Fler elever behöver läsa ett yrkesprogram

Samtidigt vet vi att många anställningsförsök misslyckas i Sverige – arbetsgivare vill anställa men hittar ofta inte rätt kompetens. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Detta beror till del på att för få väljer att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. På nationell nivå behöver andelen som läser ett yrkesprogram öka från dagens ca 30 procent till 40 procent för att motsvara arbetsmarknadens behov.

Utbildningsval är alltid viktiga, men i tider av osäkerhet och lågkonjunktur är det ännu viktigare. Eleverna som nu gör sina gymnasieval ska ut på arbetsmarknaden eller vidare till studier våren 2024. Rimligen kommer situationen i världen och på den svenska arbetsmarknaden då se annorlunda ut. Det är svårt att exakt sia om hur arbetsmarknaden flera år i framtiden kommer att se ut men enligt de flesta analyser – däribland en nyligen gjord studie av WSP – kommer bristen på yrkesutbildad arbetskraft att öka kraftigt inom många av de olika yrkesinriktningar som ges på gymnasiet.

Däremot vet vi hur historien ser ut. Vi vet att det är stora skillnader både inom och mellan gymnasieutbildningar. Av de elever i Norrbotten som gick ut från Fordons- och transportprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet 2015 var 77 procent respektive 74 procent av eleverna etablerade på arbetsmarknaden 2018. Från naturvetenskapsprogrammet studerade 75 procent på högskolan, men från samhällsvetenskapsprogrammet var det endast drygt 41 procent som gjorde det.

Det är svårt men viktigt att göra ett medvetet och genomtänkt gymnasieval. Programmen är många och inriktningarna är ännu fler. På många sätt kan man säga att en ung persons möjlighet är oändliga. Det är bra, men det är inte säkert att den känslan underlättar själva gymnasievalet. Kommunerna måste säkerställa att det finns bra och lättillgänglig information så att elever och föräldrar enkelt kan ta del av utbildningarnas resultat och jämföra deras kvalitet.

Att vi har ett kraftigt underskott på yrkesutbildad arbetskraft beror delvis på att elevernas efterfrågan på dessa utbildningar minskar, från en från början för låg nivå. En viktig uppgift för skolpolitiken i Sverige är att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen.

Företagen i regionen måste kunna få tag i medarbetare med rätt kompetens också i framtiden. Den utbildningsbakgrund som allra flest företag efterfrågar är gymnasial yrkesutbildning. En gymnasievalsperiod är en alldeles utmärkt tid för en kommun att fundera på hur utbildningsutbudet matchar mot företagens rekryteringsbehov.

Hans Andersson, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten

Magnus Wallerå, avdelningschef utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv