Icke godkänt för kompetensförsörjning i Blekinge 

Svenskt Näringsliv har nu presenterat sin årliga undersökning av företagsklimatet i landets alla kommuner, där mer än 30 000 företagare runt om i Sverige berättar hur de upplever att förutsättningarna är för att bedriva företag just där de bor. En av de delar som får sämst betyg är kompetensförsörjning, vilken i Blekinge sammantaget får betyget 2,17. Detta är en bit under rikssnittet och även under 3,0 - den siffra som anses stå för ”godtagbart”.  

Problemet med kompetensförsörjning har flera dimensioner. När företagens rekryteringsförsök misslyckas, för att man inte hittar rätt folk, tappar de också möjligheter att växa. Investeringar ställs in, expansioner blir inte av. Både företagen och samhället förlorar i intäkter.  

Den vanligaste utbildningsnivån som efterfrågas av företagen är gymnasieskolans yrkesprogram. Dock har många företagare angett att de försökt rekrytera till tjänster som inte krävde några särskilda förkunskaper och även där upplevde en majoritet att det trots detta var svårt att hitta personal.  

– Mätningar har visat att tre av tio rekryteringsförsök helt misslyckats det senaste halvåret. Samtidigt finns det 20 000 Blekingebor som inte är självförsörjande, men de som är arbetslösa har sällan den kompetens som företagen efterfrågar, säger Johan Dalén som chef för Svenskt Näringslivs regionkontor i Blekinge.  

Den enskilt största orsaken till företagens svårigheter att rekrytera är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, attityd och engagemang. Här kan kommunen bidra till att stärka kvaliteten i yrkesutbildningarna och på så sätt öka deras attraktivitet. Men då krävs det att kommunerna stärker dialogen med företagen för att tillsammans kunna analysera vilka ytterligare utbildningsinsatser som behövs, menar Johan Dalén. 

– Det är de facto företagen som vet vad för arbetskraft som behövs och de borde därför involveras betydligt mer. Därtill måste det bli mer lönsamt att jobba; att gå på bidrag ska inte kunna konkurrera ut ett arbete ur ett lönsamhetsperspektiv för den enskilde. 

Susanne Ydstedt