Klassrum
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

NYHET Publicerad

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.

Caroline af Ugglas

Caroline af Ugglas

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.

Anders Morin

Foto: Ernst Henry Photography AB
Karin Rebas

Karin Rebas

Foto: Ernst Henry Photography AB

Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Den har under lång tid skapat välstånd och konkurrenskraft och varit en motor för social rörlighet och klassresor. Men det finns anledning till oro. Resultaten i internationella kunskapsmätningar har fallit över tid. Sverige presterar nu som ett genomsnittligt OECD-land, vilket inte duger för ett litet exportberoende land. 

Vi måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Till det kommer att över 15 procent av eleverna går ut grundskolan utan godkänt i minst ett av kärnämnena och över 25 procent av dem som påbörjar en gymnasieutbildning har inte tagit examen efter fem år. Därför presenterar Svenskt Näringsliv förslag på en rad reformer som kan stärka den svenska skolan inför framtiden.

Fallande kunskaper är förstås ett stort problem för individerna själva. I en allt mer kunskapsintensiv ekonomi blir sannolikheten att få ett arbete ständigt mindre för ungdomar med bristande kunskaper. Men det är också ett samhällsproblem. Bristande kunskaper från grundskolan spiller över i gymnasiet och senare i livet blir det svårare att tillgodogöra sig en högskoleutbildning eller kunskaper i arbetslivet. Vi ser det i företagens växande problem med kompetensförsörjning.

Detta får också effekter på vår välståndsutveckling. Svenskt Näringsliv har låtit forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl gå igenom modern forskning över hur tillväxten påverkas av elevers kunskaper. De har också gjort en egen empirisk analys genom att förlänga tidsserierna.

Det finns ett starkt samband mellan länders resultat på internationella kunskapsmätningar över tid och ländernas långsiktiga tillväxttakt. Forskarna visar att en höjning av provresultaten med 100 PISA-poäng över tid höjer den årliga tillväxttakten med hela 1,3 procentenheter. Detta får mycket stora effekter på välståndsutvecklingen på sikt. Sverige hade åren 1960– 2016 en genomsnittlig tillväxt i BNP per invånare om 2,04 procent (denna tillväxt har dalat till betydligt lägre nivåer på senare år). 

Resultaten ovan indikerar att om Sverige hade haft samma PISA-resultat som till exempel Schweiz hade vi haft en årlig tillväxttakt om 2,21 procent istället. Skillnaden i årlig tillväxttakt hade höjt BNP per invånare 2016 från den faktiska siffran 402 000 kronor till 441 000 kronor. Forskningen visar också att allra viktigast för tillväxten är att höja andelen högpresterande elever.

Det finns också en omfattande forskning, som Heller Sahlgren och Jordahl går igenom, om vad som ger effekt på elevers kunskaper mätt som resultat i internationella prov. Det visar sig exempelvis att centrala avgångsprov, konkurrens och lärarledd undervisning har betydande positiv effekt. Med lärarledd undervisning avses till exempel föreläsningar, inlärning av fakta och repetition. Samtidigt tyder forskningen på att en ökad andel elevcentrerad undervisning, med mer utrymme för diskussioner och egen planering, leder till sämre kunskapsresultat.

Skolan är ett område som under lång tid har varit föremål för omfattande reformer. Problemet är bara att många förändringar har gått i motsatt riktning mot vad forskningen säger fungerar. Därför behöver vi ta ut en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

Våra förslag i korthet är:

  1. Lärarhögskolorna behöver reformeras med fler lärarledda timmar och ett kunskapsinnehåll som matchar en ny objektiv kunskapssyn med läraren i centrum. Vi vill också underlätta vägarna in i läraryrket för akademiker med annan bakgrund och öppna upp för konkurrerande lärarhögskolor.
  2. Vi behöver förändra skolans läro- och kursplaner med inriktning på att stärka betydelsen av ämnes- och baskunskaper och trycka mer på lärarledd undervisning. Det är först när baskunskaperna finns som färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet kan nyttiggöras. 
  3. Vidta åtgärder mot betygsinflation genom att införa extern rättning av nationella prov och en regel för hur mycket en skola i sin betygssättning får avvika från resultat i de nationella proven.
  4. Inför en nationell skolpeng där staten garanterar likvärdighet i landets alla kommuner.
  5. Ökad stöttning till högpresterande elever. Vi behöver bygga ut och permanenta spetsutbildningarna och Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fler elever kan ges möjlighet att gå kurser på högre nivå. 

Vi är övertygade om att dessa förslag skulle förbättra svensk skola och höja kunskaperna hos alla elever, oavsett om de har lätt eller svårt för sig i skolan. 

På sikt blir vi alla vinnare. Forskningen visar att kunskapsnivån hos ett lands befolkning är av största betydelse för ett lands långsiktiga tillväxttakt och välståndsutveckling. Därför är det hög tid att göra om och göra rätt i den svenska skolan. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.