Kort resumé angående krigets påverkan för svenska företag

Frågor ställdes och plockades upp, här summeras övergripandet vad som sades och du som vill se detta i efterhand kan göra så då sändningen spelades in och återfinns här.

Läget i ekonomin per sista mars

Svenskt Näringslivs tf chefekonom Jonas Frycklund gav en lägesbild av att Sveriges ekonomi som helhet hade återhämtat sig sedan pandemin. Sverige har dessutom en relativt låg statsskuld. Inflationen var dock rekordhög redan innan kriget bröt ut och det vi då trodde var något tillfälligt kan nu ses som något vi får dras med en längre tid. Frycklunds bedömning är dock att centralbankerna kommer kunna hantera inflationen och vi har redan nu sett USAs Federal Reserve höja räntan vilket också förväntas ske i Sverige.

Viktigt att notera är att pandemin inte är över och att det fortsätter att märkas på ekonomin och skapar negativa effekter på värdekedjorna från framförallt Kina men också negativa effekter på konjunkturen. De prisökningar vi ser just nu beror inte på kriget utan är framför allt effekter från pandemin. Detta är något många företagare drabbas av och vissa delar måste man som företagare hantera men rådet är att så långt det är möjligt se över sina avtal och se om det går att föra över kostnadsökningarna på kund.

Säkerhetsläget och hur svenska företag drabbas

Svenskt Näringslivs expert på försvars- och säkerhetsfrågor Johan Sjöberg berättade att mycket av det som sker i världen inte är effekter av sanktionerna mot Ryssland eller kriget i sig utan det är konsekvenser av den osäkerhet marknaden känner.

Ser vi hur svenska företag i de aktuella länderna drabbats så har de flesta av ungefär 500 företag med svenska ägare och ledning som funnits i Ryssland valt att lämna landet och mest troligt kommer få av dem att återvända. I Ukraina har det funnits ett 100-tal verksamma svenska företag och vissa fortsätter verksamheten men många har tvingats lägga ner eller omgruppera. I Ukraina vill företagen dock gärna återkomma för att bidra till att bygga upp landet och skapa affärer så snart det är möjligt.

Ryssland är inte en stor marknad för Sverige, endast runt 1,5 procent. Sverige drabbas därför i mindre utsträckning av sanktionspaket och ryska motåtgärder. Vårt beroende återfinns bland metaller och mineraler samt produkter och insatsvaror till lantbruket. Det finns därför en stor risk att det som nu pågår kommer påverka svensk produktionskapacitet om ett till två år.

Energifrågan bortom gas och olja

Aziz Dag, vd på Westinghouse i Västerås som levererar kärnbränsle till Ukraina, berättar om energikällan som sällan nämns men som kriget får stor påverkan på. Länder som Bulgarien, Tjeckien, Finland, Ungern, Slovakien och Ukraina har alla ryskbyggda kärnkraftverk och är därför mycket beroende av rysktillverkat kärnbränsle. Den råvara som behövs går att köpa på flera platser i världen men själva tillverkningen går inte att flytta utan många länder har ett stort beroende av Ryssland för kärnkraftsbränsle.

Westington har sedan 2014 haft en god beredskap för något liknande det som nu sker men Dags bedömning är att Sverige generellt har en dålig beredskap för krig och energiförsörjning.

Matvaruleveranser kommer få större påverkan framöver

Anders E Svensson, vd för Ica Sverige menar att vi ännu inte sett så många effekter av kriget i matvarubutikerna men att vi kommer att få se en större påverkan framöver. Han menar att det redan innan kriget fanns en obalans mellan utbud och efterfrågan. Ryssland är världens största producent av vete och Ukraina är ledande på flera andra spannmål. Ingen vill handla från Ryssland och Ukrainas produktion har slagits ut så framåt kan effekterna komma.

Om vi tittar på den svenska livsmedelsproduktionen så har både import av foder och gödsel blivit mycket dyrare samt att bränslepriserna har rusat, vilket påverkar den svenska råvaruproduktionen och branschen rör sig in i en kris. Svensson menar att vi inte kommer se tomma hyllor i våra butiker, däremot ett till viss del förändrat utbud.

Och på frågan om livsmedelspriserna kommer öka vill han inte ge någon prognos men säger att det är svårt för en enskild aktör att svälja alla kostnadsökningar så det är inte omöjligt att så kommer ske.