Det första IPI-beslutet som berör upphandling av medicintekniska produkter har kommit från EU-kommissionen. Det innebär att svenska medicinteknikföretags möjlighet att ha kinesiska underleverantörer kraftigt begränsas, skriver Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling.
Den offentliga upphandlingen av medicintekniska produkter i EU stramas upp i en ny förordning (se faktaruta). Enligt de nya reglerna måste upphandlande myndigheter och enheter utesluta alla anbud från ekonomiska aktörer med ursprung i Folkrepubliken Kina i upphandlingar som överstiger 5 miljoner euro i värde.
Bakgrunden är den så kallade IPI-förordningen som ger EU-kommissionen möjlighet att utreda och besluta om länder utanför EU inför åtgärder som begränsar möjligheten för EU-företag att delta i offentliga upphandlingar. Tredje land har ofta inte slutit något handelsavtal med EU och därmed blir upphandlingsmarknader i dessa länder stängda för EU-företag. Syftet med IPI-förordningen, som trädde i kraft den 29 augusti 2022, är att främja ömsesidigt tillträde till dessa marknader och kunna vidta åtgärder om så inte är fallet.
I april 2024 inledde EU-kommissionen på eget initiativ en utredning om åtgärder och metoder i Kina som försvårar för EU:s företag att få tillgång till den kinesiska marknaden för offentlig upphandling av medicintekniska produkter, inklusive förbrukningsartiklar och material för medicinskt bruk. I analysen konstaterades att Kina allvarligt försvårar europeiska företag marknadstillträde för medicinsk utrustning. Viktiga slutsatser var att de kinesiska diskriminerande åtgärderna är inbäddade i lagar och riktlinjer.
I och med de nya reglerna måste upphandlande myndigheter och enheter skriva in klausuler om hur kontrakt ska genomföras och kontrolleras för att förhindra kringgående av skyldigheterna enligt IPI-förordningen.
För svenska företag som deltar i offentliga upphandlingar av medicinsktekniska produkter gäller följande begränsningar:
IPI-förordningen blir därmed en av många anledningar för svenska företag att försäkra sig om att ha kontroll över sina underleverantörer i Kina. Enligt IPI-förordningen är det exempelvis inte tillåtet för en vinnande leverantör i en offentlig upphandling att lägga ut mer än motsvarande 50 procent av det totala kontraktsvärdet på underleverantörer som har sitt ursprung i Kina.