Regelbördan måste minska – det tycker både företagen och allmänheten

Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Dalarna. 85 % anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. Även väljarna förstår vikten av att minska företagens regelbörda. Enligt en undersökning som Inizio genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv instämmer 72 % av väljarna att ”de regler företag behöver följa borde vara färre och enklare”.

- Som företagare vill jag ju göra rätt. Men det känns omöjligt att hålla reda på allt. Det har gått så långt att jag ständigt har en oro för att jag kanske missat någon regel eller något tillstånd. I höstas stod jag och klistrade upp bokstäver på insidan av våra fönster. Halvvägs griper känslan tag i mig – borde jag ha sökt om tillstånd för det här? Det har helt enkelt gått för långt, säger Brazer Bozlak som driver restaurang Basta i Falun.

Regelbördan i Sverige är stor. Varje år fyller företagen i ca 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Företagen omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag att administrera det statliga regelverket uppgick 2012 till ca 90 miljarder kr enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter samt för de investeringar som företagen behöver göra på grund av regler.

- Syftet med alla våra regler är allt som oftast gott. De har kommit till för att vi vill ha ett hållbart och rättssäkert samhälle och en väl fungerande marknad. Men pendeln får inte slå för långt. Med den enorma regel- och byråkratibörda och den detaljnivå som företagen möter i dag är det allt för svårt att se kopplingen mellan regeltillämpningen och syftet. Det gör i sin tur att förtroendet för systemet urholkas, säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.

I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, men trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Företagen upplever snarare att det försämrats. I Svenskt Näringslivs företagarundersökning 2017 svarade hela 64 procent att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. En bild som även bekräftas av Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet 2017” där 24 procent av de tillfrågade företagen (10.000) anser att lagar och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder och som har ökat mellan 2014-2017.

Ett aktuellt exempel är de förändrade reglerna kring personalliggare. Syftet är att stävja svartarbete och fusk, men utvärderingar har visat att reglerna inte skapar den önskade effekten. Trots detta utökas reglerna från och med första juli till att innefatta fler branscher och ökad rapporteringsplikt. Men den nya lagen ska bland annat ägaren, dess maka/make och barn under 16 år registrera sin tid i verksamheten. All tid som läggs i verksamheten ska rapporteras oavsett om den är avlönad eller inte.

- Det är som om de utgår ifrån att vi småföretagare är skurkar. För oss känns det här helt orimligt. Gränserna för vad som är tid i verksamheten och vad som är fritid är svår att dra. Vi bor, lever och jobbar på samma ställe. Att driva Dala-Floda Värdshus är på en integrerad del av vårt liv. Om vi äter middag och jag bestämmer mig för att vattna blommorna innan kaffet, ska jag stämpla in och stämpla ut då?, säger Per Ersson som tillsammans med sin fru Evalotta driver Dala-Floda Värdshus.

Trycket på att minska regelkrånglet är stort från näringslivet. En process för regelförenkling efterfrågas och man är kritisk till de konsekvensanalyser som görs då de ofta har betydande brister. Näringslivet regelnämnd (NNR) samlar över 300 000 företag i Sverige och har tillsammans med sina medlemmar tagit fram ett 72-punkts program med konkreta förslag på regelförenklingar.

- Politiken måste presentera en sammanhållen plan där både näringsliv och andra berörda involveras. En minskad regelbörda skulle påverka företagens verksamhet positivt genom tidsbesparingar, kostnadssänkningar, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet. Det leder i sin tur till mer framgångsrika företag och det behöver Dalarna. Att förbättra regler för företag är något som ofta får mycket stora effekter, men som inte innebär någon större kostnad. Jag utgår ifrån att nästa regering tar sitt ansvar och lyssnar på väljarna och företagen och tar ett samlat grepp kring regelförbättring och agerar, avslutar Teresa Bergkvist, Svenskt Näringsliv Dalarna.