Aktuellts inslag om Svenskt Näringslivs räknesnurra missvisande

NYHET Publicerad

KOMMENTAR I SVT Aktuellt gjordes 22 februari ett inslag om Svenskt Näringslivs så kallade räknesnurra. Räknesnurran visar vilket tillåtet rörelseresultat och vilken tillåten rörelsemarginal som ett företag skulle få ha om Välfärdsutredningens förslag till vinsttak blev verklighet. SVT menar att Svenskt Näringslivs räknesnurra där företag kan räkna ut effekten av Välfärdsutredningens förslag är missvisande. Det stämmer inte.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.

Foto: Ernst Henry Photography

Aktuellt valde dessvärre att vinkla inslaget så att det blev missvisande och desinformativt. Man valde att helt fokusera på den möjlighet som finns enligt utredningens förslag att i efterhand kompensera för negativa rörelseresultat, och som snurran inte beaktar. Denna möjlighet kommer dock att ha en mycket marginell betydelse.

En buffert måste byggas upp i förväg för att förluster ska kunna kompenseras. Den möjlighet som ges enligt förslaget att i efterhand kunna kompensera för sådana rörelseresultat som är lägre än det tillåtna, och som inträffat de tre föregående räkenskapsåren, hjälper på sin höjd ytterst få företag. Om förluster inträffar och företagen inte har tillräcklig buffert, måste företagen först klara av att överleva dessa förlustår, innan de enligt de föreslagna reglerna ges en möjlighet till förlustkompensation. Sådana företag får svårt att få banklån, eller alternativa finansiärer, för att klara situationen, inte minst eftersom den långsiktiga intjänandeförmågan är så hårt begränsad genom vinsttaket.

Räknesnurran visar vilket högsta rörelseresultat och högsta rörelsemarginal ett företag får ha långsiktigt, givet företagets omsättning och operativa kapital. Revisionsföretaget PwC har i en analys visat att nästan 80 procent av välfärdsföretagen får ha en rörelsemarginal om högst 2 procent. En sådan rörelsemarginal är enligt PwC som regel otillräcklig i välfärdsbranschen för att en långsiktigt sund och stabil verksamhet ska kunna bedrivas. PwC bedömer att Välfärdsutredningens förslag mynnar ut i ett vinstförbud för de allra flesta företag.

Svenskt Näringsliv delar PwCs bedömning. En möjlighet till förlustkompensation i efterhand ändrar inte på detta.

Om räknesnurran hade varit uppbyggd som Aktuellts reporter synes ha velat, det vill säga att den krävt att företagen skulle ha fyllt i de senaste fyra årens bokslut, hade snurran verkligen kunnat bli missvisande. Några företag hade kanske haft tidigare förluster som hade dragit upp deras tillåtna rörelseresultat. Därmed skulle Svenskt Näringsliv ha invaggat dem i någon slags falsk trygghet. För om och när förslaget genomförs är det långtifrån säkert att de får tillgodoräkna sig just de åren. Företagen hade i en sådan snurra aldrig fått reda på vilken som var deras långsiktigt tillåtna resultatnivå och rörelsemarginal.

Svenskt Näringsliv anser att bedömningar av Välfärdsutredningens förslag ska grundas på relevanta fakta. Vi utgår från att det också är SVTs ambition.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Pajkastningen på offentlig upphandling måste få ett stopp"

KOMMENTAR Transportstyrelsens skandalomsusade it-upphandling har fått debatten att ta fart. Dålig kunskap på området, som verkar finnas på flera ställen, är oroande. Pajkastningen på offentlig upphandling måste få ett stopp. Istället gäller det att få till stånd en sansad diskussion om hur den goda upphandlingen kan bli verklighet för medborgarnas och skattebetalarnas bästa, skriver upphandlingsexpert Ellen Hausel Heldahl.
NYHET Publicerad:

Reepalu rundar centrala frågor

KOMMENTAR Reepalu-utredningens andra del presenterar en våghalsig slutsats. Bästa sättet att stärka kvaliteten i välfärden är inte att mäta och följa upp just kvaliteten utan att begränsa möjligheterna att ta ut vinst. Alla svenskar borde kunna kräva att all välfärdsverksamhet har hög kvalitet, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor.
NYHET Publicerad:

Frihandelsavtal mellan EU och Japan nära förestående

KOMMENTAR EU och Japan har nått en principöverenskommelse om ett handelsavtal. Enligt handelsexpert Olof Erixon skulle ett avtal innebära stora vinster för båda parter och ge en välbehövlig jobbskapande skjuts till båda ekonomierna.
NYHET Publicerad:

Fler jobb med modernt anställningsskydd

KOMMENTAR Tre av fyra företagare kan anställa fler om arbetsrätten tar större hänsyn till företagens behov. Att minska risken för företagare i samband med anställning förbättrar integrationen och ger fler chansen till ett jobb, skriver Peter Jeppsson, vice vd.
NYHET Publicerad:

