Kaunis Iron vd vill se tydlighet från regeringen

Det finns tre aktiva järnmalmsproducenter i Europa, två i Sverige och en i Norge. De två i särklass största nyttjar Malmbanan. Cirka 95 procent av den europeiska järnmalmen transporteras på Malmbanan. Klas Dagertun är skarpt kritisk till regeringens ointresse för den senaste tidens tågurspårningar på Malmbanan.

– Äntligen har infrastrukturministern i samband med sitt besök i Boden utlovat bättring. Jag tycker dock det är anskrämligt att man från rikspolitikens håll inte har klivit fram tidigare, utan varit helt osynlig. Det är bara att jämföra när E6 rasade eller när E22 drabbades av en snöstorm, då var politikerna där direkt. Jag kan inte förstå hur regeringen kan verka vara så ointresserad av en nationell angelägenhet för Sverige som godsnation.

Lagren av järnmalm växer snabbt både hos Kaunis Iron och LKAB. Hittills har företagen tillsammans varit tvungna att lägga undan järnmalm till ett värde av knappt 10 miljarder kronor.

– Om inte järnvägssträckan i sig intresserar så borde det intressera att kassaflödet för Sverige AB försämras väsentligt under detta kvartal. När malmen ligger på hög minskar naturligtvis intäkterna, fortsätter han.

Brister i infrastrukturen påverkar företagsklimatet

Malmbanan är en av flera viktiga järnvägsstråk i Sverige som lider av eftersatt underhåll, något som riskerar att urholka företagens konkurrenskraft. Till exempel för att företagen inte vågar lita på att transporterna kommer fram i tid, eller att bärigheten på banan är nedsatt. Det senare har Svenskt Näringsliv undersökt i rapporten Hur underhållsskulden på Sveriges vägar och järnvägar påverkar näringslivet.

– Malmbanan är ett tydligt exempel på vad eftersatt underhåll och kapacitetsbrist gör med vår infrastruktur. Situationen för järnvägen är ansträngd även i mellersta och södra Sverige, och för att transporterna ska komma fram behöver hela systemet fungera. Därför vill Svenskt Näringsliv att hela underhållsskulden på drygt 90 miljarder kronor ska åtgärdas, säger Nils Paul expert på infrastruktur, Svenskt Näringsliv.

Tekniska lösningar kan hjälpa till

Klas Dagertun säger att frågan om Malmbanan ofta växer till att börja handla om dubbelspår, men att det, även om pengar skulle skjutas till, inte kommer vara färdigt förrän om 10-20 år. Han vill i stället se en kortsiktig strategisk plan och pekar ut flera åtgärder som skulle kunna ske här och nu.

– Ett dubbelspår är naturligtvis välkommet, men det finns så mycket att göra redan nu. Exempelvis är bokningssystemet för trafiken föråldrat och det skulle behövas ett helt nytt system. Många tror att Malmbanan är helt proppfull med tåg, men det är inte helt sant. Däremot blir tåglägena fullbokade eftersom företagen tvingas boka dessa innan de riktigt vet hur många tåg som faktiskt kommer att gå. Denna bokningsmodell måste uppdateras till ett system som är mer anpassningsbart till förändringar i trafiken.

En annan kortsiktig lösning som Dagertun efterfrågar är tekniska hjälpmedel som kan hjälpa till att förutse risker och olyckor.

– Med modern teknik borde det vara möjligt att förutse risker och haverier på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Det finns sensorer och liknande verktyg som i ett tidigare skede skulle kunna varna ansvariga om risk för haverier, fortsätter han.

Underhållsarbetet måste förändras

Nästa stora sak som Klas Dagertun pekar på är underhållet. För det första att underhållet i sig är eftersatt. För det andra att underhållsperioderna är alldeles för långa, vilket ställer till det för dem som behöver använda spåren.

– På 90-talet gjordes banarbetet på fyra veckor. Sedan dess har det successivt blivit längre och är i dag hela 22 veckor. Här måste man tänka om. Själva banarbetet kanske blir billigare om man drar ut det till nästan ett halvårs tid, men då har man ett för snävt perspektiv som struntar i de intäktsbortfall som blir konsekvensen av att arbetet pågår. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan detta omöjligen vara optimalt.

Han vill se konkreta slutsatser från Trafikverket om vad som måste göras för att Malmbanan ska säkras. Om inte myndigheten gör det anser han att det är dags att regeringen sätter ner foten.

– Om inte Trafikverket förmår att komma till fram till vad som bör göras måste regeringen peka med hela handen och ge nya direktiv. Infrastrukturministern har nu lovat att återkomma med mer precisa förslag på åtgärder och jag och andra mig med förväntar oss verkningsfulla sådana. Malmbanan är alldeles för viktig för Sverige som land för att lämnas vind för våg, avslutar Klas Dagertun.