Elförsörjningen är helt central för näringslivets utveckling och för samhället i helhet

I nuläget är det största vi står inför att bygga ut vårt elsystem, vilket är en av historiens mest omfattande transformationer. Elanvändningen beräknas öka med 60% till 2045. För att klara framtidens energiförsörjning kommer vi att behöva mer av alla fossilfria energislag och en balans mellan planerbar samt förnybar elproduktion.

– För att vi ska nå målen behöver de sista investeringarna som ska vara genomförda till 2045 påbörjas om ca 7–10 år, vilket är mycket snart. I dagsläget måste politiken visa handlingskraft och ge företagen långsiktiga möjligheter där förutsättningarna är desamma under en längre tid än en mandatperiod, uppger Robert Thorburn under sin presentation.

Sveriges förmåga att genomföra den nödvändiga klimatomställningen och digitaliseringen av vårt samhälle bygger på att vi har en stabil elförsörjning. Klimatomställningen är den dominerande drivkraften bakom kommande års kraftigt ökande elanvändning. Fossila energikällor fasas ut och ersätts med fossilfri elproduktion.

– Det vi ser är att vi kan komma att vara importberoende av el om 4–5 år. Vi måste göra något nu för att Sverige ska kunna ha ett elsystem som varje timme, året runt, levererar fossilfri el till användarna till internationellt konkurrenskraftiga priser, menar Robert Thorburn.

Enligt Svenskt Näringslivs scenarioanalyser kommer både vindkraft och kärnkraft behöva byggas ut markant. Vattenkraft har inte samma potential till utbyggnad men här finns det möjligheter att förbättra den befintliga tekniken och göra den mer effektiv. Glädjande är att investeringsviljan i energiförsörjningen är stor. Vi ser att fler vill investera i Sverige på områden som elektrobränsle, elektrifierade transporter, co2 neutral cementtillverkning och batteritillverkning.

Hinder för investeringar

Det vi ser är att all dagens vindkraft kommer att behöva bytas ut fram till 2045 samtidigt som utbyggnaden idag har avstannat pga att för få vill utfärda tillstånd för det. Vindkraftsföretagen får det svårare och svårare med tillstånd och väntetider för att kunna genomföra investeringar. Processen är oförutsägbar och i många fall svår att hantera. Myndigheter behöver i större utsträckning möjliggöra för utvecklingen genom tydligare planering och styrning. Samtidigt måste politiken vara eniga och ge stabila långsiktiga förutsättningar som breddar vägen. Oreglerade områden måste regleras och tuffa målkonflikter måste hanteras.

– Det händer mycket på många områden och det går enormt fort för teknikutvecklingen. Vi ser i framtiden att vi gör storskaliga industrianläggningar med vindkraft, där vindkraftverken som idag är ca 150 höga i stället kommer att kunna vara ca 300 m höga, menar Robert Thorburn.

Vindkraftverken kommer i framtiden vara betydligt större men färre, och kommer såklart med utmaningar och problem längs vägen men har stor potential. Likaså batteriutvecklingen som i sin tur säkrar nätstabilitet och undanröjer svårigheten med att lagra. Inom industrin spelar vätgasutvecklingen stor roll och kommer ha betydande inflytande på branschen framledes.

Ett näringsliv som inte jobbar med omställningen har svårt att vara relevant om 10 år. Tack vare att vi har ett nästan helt fossilfritt elsystem och högteknologiskt kunnande med effektiva produkter, så bidrar Sverige med att hålla ner klimatutsläppen globalt. Får näringslivet rätt förutsättningar och chans att utvecklas kan klimatnyttan fördubblas till 2045. Alla måste sätta sig in i det och arbeta med detta för att hitta kloka långsiktiga lösningar. Inom ramen för Kraftsamling Elförsörjning har flera policyförslag tidigare presenterats, några av dem är starkt kopplade till försörjningstrygghet.