND KONKURRENS Norrbottens egna vårdcentraler har miljonkompenserats när de gått back, och de privata alternativen har tidigare fått samma ersättning. Nu sätter en ny dom stopp för kompensationen till de privata alternativen. ”Det ska vara sund konkurrens och lika villkor oavsett om vården sker i privat eller offentlig regi”, säger den privata vårdgivaren Ola Berg i Luleå.

Ola Berg, verksamhetschef för vårdcentralen NorraHamn.
Foto: Praktikertjänst/Mostphotos

Ola Berg, verksamhetschef för vårdcentralen NorraHamn.

Maria Stenberg (S), regionråd i Norrbotten

Maria Stenberg (S), regionråd i Norrbotten

Foto: Erik Holmstedt

Förra året prisades vårdcentralen NorraHamn i Luleå som Norrbottens fjärde bästa i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella patientenkät. Den privata vårdcentralen tar nu emot drygt 8 000 listade patienter, vilket är runt tio procent av alla Luleåbor. Sedan 2014 har Region Norrbotten haft en princip som går ut på att privata hälsocentraler ska kompenseras ekonomiskt om landstingets egna hälsovårdscentraler går med minus. 

– Det är rimligt för att konkurrensen ska kunna ske på lika villkor och vården ska kunna ges på lika villkor. Men vi undrar naturligtvis hur och varför de regiondrivna Hälsocentralerna kan gå så mycket back år efter år, och samtidigt ökar underskotten för vart år som går och inget händer säger Ola Berg, verksamhetschef för vårdcentralen NorraHamn.

Men nu är det stopp för den kompensationen som de privata har erhållit om de offentliga gått minus. Enligt en dom från förvaltningsrätten i Härnösand är det inget fel om landstinget i Västernorrland kompenserar sina egna vårdgivare utan att ersätta de privata. Enligt den domen strider det inte mot lagen om valfrihet (LOV), då landstingsägda vårdcentraler inte betraktas som ”leverantörer” utan som ”egenregiverksamhet”. 

De privata aktörerna i regionen överklagade domen till kammarrätten. Prövningstillstånd beviljades inte. Därför anser Maria Stenberg (S), regionråd i Norrbotten att domen är prejudicerande och hon kommer att föreslå att kompensationsersättningen till de privata aktörerna dras in.

– Det är utifrån ett domstolsbeslut som vi gör den bedömningen. Vi har som praxis att vi förhåller oss till domstolsbeslut, säger hon.

Om man kan kompensera sina egna, varför ska man inte kompensera de privatägda?
– Jag ser det inte som att vi kompenserar – då det inte är så att vi skickar in pengar till den egna regin. De har enormt höga krav på sig att ha en budget i balans och allt utgår ifrån samma ekonomiska ersättningsmodell inom Vårdval Norrbotten.

Hur kan de landstingsägda vårdcentralerna gå så mycket back?
– I region Norrbotten har vi en stor brist i kompetensförsörjningen, vilket betyder att vi måste köpa in tjänster från bemanningsföretag. Det är mycket dyrare än att ha anställda. Den verksamheten som vi har i egenregi har ett ständigt krav att sänka sina kostnader och det kvarstår.

Vad tycker du om privata aktörer?
– Det här handlar egentligen inte om vad jag tycker. Det handlar om att vi följer ett domstolsbeslut. Vi har en ersättningsmodell som gäller för alla vårdcentraler, oavsett om de är i egen regi eller som leverantörer. Och vi förväntar oss kvalitet.

Ola Berg menar att det hade varit bättre om ingen fick extra pengar för verksamheten, alltså att alla Hälsocentralerna klarar av sin budget, alternativt att de privata kompenseras för att primärvården är underfinansierad. Då hade de landstingsägda och de privata kunnat konkurrera på samma nivå.

– Vi vill bara och endast ha konkurrens på lika villkor så kompensationen har ett viktigt symbolvärde. Är det rimligt att vi, för att vi ska kunna ha en verksamhet som går runt, måste vända och vrida på varje krona medans de landstingsägda vårdcentralerna i Norrbotten kan gå back drygt 40 miljoner om året och då få motsvarande belopp som kompensation för det?

Han konstaterar att privata vårdcentraler hanterar resurserna bättre än de landstingsägda. 

– Vi har otrolig respekt för att det är skattepengar som vi har hand om. Och därför måste vi hela tiden optimera verksamheten. Vi anpassar kostymen efter pengarna – och det kan man knappast säga om de landstingsägda hälsocentralerna. Vi känner en oro att detta drabbar den enskilde patienten i slutänden, säger han och fortsätter:

– Vi hamnar i en svår situation där vi måste prioritera vår verksamhet. Hälsocentralerna inom Regionen behöver inte detta i och med att de kompenseras årligen. Vi menar att detta är mycket orättvist och osunt, säger Ola Berg.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.