Bakläxa för förenklingsarbete 

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.


Göran Grén

Rapportförfattaren Grön Grén anser att regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.

2006 deklarerade dåvarande näringsminister Maud Olofsson att jakten på byråkrati och regelkrångel hade börjat. Hon lovade bland annat att företagens kostnader för att administrera statliga regler skulle minska med 25 procent.

Bland annat infördes krav på konsekvensanalyser, problembeskrivning och att syftet med nya regler förklaras. Dessutom inrättades ett Regelråd med uppgift att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar.

Trots att kraven fortfarande gäller liksom Regelrådets arbetsuppgifter, så tillkommer fler regler som utan närmare analys läggs på varandra, och som effektivt stänger dörrarna för allt som uppmuntrar företagsamhet.

En undersökning från Näringslivets Regelnämnd från i fjol visar att 32 procent av företagarna ansåg att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Samtidigt minskar andelen företagare som upplever att det har blivit enklare sedan 2011. Då var siffran var 21 procent, förra året var det två procent som ansåg att det hade blivit enklare.

Den nedåtgående trenden fångas upp i den andra delrapporten från framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”. Slutsatsen är att regelförbättringsarbetet stannat av, att det måste till en förnyad process för att för igång arbetet igen. Det är angeläget att företagare får tid att sälja varor och tjänster och utveckla sina verksamheter istället för att vara orolig eller rädd för administration och byråkrati.

– Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande. Regelkrånglet ökar och Sverige faller i OECD:s ranking, och vi halkar efter flera av våra främsta konkurrentländer som arbetar seriöst med regelförbättring för att underlätta för sitt näringsliv, säger juristen och rapportförfattaren Göran Grén.

Han menar att många av de nödvändiga instrumenten finns, men att de inte används på rätt sätt. Dessutom finns behov av att förbättra och utveckla. Göran Grén lyfter tre avgörande förändringar:

För det första krävs ett politiskt helhetsgrepp. Regeringen bör ta fram en sammanhållen strategi för regelförbättring och fortlöpande informera riksdagen om arbetet.

– Det är avgörande för om arbetet med regelförbättring ska tas på allvar och få genomslag i verkligheten bortom tomma politiska löften.

För det andra krävs fler och bättre konsekvensutredningar. En majoritet av utredningarna håller inte måttet. Regelrådets senaste rapport visar att av de 43 remisser som regeringskansliet skickade, så uppfyllde 81 procent inte kraven. Finansdepartementet lämnade in 21 konsekvensanalyser. 19 underkändes av Regelrådet och från Justitiedepartementet kom ingen utredning alls.

– Utgångspunkten bör vara att inget förslag ska föras vidare i processen utan godkänd konsekvensutredning. Det borde vara självklart att man analyserar och har klart för sig vilka följderna blir av ett förslag innan man agerar. Idag är det i flera fall uppenbart att det fungerar tvärtom. Regeringen sätter upp mål, därefter kommer analysen eller ingen analys överhuvudtaget, säger Göran Grén.

– Ett fullgott beslutsunderlag gör det också lättare att utkräva ett politiskt ansvar, tillägger han.

För det tredje vill han att Regelrådet får en tydligare organisation som myndighet och ett starkare mandat. Inte minst när det gäller att undvika överimplementering av EU-rätten kan Regelrådet spela en viktig roll, menar Göran Grén.

– Alla förslagen i rapporten kan, om viljan finns, relativt enkelt genomföras, och skulle i de flesta fall inte påverka den offentliga budgeten.

Göran Grén vill också se ett bredare företagarperspektiv när nya regelverk tas i bruk.

– Företagare vill ha regler som är stabila, proportionella och förutsebara. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan sätta stopp för fortsatt näringsverksamhet, säger han.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Ingen målgång för regelförbättringsarbete

EU Arbetet med regelförbättring ska genomsyra allt EU-arbete. Men det långt kvar till målgång, konstaterades vid en konferens i Bryssel. Jens Hedström, Svenskt Näringsliv, underströk att det krävs en politisk vilja att förändra och förbättra.
NYHET Publicerad:

Ökad oro för framtidens kompetensförsörjning

KOMPETENS En fungerande kompetensförsörjning är viktigt för att skapa tillväxt och behålla företagens konkurrenskraft. Ett företag som känner oro inför framtidens kompetensförsörjning är Aros Electronics i Mölndal. ”Förra året var jag inte lika orolig som jag är nu” säger VD Tomas Rundberg.
NYHET Publicerad:

"Vi strävar efter en ständig dialog med företagen"

HALLÅ DÄR Elizabeth Salomonsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Köpings kommun. Vilka näringspolitiska frågor tycker du är allra viktigast att driva?
NYHET Publicerad:

”Alla regler gör att man tappar sugen”

REGELKRÅNGEL Utanför Hammenhög i Simrishamns kommun ligger Mansdala gård, där Ulrika och Sven-Olof Carlsson odlar marken och föder upp grisar. De brinner för lantbruket, men upplever att regelbördan ökat kraftigt. ”Som det är nu skulle jag inte rekommendera någon att bli företagare”, säger Ulrika Carlsson.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för förenklingsarbete 

REGELKRÅNGEL Regelförenkling är ett långlivat önskemål från svenska företag. Men regeringen lägger inte tillräckligt med krut på frågan. Nu krävs krafttag, enligt den andra rapporten från projekt Ett utmanat Sverige. ”Vi går åt fel håll. Siffrorna är alarmerande, säger jurist Göran Grén.
NYHET Publicerad:

Våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.
NYHET Publicerad:

De sluter gapet mellan akademi och näringsliv

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Varför har universitetet så dålig kontakt med näringslivet? Det frågade sig Simon Ezcurra Gyllensten och Carl Svensson när de under 2015 studerade på Örebro Universitet. De upplevde att deras utbildningar var väldigt teoritunga och att de hade liten möjlighet att testa sina kunskaper i praktiken. Därför startade de kort därefter företaget Academy Solutions.
NYHET Publicerad:

Krångligt att sälja inom EU

REGELKRÅNGEL Design- och belysningsföretaget Watt & Veke sliter med administrationen kring att sälja på den inre marknaden inom EU. Just nu står byråkratin kring producentansvaret och återvinning av elprodukter i fokus. ”Det inte är så öppet som man kan önska”, anser vd:n Johan Pehrson.
NYHET Publicerad:

Regelkrångel minskar intresset för praktikanter

Östersunds krav på ytterligare administration kring kommunens ferieungdomar får alla privata vårdgivare utom en att backa. ”Det blir lika krångligt att anställa en feriepraktikant som att anställa vem som helst”, säger Ruth Berglund, vd på äldreboendet Strukturrutan.
NYHET Publicerad:

”Trist att känna sig som en presumtiv skurk”

REGELKRÅNGEL När skattemyndigheten oannonserat stövlade in på restaurangen mitt under en fullbokad lördag och krävde att se liggaren fick krögaren Anders Scharp nog. ”Att vi ska hinna ta fram underlaget på stående fot och samtidigt ha fullt fokus på gästerna i en full restaurang är inte rimligt”, säger han och vittnar om hur regelbördan ökar alltmer inom restaurangbranschen.
NYHET Publicerad:

Mönsterås kommunalråd slutar efter 31 år

HALLÅ DÄR... Roland Åkesson som innan sommaren slutar som kommunstyrelsens ordförande, en post han haft i 31 år, vad är det bästa du har gjort för att förbättra företagsklimatet? ”Jag har skapat en förståelse både internt och externt för att det finns ett samband mellan företagsamhet och kommunal verksamhet.”
NYHET Publicerad:

Surahammar tittar på omvärlden för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSAMHETEN "Vi plockar gärna goda exempel från vår omvärld i arbetet med att förbättra företagsklimatet och öka företagsamheten. Från årsskiftet började vi införa den så kallade Rättviksmodellen", säger Tobias Nordlander (S), kommunstyrelsens ordförande i Surahammar
NYHET Publicerad:

Tempohöjning för bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Som jag ser det är kompetensförsörjningen den största utmaningen vi har framöver. Hur ska vi hitta arbetskraft till våra företag och säkra försörjningen?” Det sa Johan Sturesson, Målerifirman Sture Persson AB, vid en träff mellan kommun och näringsliv i Östra Göinge.
NYHET Publicerad:

Ny ledning lyft för Övertorneås klimat

FÖRETAGSKLIMAT ”En ny politisk ledning 2015 ligger bakom Övertorneås lyft med 26 platser i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet.” Det tror näringslivschefen Stig Kerttu som kan glädja sig åt att kommunen fått bästa rankingen någonsin och tangerat resultatet från 2005.
NYHET Publicerad:

Malmö är staden som inte lever som den lär

FÖRETAGSKLIMAT ”Ni har inte rätt att konkurrera med kommunen”. Budskapet till välfärdsföretagen från Andreas Schönström, kommunalråd (S) i Malmö, är glasklart – de är inte välkomna. Andra företag som upplever konkurrens från Malmö stad får också kalla handen.
NYHET Publicerad:

Kvinnors rekordhöga företagsamhet hotas

FÖRETAGSAMHETEN Andelen företagsamma kvinnor i Sverige har aldrig varit högre, visar ny statistik från UC AB. Trots rekordnivån är kvinnorna underrepresenterade. ”Det är fortfarande lång väg kvar till ett jämställt företagande – och regeringen håller på att göra vägen ännu längre”, kommenterar Carola Lemne, VD, Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jokkmokk vinnare när unga startar företag

FÖRETAGSAMHETEN Andelen unga som driver företag i Sverige sjunker men i Jokkmokk är den större än någonsin. ”Här var det lätt att hitta både lokal och boende.” Det säger Lena Johansson-Tjikkom som återvände hem för att starta egen frisörsalong.
NYHET Publicerad:

Gnosjöandan frodas – här är tillväxtföretagandet högst

FÖRETAGSAMHETEN På två år har Gnosjöföretagaren David Jonsson fördubblat antalet anställda och företag. I år kommer han att expandera ännu mer. Nya siffror från Svenskt Näringsliv visar att kommunen har högst andel tillväxtföretagare i Sverige.
NYHET Publicerad:

Fler företagare nobbar upphandlingar

REGELKRÅNGEL Var tredje företag i Skåne deltar i offentliga upphandlingar. Av dem upplever fyra av tio att det blivit svårare på senare år.
NYHET Publicerad:

1 002 nya paragrafer att hålla koll på

UPPHANDLING Sedan den 1 januari 2017 har vi tre nya lagar för offentlig upphandling. Syftet med den nya lagstiftningen har bland annat varit att öka flexibiliteten, förenkla processen och underlätta för små och medelstora företag. ”Men som förslaget ser ut är det tveksamt om syftet kommer att uppnås.” Det menar Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert Ellen Hausel Heldahl, när hon kom till Umeå för att berätta om det nya regelverket.