Epiroc

När medarbetarna på Epiroc kommer till sina utvecklingssamtal vet de redan hur väl de möter förväntan för lönekriterierna. Chefen har ett bra underlag för feedback och diskussionen kan direkt handla om vad medarbetaren behöver göra för att höja sig.

Lönesättning som förändrar beteenden

NYHET Publicerad

STRATEGI För Epiroc i Kalmar var det en fullträff att koppla lönekriterierna rakt av till den värdegrund som företaget tagit fram. ”Löneprocessen driver precis det vi vill driva – förbättrade beteenden”, säger vd:n Jenny Heimersson.

Jenny Heimersson, Epiroc

"Modellen kräver ett starkt ledarskap och en stor mognad hos medarbetarna, säger Jenny Heimersson.

Foto: Marcus Funke

När Jenny Heimersson började som vd på industriföretaget Epiroc 2010 blev det snabbt uppenbart att det saknades en tydlig vision för vad företaget ville uppnå, och att de anställda tyckte att ledarskapet var för svagt.

– Det var ju två ganska grundläggande ingredienser för att kunna bli framgångsrika så vi började med att ta fram en vision – att bygga ”Den ledande fabriken”.

Det som visionen skulle byggas av var åtta ”byggstenar” som förklarar vad som behöver göras och hur alla ska agera för att företaget ska bli framgångsrikt: medarbetarskap, ledarskap, lära och förbättra, bästa arbetssätt, synligt läge, rätt från mig, kundens behov och samarbete.

– De beskriver vår kultur – värdegrund och beteenden. Vissa byggstenar är hårdare och handlar om ett konkret sätt att jobba, medan andra är mjukare och fokuserar på beteende och attityd.

När Epiroc ett par år senare tog fram en ny lönemodell blev det naturligt att låta lönekriterierna utgå från byggstenarna som alla kände till, och att de skulle gälla alla oavsett roll.

– Vi hade jobbat mycket med ledarskapet och funderat på hur vi skulle få värdegrunden att verkligen sätta sig. Då kom vi på att vi, förutom det vi redan arbetade med, skulle utvärdera och premiera beteendena i löneprocessen.

En arbetsgrupp med företagets chefer och fackliga representanter jobbade tillsammans fram beskrivningar av lönekriterierna och hur de skulle värderas.

– Utmaningen med kriterier som till stor del baseras på mjuka faktorer är att det alltid finns en risk för att en bedömning blir godtycklig, beroende på vem som gör den.

För varje byggsten finns två eller tre underområden med en kortare beskrivning men för att hjälpa cheferna att bedöma hur väl förväntningarna uppfylls togs en femgradig skala med utförligare beskrivningar för nivåerna som är lägst, högst och i mitten.

– Utan de beskrivningarna skulle det vara mycket svårare att göra likvärdiga tolkningar av kriterierna. Det blir också tydligare för medarbetarna vad de kan göra för att uppfylla kriterierna bättre.

Det diskuterades om beskrivningarna på de olika nivåerna var bra eller om de skulle göra processen mer tungrodd, men idag är Jenny Heimersson övertygad om att Epiroc inte hade lyckats fullt ut med löneprocessen utan dem. Det hade kunnat leda till för många olika tolkningar.

– Nu ser vi att det är ett bra stöd för cheferna. De får något att utgå från i sina bedömningar. Det blir väldigt tydligt att löneprocessen driver precis det vi vill driva – förbättrade beteenden.

En stor fördel med modellen är att en medarbetare som kommer till sitt utvecklingssamtal redan vet hur väl de möter förväntan för de olika kriterierna. Chefen har ett bra underlag för att ge feedback och diskussionen kan direkt handla om vad medarbetaren behöver göra för att höja sig. Men det betyder inte att det alltid är bekvämt eller enkelt att jobba med, påpekar Jenny Heimersson.

– Modellen kräver ett starkt ledarskap och en stor mognad hos medarbetarna – att de är öppna och ärligt kan reflektera över hur mycket de egentligen bidrar med, och att de är villiga att förändra sig.

Epiroc fokuserar nu på rätt saker på rätt nivå i löneprocessen, till skillnad från när representanter för arbetsgivare och fack gick igenom en namnlista och diskuterade löneökningar för varje person, konstaterar hon.

– Det var inte särskilt givande. Nu lägger vi i stället krutet på bedömningarna som görs mellan chef och medarbetare, och vi kan ägna tiden med den fackliga parten till att diskutera lönebildning på en mer strukturell nivå.

Lönesättningen går dessutom snabbare när den inte är beroende av att ett avtal ska förhandlas.

– Överhuvudtaget är det ett rättvisare sätt att dela ut löneökningar – efter prestation. Och vi ser tydligt när en medarbetare förbättrar sig och får möjlighet att bidra med mer saker.

Baksidan är att det kräver mycket arbete av både chefer och medarbetare, poängterar hon. Och på grund av den starka kopplingen till företagets byggstenar blir det många lönekriterier att bedöma.

– Där finns det en förbättringspotential och vi har funderat på att slå ihop ledord för att förenkla något utan att för den delen riskera att det blir allt för godtyckligt, säger Jenny Heimersson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?