Stå upp för valfriheten

De flesta vill kunna välja skola till sina barn. Den rätten utmanas när regeringen nu vill försämra för friskolorna.

Regeringen vill möjliggöra för landets kommuner att sänka ersättningen till friskolor. Det meddelande skolministern Lina Axelsson Kihlblom och statsminister Magdalena Andersson på en presskonferens nyligen. Förslaget beskrevs som en ”offensiv” mot landets friskolor. Att det ligger ideologiska skäl bakom är uppenbart och i praktiken skulle många friskolor riskera att stänga, vinstdrivande som icke vinstdrivande. Den valfrihet som många tar för givet skulle minska avsevärt.

Om förslaget i sig finns mycket att säga. Att skolpengen fördelas på ett rättvist sätt är viktigt för att skolsystemet ska fungera så bra som möjligt. En översyn är välkommet.

Mycket tyder på att friskolorna redan idag missgynnas ekonomiskt genom att inte ersättas fullt ut för de administrativa kostnader som det innebär att driva skola. Regeringen pekar å andra sidan på att den kommunala skolan har vissa uppdrag som friskolorna inte har. Av just den anledningen genomför Riksrevisionen just nu en heltäckande granskning av skolpengen. Den som söker efter en rättvisare modell borde rimligen invänta denna granskning, men regeringen gör tvärtom.

Det är nog få som tror att problemet i svensk skola är att det finns för få som vill driva och utveckla utbildningen. Kvalitetsbrister finns i såväl privat som offentlig regi, men alltför mycket av skoldebatten handlar om annat, som betyg, klädkoder eller vinster. I stället för att slå undan benen för en stor del av landets skolor borde fokus ligga på reformer som säkerställer och uppmuntrar hög kvalité och ett systematiskt arbete med att förbättra själva utbildningen.

Några av landets bästa skolor är friskolor. Att försämra deras förutsättningar kommer knappast göra skolresultaten bättre.