"Regelkrånglet ger mig en klump i magen"

NYHET Publicerad

REGELKRÅNGEL Brazer Bozlak är entreprenören bakom den snabbväxande restaurangkedjan Basta Urban Italian. Han tycker att myndigheterna måste förbättra sin attityd till företagare. "Det är för mycket regelkrångel och administration. Som nybliven företagare är jag ständigt rädd för att göra något fel." 

Brazer Bozlak, Basta Falun

Brazer Bozlak är entreprenören bakom den snabbväxande restaurangkedjan Basta Urban Italian.

Vi träffar Brazer Bozlak på restaurang Basta i Falun ett par dagar före jul. Om tre veckor ska han öppna en restaurang i Gävle, men har ännu inte fått tag på en kock.

– Jag är inte stressad. Det råder kockbrist, men jag ska intervjua två sökande i eftermiddag. Vi har bra kockar i företaget som kan hoppa in ett tag och om det behövs kan jag knyta på mig förklädet och sköta det själv tills det löser sig.

På två år har 29-årige Brazer kört om många konkurrenter i restaurangbranschen. Han har byggt upp ett varumärke med två, snart tre, restauranger, som beräknas omsätta 50 miljoner i år. När Basta öppnade i Falun var det lång kö ut på gatan och när restaurangen i Borlänge släppte sitt bokningssystem hade 800 personer bokat bord inom loppet av ett par timmar. Båda restaurangerna snittar på 6000 gäster i månaden.

­– Vi fyller en lucka. Vi lockar både barnfamiljer, ungdomar som ska ta en fördrink och kollegor som går ut på after work. Vi har lyckats träffa en stor målgrupp, eftersom vi ligger någonstans mellan en pizzeria och en finrestaurang i segmentet. Och så står vi för kvalitet, maten är genuint italiensk.

På Basta är ingenting en slump

Att företaget har vuxit så snabbt kan också ha att göra med Brazer Bozlaks gör det själv-attityd. Förutom att han hoppar in i köket, så sköter han förhandlingar med fastighetsägare, tar han om administrationen och har designat både inredning och grafisk profil själv.

– En sak som har tagit mycket tid är belysningen. Det ligger typ 350 olika lampor på lagret som jag har testat, jag har nästan blivit lampexpert och lärt mig allt om lumen, kelvin och watt. Ljuset ska fungera bra när man äter, men det måste också vara Instagramvänligt.

Allt från belysning till porslin är genomtänkt för att se lockande ut på sociala medier. En slags organisk marknadsföringsfilosofi.

– Folk ska tycka att det är så snyggt att de lägger ut bilder på sociala medier. Det måste finnas en igenkänning i miljön, utan att det för den sakens skull står Basta överallt. Jag har lagt ner mycket energi på det, säger Brazer Bozlak.

Framtiden var utstakad

Han är uppväxt på Brynäs i Gävle, i en krögarfamilj som drivit kända varumärken som Waynes Coffee och Pitchers.

– Själv har jag aldrig jobbat i branschen annat än lite på somrarna. Pappa tyckte att det var viktigt att vi barn satsade på studierna.

Brazer spelade fotboll i Gefle IF, vilket gav honom chansen att flytta till USA på ett fotbollsstipendium. Väl på plats utbildade han sig till arkitekt.

– Jag bodde i San Francisco och som många andra studenter var jag ute och åt mycket. Det gjorde att jag upptäckte många coola och bra restauranger.

Framtiden var utstakad: Brazer skulle jobba som projektledare på Skanska i San Francisco. Men så ringde pappa och ville ha hjälp med att dra igång restaurangen Pinchos i Gävle. Ombyggnaden av lokalen hade dragit ut på tiden, så Brazer flög hem och hjälpte till under ett par månader.  

Eget restaurangkoncept tog form

– När jag såg vilken braksuccé Pinchos hade gjort kom jag på ett eget restaurangkoncept, med inspiration från flera restauranger i San Francisco. När jag väl hade fött den visionen, då var det vad jag verkligen ville göra. Jag brinner verkligen för det här. Målet är att Basta ska ha mellan 20 och 25 restauranger i Sverige inom fem år.

– Vi vill bli Sveriges i särklass bästa italienska restaurangkedja. Men vi får inte bli för stora och nästa år måste vi ta hand om växtvärken först av allt och skapa en trygg och hållbar organisation.

Det råder kompetensbrist inom många näringar och restaurangbranschen är inget undantag. Brazer Bozlak tycker att det är viktigt att företag tänker igenom sitt erbjudande till anställda.

– Det går inte att sitta och vänta på att arbetskraften ska knacka på dörren längre, utan man måste vara en attraktiv arbetsgivare. Jag tror att grunden är att den interna organisationen fungerar bra och att varumärket är starkt. Vi på Basta vill också inspirera medarbetarna, till exempel genom säljtävlingar med fina priser. Man ska känna att man utvecklas hos oss.

Ständiga orosmoln

Även om Basta-koncernen har växt i snabb takt finns det ett orosmoln för framtiden: Den stora administrationsbördan. Företaget har anställt flera personer som är födda utanför EU-länder, något som innebär kontakter med både Migrationsverket, Skatteverket och Försäkringskassan.

