Så kommer EU:s nya klassificeringssystem påverka näringslivet  

Implementeringen av taxonomin planeras ske i två steg, först lanseras definitioner kopplade till klimat under år 2022 och sedan övrig miljöpåverkan år 2023. 

Nyligen presenterades rapporten ”Översyn av taxonomins påverkan på det svenska näringslivet” av analysföretaget Cartina. Rapporten är baserad på ett stort antal intervjuer med företrädare för näringslivet och finansbranschen. Sammanfattningsvis är företrädare från branschorganisationerna som har medverkat i undersökningen oroliga. De anser att ambitionerna bakom taxonomin är goda, men att initiativet har utvecklats till ett medel som inte främjar målet. 

Oron är något som Sundsvallsbaserade SCA bekräftar.

– Vi följer utvecklingen avseende taxonomin med stort intresse och med viss oro. Processen för att ta fram den delegerade akten har inte varit transparent och signaler om att exempelvis biodrivmedel och vattenkraft inte kommer att klassas som hållbara är oroväckande. Vi har bidragit med våra synpunkter genom att sända in ett konsultationssvar till EU-kommissionen och väntar nu på Kommissionens förslag vilket ska presenteras under våren. Då vi inte har sett något förslag från Kommissionen vill jag inte spekulera i exakt vad ett sådant skulle ha för implikationer för SCA, säger Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA.  

Ett orosmoln som tas upp i rapporten är att vattenkraft, kärnkraft och bioenergi som utgör basen för svensk energimix förmodligen inte kommer att klassificeras som grön. Även biobränsle som är en stor del av den svenska strategin för klimatneutralitet kommer inte att klassas som grön enligt taxonomin. 

Marcus Morfeldt, hållbarhetsexpert på Svenskt Näringsliv, konstaterar att mer måste göras för att nå Parisavtalet. Men att det finns en hel del frågetecken kring EU:s taxonomi. 

– Det är nödvändigt med omfattande investeringar från både privat och offentligt håll. Grundtanken för taxonomin är god, men jag är tveksam till hur den har arbetats fram, säger Marcus Morfeldt. 

– Att det finns ett förtroende för att taxonomin främjar klimatnytta är helt avgörande. Därför ser vi att det är angeläget att inkludera företag och näringsliv i processen, fortsätter han. 

Marcus Morfeldt ser en tydlig oro hos företagen att taxonomin ska slå mot svenska företags konkurrenskraft. 

– Nu behövs en framåtblickande hållning för att finansiera nya tekniska lösningar. I Sverige behöver vi en kraftig utbyggnad av vindkraft och reinvesteringar i vattenkraft och kärnkraft, det är väldigt oroande att dessa två sistnämna fossilfria energislag inte klassas som gröna. Det kan göra att elintensiv industri kan komma att uppfattas som mindre hållbara framöver. Transportsektorn står nu för en tredjedel av våra utsläpp, här är biobränsle avgörande, då kan taxonomin påverka väldigt negativt eftersom den riskerar missgynna användningen av biodrivmedel.