Samarbete med näringslivet - en avgörande betydelse för elevens första jobb

Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för de värmländska företagen och efterfrågan på arbetskraft är stor, särskilt på gymnasial yrkesutbildning. Ekonomifaktas Gymnasiepejl, som är en del av Svenskt Näringsliv, visar sammanställd statistik från SCB på dels hur stor del av eleverna som är etablerade på arbetsmarknaden efter ett och tre år, dels deras medianinkomst efter samma tid.

Enligt Gymnasiepejl är det generellt sett yrkesprogrammen som ger snabbast etablering på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Men trots hög etableringsgrad är söktrycket bland programmen lågt, vilket kan te sig konstigt eftersom både etableringsgraden och medianlönen efter avslutad utbildning är hög.

Ett gymnasium där etableringsgraden är bland de högsta i länet, är Industritekniska programmet inriktning svetsteknik på Spångbergsgymnasiet I Filipstads kommun. Enligt Hans Ryhed, rektor på skolan, har framgångarna sina förklaringar.

- Det industritekniska programmet har funnits sedan gymnasieskolan startade, i över 50 år. Att vi har så bra siffror beror på att vi har mycket kompetenta lärare med stor erfarenhet. De har arbetat på skolan länge så programmet är väl inarbetat. Lärarna har dessutom ett stort kontaktnät mot näringslivet.

Under programmets första och andra år har man mestadels skolförlagd undervisning med viss praktik  på företag, men det är framförallt under år tre som eleverna går ett så kallat lärlingsprogram. Ett program där hälften av studietiden genomförs via APL (arbetsplatsförlagt lärande = praktik) ute på lokala företag.

- Eleverna får då en naturlig kontakt med företagen och en ingång till arbetsmarknaden. Där får de utföra många moment som ingår i de olika svetskurserna, fast på arbetsplatsen. De etablerar samtidigt kontakter inom branschen, eftersom företagen samarbetar sinsemellan. Vet man att behov av arbetskraft finns kan man tipsa om bra elever för framtida jobb, säger Hans Ryhed.

Nationellt sett finns det oerhört stora möjligheter till arbete inom branschen, men Hans framhåller att söktalen inte är i proportion till det faktiska behovet av arbetskraft.

- Det är vissa år svårt att rekrytera och fylla platserna programmet, men vi gör det vi kan. Eftersom vi är en stor kommun ytmässigt, men med få elever, är vi beroende av ett högt söktryck från våra egna elever. Vi har lokala företag som ställer upp och som erbjuder praktikplatser, det är oerhört värdefullt för att eleverna ska kunna fortsätta vara attraktiva för arbetsmarknaden, fortsätter Hans Ryhed.

Söktrycket till programmet ser olika ut från år till år, men Hans säger att han tycker sig se en ändring till det positiva med fler sökande de senaste åren.

- Det finns väldigt många möjligheter på programmet. Våra lärare har även kontakter som möjliggör utlandsjobb. Genom deras kontakter har några elever fått möjlighet att pröva på att arbeta i andra länder vilket har upplevts oerhört positivt. Dessutom finns det elever som även startat egen verksamhet. Detta inspirerar även andra elever att göra detsamma.

På medskick till andra skolor svarar Hans att kontakten mellan skola och företag är viktigt. Det är genom den som eleverna får en naturlig koppling till framtida jobb. Samtidigt är han noga med att poängtera att lärarkompetensen betyder enormt mycket. Har man inte den fungerar inte ett program.