Klassrum
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

NYHET Publicerad

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.

Caroline af Ugglas

Caroline af Ugglas

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.

Anders Morin

Foto: Ernst Henry Photography AB
Karin Rebas

Karin Rebas

Foto: Ernst Henry Photography AB

Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Den har under lång tid skapat välstånd och konkurrenskraft och varit en motor för social rörlighet och klassresor. Men det finns anledning till oro. Resultaten i internationella kunskapsmätningar har fallit över tid. Sverige presterar nu som ett genomsnittligt OECD-land, vilket inte duger för ett litet exportberoende land. 

Vi måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Till det kommer att över 15 procent av eleverna går ut grundskolan utan godkänt i minst ett av kärnämnena och över 25 procent av dem som påbörjar en gymnasieutbildning har inte tagit examen efter fem år. Därför presenterar Svenskt Näringsliv förslag på en rad reformer som kan stärka den svenska skolan inför framtiden.

Fallande kunskaper är förstås ett stort problem för individerna själva. I en allt mer kunskapsintensiv ekonomi blir sannolikheten att få ett arbete ständigt mindre för ungdomar med bristande kunskaper. Men det är också ett samhällsproblem. Bristande kunskaper från grundskolan spiller över i gymnasiet och senare i livet blir det svårare att tillgodogöra sig en högskoleutbildning eller kunskaper i arbetslivet. Vi ser det i företagens växande problem med kompetensförsörjning.

Detta får också effekter på vår välståndsutveckling. Svenskt Näringsliv har låtit forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl gå igenom modern forskning över hur tillväxten påverkas av elevers kunskaper. De har också gjort en egen empirisk analys genom att förlänga tidsserierna.

Det finns ett starkt samband mellan länders resultat på internationella kunskapsmätningar över tid och ländernas långsiktiga tillväxttakt. Forskarna visar att en höjning av provresultaten med 100 PISA-poäng över tid höjer den årliga tillväxttakten med hela 1,3 procentenheter. Detta får mycket stora effekter på välståndsutvecklingen på sikt. Sverige hade åren 1960– 2016 en genomsnittlig tillväxt i BNP per invånare om 2,04 procent (denna tillväxt har dalat till betydligt lägre nivåer på senare år). 

Resultaten ovan indikerar att om Sverige hade haft samma PISA-resultat som till exempel Schweiz hade vi haft en årlig tillväxttakt om 2,21 procent istället. Skillnaden i årlig tillväxttakt hade höjt BNP per invånare 2016 från den faktiska siffran 402 000 kronor till 441 000 kronor. Forskningen visar också att allra viktigast för tillväxten är att höja andelen högpresterande elever.

Det finns också en omfattande forskning, som Heller Sahlgren och Jordahl går igenom, om vad som ger effekt på elevers kunskaper mätt som resultat i internationella prov. Det visar sig exempelvis att centrala avgångsprov, konkurrens och lärarledd undervisning har betydande positiv effekt. Med lärarledd undervisning avses till exempel föreläsningar, inlärning av fakta och repetition. Samtidigt tyder forskningen på att en ökad andel elevcentrerad undervisning, med mer utrymme för diskussioner och egen planering, leder till sämre kunskapsresultat.

Skolan är ett område som under lång tid har varit föremål för omfattande reformer. Problemet är bara att många förändringar har gått i motsatt riktning mot vad forskningen säger fungerar. Därför behöver vi ta ut en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

Våra förslag i korthet är:

  1. Lärarhögskolorna behöver reformeras med fler lärarledda timmar och ett kunskapsinnehåll som matchar en ny objektiv kunskapssyn med läraren i centrum. Vi vill också underlätta vägarna in i läraryrket för akademiker med annan bakgrund och öppna upp för konkurrerande lärarhögskolor.
  2. Vi behöver förändra skolans läro- och kursplaner med inriktning på att stärka betydelsen av ämnes- och baskunskaper och trycka mer på lärarledd undervisning. Det är först när baskunskaperna finns som färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet kan nyttiggöras. 
  3. Vidta åtgärder mot betygsinflation genom att införa extern rättning av nationella prov och en regel för hur mycket en skola i sin betygssättning får avvika från resultat i de nationella proven.
  4. Inför en nationell skolpeng där staten garanterar likvärdighet i landets alla kommuner.
  5. Ökad stöttning till högpresterande elever. Vi behöver bygga ut och permanenta spetsutbildningarna och Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fler elever kan ges möjlighet att gå kurser på högre nivå. 

Vi är övertygade om att dessa förslag skulle förbättra svensk skola och höja kunskaperna hos alla elever, oavsett om de har lätt eller svårt för sig i skolan. 

På sikt blir vi alla vinnare. Forskningen visar att kunskapsnivån hos ett lands befolkning är av största betydelse för ett lands långsiktiga tillväxttakt och välståndsutveckling. Därför är det hög tid att göra om och göra rätt i den svenska skolan. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Nya listan: Sveriges effektivaste kommuner

KOMMUNKRISEN Ödeshög och Ydre är landets två effektivaste kommuner. De kombinerar låga kostnader med hög kvalitet, enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort.
NYHET Publicerad:

Krisande kommuner kan vända negativ trend

KOMMUNKRISEN Ekonomin är ansträngd i många kommuner. Diskussioner om sparpaket och skattehöjningar avlöser varandra. Ett sätt att råda bot på problemen är att effektivisera verksamheten. Besparingspotentialen är 30-40 miljarder kronor, enligt två studier.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Operationsstatistik höjer vårdkvalitén

VÄLFÄRD Brittiska erfarenheter av att göra information om vården tillgänglig för patienter diskuterades vid ett seminarium. Hjärtkirurgen sir Bruce Keogh anser att statistiken tjänar kvalitetsutvecklingen i vården och patienterna väl.
NYHET Publicerad:

Valfriheten inom välfärden är åter hotad

KOMMENTAR Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt för valfriheten i välfärden, skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv och Christina Cedergren, Cedergruppen.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

"Svenska skolor saknar undervisningskultur i matte"

FORSKNING "Nyutbildade svenska lärare skulle vilja undervisa matematik på ett annat sätt, men de vet inte hur och de kan inte börja experimentera i en klass", säger Yukiko Asami Johansson, matematikforskare vid Högskolan i Gävle.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.