NYHET20 mars 2017

Bakläxa för förenklingsarbete

Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.

Rapportförfattaren Grön Grén anser att regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.

2006 deklarerade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att jakten på byråkrati och regelkrångel hade börjat. Hon lovade bland annat att företagens kostnader för att administrera statliga regler skulle minska med 25 procent.

Bland annat infördes krav på konsekvensanalyser, problembeskrivning och att syftet med nya regler förklaras. Dessutom inrättades ett Regelråd med uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar.

Trots att kraven fortfarande gäller liksom Regelrådets arbetsuppgifter, så tillkommer fler regler som utan närmare analys läggs på varandra, och som effektivt stänger dörrarna för allt som uppmuntrar företagsamhet.

En undersökning från Näringslivets Regelnämnd från i fjol visar att 32 procent av företagarna ansåg att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Samtidigt minskar andelen företagare som upplever att det har blivit enklare sedan 2011. Då var siffran var 21 procent, förra året var det två procent som ansåg att det hade blivit enklare.

Den nedåtgående trenden fångas upp i den andra delrapporten från framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”. Slutsatsen är att regelförbättringsarbetet stannat av, att det måste till en förnyad process för att för igång arbetet igen. Det är angeläget att företagare får tid att sälja varor och tjänster och utveckla sina verksamheter istället för att vara orolig eller rädd för administration och byråkrati.

– Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande. Regelkrånglet ökar och Sverige faller i OECD:s ranking, och vi halkar efter flera av våra främsta konkurrentländer som arbetar seriöst med regelförbättring för att underlätta för sitt näringsliv, säger juristen och rapportförfattaren Göran Grén.

Han menar att många av de nödvändiga instrumenten finns, men att de inte används på rätt sätt. Dessutom finns behov av att förbättra och utveckla. Göran Grén lyfter tre avgörande förändringar:

För det första krävs ett politiskt helhetsgrepp. Regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.

– Det är avgörande för om arbetet med regelförbättring ska tas på allvar och få genomslag i verkligheten bortom tomma politiska löften.

För det andra krävs fler och bättre konsekvensutredningar. En majoritet av utredningarna håller inte måttet. Regelrådets senaste rapport visar att av de 43 remisser som regeringskansliet skickade, så uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet lämnade in 21 konsekvensanalyser. 19 underkändes av Regelrådet och från Justitiedepartementet kom ingen utredning alls.

– Utgångspunkten bör vara att inget förslag ska föras vidare i processen utan godkänd konsekvensutredning. Det borde vara självklart att man analyserar och har klart för sig vilka följderna blir av ett förslag innan man agerar. Idag är det i flera fall uppenbart att det fungerar tvärtom. Regeringen sätter upp mål, därefter kommer analysen eller ingen analys överhuvudtaget, säger Göran Grén.

– Ett fullgott beslutsunderlag gör det också lättare att utkräva ett politiskt ansvar, tillägger han.

För det tredje vill han att Regelrådet får en tydligare organisation som myndighet och ett starkare mandat. Inte minst när det gäller att undvika överimplementering av EU-rätten kan Regelrådet spela en viktig roll, menar Göran Grén.

– Alla förslagen i rapporten kan, om viljan finns, relativt enkelt genomföras, och skulle i de flesta fall inte påverka den offentliga budgeten.

Göran Grén vill också se ett bredare företagarperspektiv när nya regelverk tas i bruk.

– Företagare vill ha regler som är stabila, proportionella och förutsebara. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet, säger han.

Regelförbättringregler
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist