Företag i Norrbotten har svårast i Sverige att rekrytera 

Tre av tio rekryteringsförsök förra året misslyckades, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Och problemet har förvärrats, år 2019, innan pandemin, var siffran två av tio. 

– Det finns en stark efterfrågan på arbetskraft. 67 procent av Norrbottens företag försökte rekrytera under andra halvan av 2021, men det är fortfarande svårt, tre av tio rekryteringsförsök misslyckades, säger Svenskt Näringslivs regionchef Hans Andersson. 

Han menar att rekryteringssvårigheterna får allvarliga konsekvenser för företagen. När företag inte kan rekrytera så påverkar det verksamheten. Den vanligaste konsekvensen för företag som inte hittar den kompetens de söker är att de får säga nej till uppdrag. 49 procent av företagen uppgav i rekryteringsenkäten att det har hänt dem. 

– I ett längre perspektiv skadar det inte bara företagen, utan också Sveriges konkurrenskraft. Det drabbar också den gemensamma välfärden. Ju färre som är i arbete, desto mindre skattepengar till vård, skola och omsorg. Det är allvarligt, säger Hans Andersson. 

Norrbottens utmaning är att det inte finns tillräckligt med människor att rekrytera. Många kommuner i länet har bland de lägsta arbetslöshetstalen i landet. Utöver det fungerar inte matchningen, de arbetssökande har inte den kompetens företagen behöver. 

– Vi måste jobba med attraktiviteten så att fler människor väljer att flytta hit. Och vi måste också inspirera våra blivande gymnasieelever att välja program som matchar arbetsmarknadens behov. Företagen inom fordon, el eller restaurang- och besöksnäringen skriker efter arbetskraft men gymnasieprogrammen för dessa yrken fylls ibland inte, säger Hans Andersson 

Kan orsaka framtida problem 

Maria Bernhardsen är policyexpert på Svenskt Näringsliv och ansvarig för genomförandet av rekryteringsenkäten. Hon menar att företagen framförallt behöver nya medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Idag är det 30 procent av en årskull som påbörjar en sådan utbildning. 

− Det täcker inte på långt när de behov som företagen har. För att möta efterfrågan skulle 40 procent behöva avsluta en yrkesutbildning på gymnasiet. I praktiken innebär det 18 000 fler elever varje år, säger Maria Bernhardsen. 

− Den som har en praktisk yrkesutbildning med sig från gymnasieskolan och dessutom har några års yrkeslivserfarenhet är mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. 

Behovet av yrkesutbildad personal bekräftas också av siffror från Ekonomifakta. På Piteås Fordonsprogram har hela 91 procent av eleverna jobb ett år efter examen. Motsvarande siffra för El-programmet i Gällivare är 88 procent. 

− Det Norrbotten behöver är en befolkningsmatchning. Fler människor som kan och vill bidra till våra företags utveckling. Just nu är vi på väg mot en allvarlig kompetenskris, säger Hans Andersson.