Bakläxa för förenklingsarbete 

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.

video spelare

2006 deklarerade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att jakten på byråkrati och regelkrångel hade börjat. Hon lovade bland annat att företagens kostnader för att administrera statliga regler skulle minska med 25 procent.

Bland annat infördes krav på konsekvensanalyser, problembeskrivning och att syftet med nya regler förklaras. Dessutom inrättades ett Regelråd med uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar.

Trots att kraven fortfarande gäller liksom Regelrådets arbetsuppgifter, så tillkommer fler regler som utan närmare analys läggs på varandra, och som effektivt stänger dörrarna för allt som uppmuntrar företagsamhet.

En undersökning från Näringslivets Regelnämnd från i fjol visar att 32 procent av företagarna ansåg att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Samtidigt minskar andelen företagare som upplever att det har blivit enklare sedan 2011. Då var siffran var 21 procent, förra året var det två procent som ansåg att det hade blivit enklare.

Den nedåtgående trenden fångas upp i den andra delrapporten från framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”. Slutsatsen är att regelförbättringsarbetet stannat av, att det måste till en förnyad process för att för igång arbetet igen. Det är angeläget att företagare får tid att sälja varor och tjänster och utveckla sina verksamheter istället för att vara orolig eller rädd för administration och byråkrati.

– Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande. Regelkrånglet ökar och Sverige faller i OECD:s ranking, och vi halkar efter flera av våra främsta konkurrentländer som arbetar seriöst med regelförbättring för att underlätta för sitt näringsliv, säger juristen och rapportförfattaren Göran Grén.

Han menar att många av de nödvändiga instrumenten finns, men att de inte används på rätt sätt. Dessutom finns behov av att förbättra och utveckla. Göran Grén lyfter tre avgörande förändringar:

För det första krävs ett politiskt helhetsgrepp. Regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.

– Det är avgörande för om arbetet med regelförbättring ska tas på allvar och få genomslag i verkligheten bortom tomma politiska löften.

För det andra krävs fler och bättre konsekvensutredningar. En majoritet av utredningarna håller inte måttet. Regelrådets senaste rapport visar att av de 43 remisser som regeringskansliet skickade, så uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet lämnade in 21 konsekvensanalyser. 19 underkändes av Regelrådet och från Justitiedepartementet kom ingen utredning alls.

– Utgångspunkten bör vara att inget förslag ska föras vidare i processen utan godkänd konsekvensutredning. Det borde vara självklart att man analyserar och har klart för sig vilka följderna blir av ett förslag innan man agerar. Idag är det i flera fall uppenbart att det fungerar tvärtom. Regeringen sätter upp mål, därefter kommer analysen eller ingen analys överhuvudtaget, säger Göran Grén.

– Ett fullgott beslutsunderlag gör det också lättare att utkräva ett politiskt ansvar, tillägger han.

För det tredje vill han att Regelrådet får en tydligare organisation som myndighet och ett starkare mandat. Inte minst när det gäller att undvika överimplementering av EU-rätten kan Regelrådet spela en viktig roll, menar Göran Grén.

– Alla förslagen i rapporten kan, om viljan finns, relativt enkelt genomföras, och skulle i de flesta fall inte påverka den offentliga budgeten.

Göran Grén vill också se ett bredare företagarperspektiv när nya regelverk tas i bruk.

– Företagare vill ha regler som är stabila, proportionella och förutsebara. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet, säger han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver företagen på ännu fler rapporter

REGELKRÅNGEL Regeringen vill införa ytterligare rapportskyldighet för företagen. Det medför orimliga kostnader, menar Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Riksdagen flaggar för förändringar om ”gold-plating”

EU-DIREKTIV Sverige är överdrivet lydigt när man inför hårdare lagar än EU kräver. Fenomenet "gold-plating", får nu riksdagen att agera.
NYHET Publicerad:

Jacke: Näringsministern måste minska regelkrånglet

REGLER OCH KRAV Regelförbättring är ingen svensk paradgren. Lär av Österrike och undvik ”goldplating”, uppmanar vd Jan-Olof Jacke. ”Näringsminister Ibrahim Baylan kan göra en viktig insats genom att på allvar ta itu med regelkrånglet.”
NYHET Publicerad:

Regelförbättringsarbetet får underbetyg

DEBATT Regelkrånglet fortsätter för svenska företag. Inga förbättringar har skett de senaste åren, enligt rapporten Regulatory Policy Outlook. 22 företrädare för näringslivet uppmanar regeringen att ta initiativ till möten för att vända den negativa trenden.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.