– Som nybliven företagare har jag ständigt en klump i magen för att det ska bli fel någonstans och för att vi ska tvingas skicka tillbaka en duktig kock för att vi har missat någon regel. Det är väldigt mycket att hålla koll på och myndigheterna har ingen samordning. När man ringer till Skatteverket så säger de att ”det där är Migrationsverkets bord” och Migrationsverket svarar att ”det får du ta med Skatteverket”. Brazer är även kritisk till Arbetsförmedlingen.

– Arbetsförmedlingen fungerar inte, enligt mig. De är väldigt dåliga på det de ska vara experter på, det vill säga att förmedla jobb. Om jag efterfrågar personal så kan jag få en lista med 40 cv:n, där jag själv får ringa runt för att kolla vilka som är berättigade till nystartsjobb till exempel.

Arbetskraftsreserven finns

För att Sverige ska kunna lösa kompetensbristen tycker Brazer att integrationen måste fungera bättre. Basta har ambitionen att skapa en företagskultur med många olika nationaliteter.

– I de nyanlända finns den arbetskraftreserv som Sverige behöver just nu. Många som kommer hit är vana vid att jobba hårt, men det svenska systemet måste anpassas så att folk kan komma ut i jobb tidigare. Om man blir omhändertagen av staten direkt så är det lätt att vänja sig vid det livet och då kan tanken födas att ”här kan jag få bidrag utan att behöva jobba.”

Men det gäller förstås inte alla, förtydligar han. Han nämner till exempel en ung ensamkommande kille från Afghanistan som först hade praktikplats och sedan fick anställning på Basta.

– Han ville jobba varje dag, men det fick han inte först eftersom han inte hade svenskt personnummer. När den biten löste sig och han fick sin första lön skickade han nästan alla pengar tillbaka till sin familj. Själv nöjde han sig med att leva på 4000 den månaden. Jag hjälpte honom att skicka pengarna och när nästa lön kom frågade jag: Ska du skicka den också? Självklart! svarade han med ett stort leende.

Karin Janson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

"Regelkrånglet ger mig en klump i magen"

REGELKRÅNGEL Brazer Bozlak är entreprenören bakom den snabbväxande restaurangkedjan Basta Urban Italian. Han tycker att myndigheterna måste förbättra sin attityd till företagare. "Det är för mycket regelkrångel och administration. Som nybliven företagare är jag ständigt rädd för att göra något fel."
NYHET Publicerad:

"LAS måste förändras"

LAS Turordningsreglerna gäckar landets företagare. "Vi måste kunna undanta vissa kompetenser från LAS för att företaget ska ha en chans att överleva i lågkonjunktur", säger Fredrik Bertils på Elmab i Dala-Järna.
NYHET Publicerad:

Läs på inför gymnasievalet - använd Gymnasiekvalitet.se

GYMNASIEVALET Är fast jobb och bra lön viktigt för dig efter avslutade gymnasiestudier? På gymnasiekvalitet.se hittar du utbildningarna i Dalarna som ger dig förutsättningar för jobb efter avslutade studier.
NYHET Publicerad:

Nyårslöfte önskas - våga reformera

KRÖNIKA "Vi närmar oss årets slut. En politisk mandatperiod är förbi och en ny står för dörren. Vad kan Dalarnas företagare förvänta sig framöver? 2019 kommer att bli ett viktigt år. Låt oss ta vara på möjligheterna som ligger framför oss." Skriver Teresa Bergkvist regionchef vid Svenskt Näringsliv Dalarna i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Vårt tålamod är slut – Reformerna kan inte vänta!

DEBATT "Vi företagare är stolta. Tillsammans med våra anställda bidrar vi till samhället varje dag. Vi skapar produkter och tjänster som behövs. Vi satsar och skapar arbetstillfällen och vår framgång genererar skatteintäkter till den gemensamma välfärden." Med de orden inleder 65 dalaföretag sin debattartikel med en tydlig uppmaning till politiken. Nu är det hög tid för våra politiker att kavla upp ärmarna och sätta igång reformarbetet.
NYHET Publicerad:

Antalet UF-elever slår rekord i Dalarna

UNG FÖRETAGSAMHET Ung Företagsamhet i Dalarna sätter alla tiders rekord i antal UF-företagare och passerar för först gången någonsin 1000-strecket. Hela 1011 elever driver just nu företag på gymnasiet och det är en ökning med 37% senaste två åren. "Vårt mål är att Dalarna ska ha de mest företagsamma ungdomarna i landet", säger Thomas Agneteg, regionchef vid Ung Företagsamhet Dalarna.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

UTBILDNING I höst ska 110 000 elever förbereda sig för sina gymnasieval i början av nästa år. Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt.
NYHET Publicerad:

Prao lär eleverna om ansvarstagande och att skapa kontakter

SKOLA/NÄRINGSLIV Forskning visar att ca 70 % av jobben tillsätts genom rekommendationer och kontaktnätverk. 100 % av eleverna på Britsarvsskolan i Falun har under de senaste tre praoperioderna varit ute på prao, och nästan alla har hittat platserna på egen hand. På skolan är det viktigt att lära eleverna ta kontakt med företagen själva och sedan behålla och underhålla kontakterna.
NYHET Publicerad:

Skogsägare blåsta av myndigheter

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp, det fanns tjäderspel på området. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.
NYHET Publicerad:

Nysatsning med prao ger eleverna fler möjligheter

SKOLA/NÄRINGSLIV På Orsaskolan i Orsa gör man i år en nysatsning med prao. Med jobbskuggning och prao i både offentlig och privat sektor får eleverna se och lära inför framtida arbetsliv och gymnasieval.
NYHET Publicerad:

Att driva UF-företag i gymnasiet är något jag verkligen vill göra

PRAO-KRÖNIKA "Väljer man att driva ett UF-företag på gymnasiet har man gjort helt rätt. Man får inte bara god erfarenhet inom företagande utan man växer även som person och får ett betydligt bredare kontaktnät. Och det är väl ändå ett perfekt tillfälle att stärka självförtroendet?" Det skriver Rebecka Sundqvist från Britsarvsskolan i en krönika från sin prao hos Svenskt Näringsliv Dalarna.
NYHET Publicerad:

Efter ett års kamp mot Skogsstyrelsen – Nu ger jag upp!

ÄGANDERÄTTEN När Björn Hansols skulle avverka ett skogsskifte bedömdes det som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Nu har han gått med på deras inlösen, efter att ha kämpat i ett år. – Plötsligt får jag inte bruka min egen skog. Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet.
NYHET Publicerad:

Sänkta arbetsgivaravgifter gav 16 000 nya jobb

SKATTER Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 ledde till 16 400 nya jobb i hela landet.  Det visar en ny studie från Handelns utredningsinstitut, HUI. "När arbetsgivaravgiften höjdes igen blev vi tvungna att skära ner på antalet anställda", säger Mats Nobelius, VD på Leksand Resort.
NYHET Publicerad:

Över 100 företagare tog chansen att bli inspirerade

ARBETSGIVARDAGEN BORLÄNGE Den årliga arbetsgivardagen anordnad av Svenskt Näringsliv gick av stapeln i Borlänge den 4:e oktober. Över 100 personer var på plats och representerade företag från olika branscher och olika dalakommuner. -Trevlig dag med bra urval. Kommer absolut att gå igen om det är lika intressanta seminarier, kommenterade en av deltagarna.
NYHET Publicerad:

5 av Dalarnas kommuner på topp-100 listan

RANKING 2018 "Jag är positiv inför framtiden. Även om allt för många av våra kommuner ligger långt ner på rankingen så ser vi en positiv trend. Den måste fortsätta och förstärkas. Kommunernas arbete med att göra företagsklimatet till hela kommunens fråga tror jag är avgörande. Likaså arbetet med att modernisera myndighetsutövningen", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv när rankingen av Sveriges kommuners lokala företagsklimat presenteras.
NYHET Publicerad:

Som företagare är du alltid tillgänglig

KRÖNIKA "För knappt 1 år sedan fattade jag beslutet och för knappt 9 månader sedan började jag tillsammans med mina bolagspartners arbeta i vår alldeles egna verksamhet. För att dra en metafor kan det liknas med att jag och mina kollegor slängde oss ut från 27 våningen. Utan skyddsnät. Utan någon som helst aning om vi skulle ha en chans." Skriver Richard Mårtensson,delägare i Human & Heart HR AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans hårda LSS-linje skapar samhällsproblem

VÄLFÄRD Nagla Negm el-din grundade Shamsen assistans i Gagnef för att vårda en anhörig.
Nu har företaget 125 anställda och planerar att växa ytterligare. – Det har aldrig varit vår tanke att bli stora, det har blivit så naturligt, menar Nagla Negm el-din, som också är mycket kritisk till den nya tillämpningen av LSS. – Det är ett samhällsproblem, sammanfattar hon.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen bromskloss för körskolans utveckling

REGELKRÅNGEL För åtta år sedan startade Sofia Samuelsson TrafikCenter i Dalarna i Säter. Sedan två år finns trafikskolan också i Hedemora, men på grund av ett lagkrav kan båda kontoren inte ha öppet samtidigt. – Det blir en stoppkloss, säger hon.
NYHET Publicerad:

Kvarnfors gård vill se en tydligare jordbrukspolitik

VALET 2018 Vem satsar på bönderna? Det frågar sig mjölkbönderna Anki och Ingemar Arvidsson. Efter många tuffa år i mjölkkrisens spår hoppas de på att lantbruket hamnar högre upp på agendan i svensk politik.
NYHET Publicerad:

"Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred"

REGELKRÅNGEL Tin Gumuns är fäbodbrukaren som tog strid mot Skatteverket - och vann. Men hennes dispens på kravet om kassaregister löper ut vid årsskiftet och dessutom har administrationskraven på personalliggare ökat. "Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred", säger hon.