Regelbördan är ett problem – något måste göras

Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga ett antal valfrågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Gävleborg. 84 procent anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. Även väljarna förstår vikten av att minska företagens regelkrångel. Enligt en undersökning som Inizio genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv instämmer 72 procent av väljarna att ”de regler företag behöver följa borde vara färre och enklare”.

Varje år fyller företagen i drygt 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Företagen omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag att administrera det statliga regelverket uppgick 2012 till närmare 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter samt för de investeringar som företagen behöver göra på grund av regler.

– Regler måste finnas och företag vill ha bra regler, men de måste också vara effektiva, förutsebara och kostnadseffektiva. Med den enorma regel- och byråkratibörda som finns idag och den detaljnivå som företagen möter är det svårt att se kopplingen mellan regeltillämpningen och syftet. Det gör i sin tur att förtroendet för systemet urholkas, säger Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv.

Många politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Företagen upplever snarare att det försämrats. I Svenskt Näringslivs företagarundersökning 2017 svarade hela 64 procent att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. En bild som även bekräftas av Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet 2017” där 24 procent av de tillfrågade företagen anser att lagar och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder och som har ökat mellan 2014-2017.

– Det senaste exemplet av tyngre regelbörda för företagen är de förändrade reglerna kring personalliggare. Syftet ska vara att stävja svartarbete och fusk, men utvärderingar från bland annat HUI Research visar att reglerna inte skapar den önskade effekten. Trots detta utökas reglerna från och med den första juli till att omfatta fler branscher och ökad rapporteringsplikt. Den nya lagen innebär bland annat att ägare, dess maka/make och barn under 16 år ska registrera sin tid i verksamheten, oavsett om personen är avlönad eller inte, det kommer att bli ohållbart för många småföretagare, säger Lotta Petterson.

Trycket att minska regelbördan är stort från företagen. En process för regelförenkling efterfrågas och man är kritisk till de konsekvensanalyser som görs då de ofta har betydande brister. Näringslivets regelnämnd (NNR) samlar över 300 000 företag i Sverige och har tillsammans med sina medlemmar tagit fram ett 72-punkts program med konkreta förslag på regelförenklingar.

– Politiken måste presentera en sammanhållen handlingsplan där både näringsliv och andra berörda involveras. En minskad regelbörda skulle påverka företagens verksamhet positivt genom tidsbesparingar, lägre kostnader, ökade investeringar och minskad osäkerhet. Det leder i sin tur till mer framgångsrika företag och det behöver Gävleborg. Jag utgår ifrån att nästa regering tar sitt ansvar, lyssnar på företagen och agerar kring regelförbättring, säger Lotta Petterson.