Kommunala krav försvårar för grävföretag

Många kommuner ställer hårda krav när de upphandlar grävmaskinstjänster. Ett vanligt krav gäller vilken erfarenhet som grävmaskinisten ska ha. För företagare som tar in lärlingar ställer detta krav till det när de ska bemanna jobben de fått via offentliga upphandlingar.

Per Johansson på Fäldts Grävmaskiner i Motala har svårt att sysselsätta företagets lärlingar då kommunerna ställer samma hårda krav oavsett jobbets inriktning och svårighetsgrad.

– Vi behöver lärlingar för att säkra tillväxten i vårt företag och i branschen. Vi vill ta ansvar så att de nyutbildade grävmaskinisterna får chans att komma ut i arbetslivet men kommunernas krav försvårar för oss att sysselsätta lärlingarna, säger Per Johansson.

Maskinförarlärlingar behöver arbeta 4 200 grävtimmar innan de får sitt yrkesbevis. Under lärlingsperioden är det viktigt att de får prova på olika typer av grävjobb för att få erfarenhet och bli så mångsidiga som möjligt.

Lärlingar har en nyckelroll i kompetensförsörjningen till branschen men för att utbilda lärlingar får de privata företagen satsa mycket tid och pengar. Därför kan det vara riskfyllt för mindre företag att anställa lärlingar då ungefär var tredje lärling slutar innan de fått yrkesbeviset. Samtidigt kan lärlingar vara det enda sättet för mindre företag att växa, då erfarna maskinisterna är hett eftertraktade och många gånger är det lönen som avgör vilken tjänst de väljer.

Viktigt att anpassa kraven

Per Johansson berättar att de privata företagen ofta har en bättre förståelse och anpassar sina krav efter jobbets karaktär och svårighetsgrad. Han önskar att fler kommuner skulle jobba på samma sätt då det borde ligga i deras intresse att lärlingar anställs och kan användas i arbeten som utförs åt kommunen.

– Jag tycker att kommunerna har ett annat ansvar jämfört med de privata företagen när det gäller att anpassa sina krav så att även lärlingarna kan utföra jobben. Kommunerna borde vara intresserade av att vi sysselsätter lärlingarna så att de inte går arbetslösa, säger Per Johansson.

Han efterfrågar också mer dialog med kommunerna och de kommunala bolagen. Han har själv tagit kontakt för att inleda dialog med kommuner men tyvärr finns det kommuner som inte vågar prata med företagen av rädsla att uppfattas som partiska. Men det finns även goda exempel, Linköpings kommun har börjat skicka ut förfrågningsunderlagen på remiss innan de fastställs. På så sätt får företagen chans att ge synpunkter på upphandlingen och kraven som ställs, och kommunerna får ett underlag som är bättre anpassat för marknaden.

Även Linköpings kommunala bolag Tekniska verken har fört dialog med företagen och tagit fram riktlinjer för upphandlingar, bland annat ges företagen möjlighet att sätta ett lägre timpris på lärlingar jämfört med erfarna maskinister. Det har medfört att företagen kan använda lärlingarna i jobb åt Tekniska verken.

– Det är mycket positivt att kommuner och kommunala bolag pratar med oss företagare för att förbättra upphandlingarna. Om de tar tillvara på våra synpunkter och vår erfarenhet så får de troligtvis in fler och bättre anbud, säger Per Johansson.