Regeringen erkänner att man inte når målet

KOMMENTAR Regeringen missar arbetslöshetsmålet. Konstgjorda åtgärder fungerar inte. Det krävs verkliga reformer som avregleringar på arbetsmarknaden, konkurrenskraftiga skatter och en politik som stimulerar entreprenörskap, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Kemikalieskatten – ett handelshinder

KOMMENTAR Första juli börjar en ny kemikalieskatt att gälla. Den ska redovisas och betalas inom fem dagar. Näringslivet protesterar. I kölvattnet följer administrativt krångel, konkurrensnackdelar och inga positiva miljöeffekter, skriver skatteexpert Torbjörn Spector.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot kvotering i skolan

KOMMENTAR Rättsosäkert, ogenomtänkt och otydligt, ett förslag som kan leda till diskriminering, försämrad likvärdighet och konflikter. Så kan den massiva remisskritiken mot regeringens förslag om att införa kvoter i skolan sammanfattas. Förslaget bör kastas i papperskorgen. Det skriver Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Prao blir obligatoriskt – regeringen har lyssnat på näringslivet

KOMMENTAR Alla elever ska få rätt till minst tio dagar prao. Det är ett välkommet besked från regeringen. Nu får alla ungdomar möjlighet att se hur en arbetsplats fungerar, någonting som ger dem en fot in på arbetsmarknaden och underlättar deras framtida studie- och yrkesval. Det skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Klimathopp inte ute med Trump

KOMMENTAR Inte ens Donald Trumps vurm för kol kan ändra på en snabb teknisk utveckling. Näringslivet, snarare än politiken, driver klimatfrågan framåt, skriver Maria Sunér Fleming, ansvarig för energi- och klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Stärkt skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Företagshemlighetsutredningen har lagt fram sitt betänkande. Utredningen föreslår stärkt skydd för känslig information i företag på flera sätt, vilket Svenskt Näringsliv välkomnar. Det skriver Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

KOMMENTAR Finanspolitiska rådet presenterade nyligen sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Det blev en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. Även integrationen på arbetsmarknaden och regeringens arbetslöshetsmål ifrågasattes. Det skriver Torbjörn Halldin, chef för makroanalys på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Dags att lägga kraft på de stora skolfrågorna

KOMMENTAR Förslaget om lottning skrotas. Det är en stor framgång för mitt arbete i regeringens Skolkommission. Nu måste politikerna lägga sin kraft på de stora frågorna – lärarnas förutsättningar, ett starkare skolledarskap och en tydligare nationell styrning. Det skriver Tobias Krantz, chef för Utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Kritiker hugger klorna i välfärdsutredning

VÄLFÄRD Kritiken är hård och ilskan stor över regeringens välfärdsutredning från såväl små omsorgsföretag som internationella vårdkoncerner. Att gå vidare med en utredning som inte har något stöd i riksdagen är häpnadsväckande, anser en företagare.
NYHET Publicerad:

Reepalu tar inte kvalitetsfrågorna på allvar

VINSTUTREDNING Välfärdsutredningen är fast i den felaktiga föreställningen att vinstsyfte går ut över kvaliteten i välfärden. Ilmar Reepalu hade chansen att föreslå konkreta åtgärder för stärkt kvalitet, men tog den inte, skriver välfärdsekonom Anders Morin.
NYHET Publicerad:

Studera.nu lever inte upp till kraven

KOMMENTAR Det är oacceptabelt att studenter i Sverige inte kan välja utbildning utifrån relevanta fakta. Regeringen behöver snarast ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram jämförbar information, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Angeläget fokus på introduktionsprogrammen

KOMMENTAR Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på påbyggbara yrkespaket för elever på gymnasieskolans introduktionsprogram. Rätt hanterat kan det bli positivt både för elever och företag, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Enig skolkommission: Friskolorna här för att stanna

KOMMENTAR Det finns ett starkt stöd för friskolor och valfrihet i regeringens skolkommission. Nu är det dags att lägga debatten om skolvalet åt sidan. I stället måste skolpolitikerna fokusera på hur vi kan höja elevernas resultat. Det skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, som varit ledamot i skolkommissionen.
NYHET Publicerad:

Dubbla signaler om svensk elförsörjning

KOMMENTAR Partierna som ingick en energiöverenskommelse har inlett diskussioner. Besluten som rör kärnkraften är viktiga och bra för att trygga den långsiktiga elförsörjningen i Sverige. Mindre bra är beslutet om elcertifikatsystemet. Behovet av ny kraft är litet före 2030 och påverkan på elmarknaden av subventionerna kan bli stor, skriver energiexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Missad chans att genomföra reformer

VÅRBUDGET Det går bra för Sverige. Men det finns problem. Reformbehovet är stort. Chefekonom Bettina Kashefi vill se effektiviseringar av offentlig verksamhet, ökade drivkrafter för arbete, lägre trösklar till arbetsmarknaden och bättre möjligheter för företagare.