Nästan var femte elev på gymnasieskolan läser på ett introduktionsprogram, vid årskurs ett är det var fjärde elev. Men det fungerar inte tillräckligt bra. Därför är det angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras.
Rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen visar att språkintroduktion inte fungerar tillräckligt bra. Förväntningarna på eleverna är för låga, styrningen och planeringen av programmet är otillräcklig, det finns brister i kartläggningen av elevernas förkunskaper och i uppföljningen av utbildningen. Listan kan göras lång.
Idag släpper Svenskt Näringsliv en rapport om gymnasiets språkintroduktion där angreppssättet delvis är ett annat. Vi var intresserade av att fokusera på elevernas upplevelse av programmet. Hur tycker eleverna att utbildningen fungerar? Vilka förväntningar har de? Hur stämmer det överens med deras drömmar och planer för framtiden? Utifrån den kunskapen och myndigheternas tidigare rapporter har vi landat i 19 stycken förändringar för att förbättra introduktionsprogrammen generellt och framför allt språkintroduktion.
Det är angeläget att Språkintroduktionsprogrammet snabbt förbättras utifrån framför allt tre perspektiv:
– För samhällets skull. Det är viktigt av kostnads- och effektivitetsskäl att utbildningarna levererar goda resultat.
– För företagens skull. Det är angeläget med tanke på företagens utmaningar med kompetensförsörjningen, eleverna på programmet har potential att bli framtidens medarbetare och företagare. Och om inte språkintroduktion fungerar kommer ansvaret, förr eller senare, direkt eller indirekt, att skjutas över på företagen.
– För elevernas skull. För att eleverna snabbt ska kunna integreras i samhället, behöver utbildningen hålla hög kvalitet och relevans. Övergången till jobb eller vidare utbildning måste fungera så att eleverna kan få förutsättningar.
Utifrån vår egen undersökning och myndigheternas tidigare rapporter har vi landat i ett antal förbättringsförslag. Bland annat: