Allt blinkar rött – ekonomin bromsar in

Sverige är en liten, öppen ekonomi där huvuddelen av industrins produktion går på export. Globaliseringen och digitaliseringen gör att allt fler sektorer blir konkurrensutsatta. Samtidigt hackar den svenska konkurrenskraften och vi tappar marknadsandelar. Om Sverige och vår region även fortsatt ska vara konkurrenskraftigt krävs ett tydligare samband mellan produktivitetstillväxt och löneökningar. När världskonjunkturen och världshandeln bromsar är det av större vikt än vanligt att svensk industri vårdar sin konkurrenskraft och sina marknadsandelar.

Med en vikande global konjunktur har vi definitivt inte råd att chansa, utan vi måste då sträva efter en arbetskraftskostnad som ligger i nivå med våra konkurrentländer i omvärlden. Stärkt konkurrenskraft är det enda som kan skapa nytt välstånd och då måste lönerna ligga på en internationellt hållbar nivå. Därför är det av stor betydelse att den konkurrensutsatta delen av ekonomin även fortsättningsvis styr löneutvecklingen i Sverige. Med andra ord måste industrin sätta märket.

Idag exporterar till exempel vår region årligen varor för cirka 31 miljarder kronor. Närmare 40 000 jobb i regionen är beroende av utrikeshandel och 14 000 industrijobb är exportberoende. Grovt räknat genererar bara dessa 14 000 industrijobb cirka 7,2 miljarder kronor i skatteintäkter!

Under avtalsrörelsen 2020 kommer närmare 500 avtal för 2,8 miljoner löntagare i samtliga samhällssektorer i Sverige att förhandlas om. Att avtalen blir internationellt konkurrenskraftiga är ytterst avgörande och viktigt för vår region. Detta måste vara ingångsvärdet.

Att det blir ett bra utfall av avtalsrörelsen är avgörande för tillväxten, inte minst för de många företag som verkar på den internationella marknaden. Internationell hänsyn i avtalsrörelsen är därför av stor vikt för alla invånare i Sverige och i vår region. Därav står också stärkt konkurrenskraft tillsammans med större flexibilitet för företagen högst upp på Svenskt Näringslivs agenda inför Avtal 2020.