Barkborren och andra skogliga utmaningar 

Granbarkborren angriper såväl vindfällen, avverkade träd som stående skog och förstör virke för många miljarder kronor i Sverige. Ingrid Sommar, som är ordförande för Snefringe Häradsallmänning i Västmanland, märker tydligt av effekterna.

– De största hoten just nu är granbarkborren, det är ett akut och pågående hot, och i och med det fallande priser och fördyrande kostnader att ta fram det skadade virket ur skogen. Det är svårt att planera skogsbruket nu.

Magnus Thor, FoI-chef på skogsbrukets forskningsinstitut Skogforsk, menar också att granbarkborren är ett stort och omedelbart hot mot näringen. Han förmedlar dock att denna bara är en av många liknande utmaningar som skogsnäringen står, och kommer att stå, inför.

– På ett övergripande plan handlar det om att möta klimatförändringarna och alla möjliga följdeffekter dessa har på skogstillstånd och -tillväxt, skadegörare, skörd, åtkomlighet, logistik, vägar och så vidare. Omställningen mot fossilfrihet och bioekonomi är en annan stor fråga med bred påverkan på näringen.

Magnus Thor lyfter fram den komplicerade balansgång som skogsnäringen har att vandra, där det finns många politiska aspekter att ta i beaktande. Skogsnäringen jobbar exempelvis hårt med utmaningen att öka biomassaproduktionen och skörden utan att skapa negativa följdeffekter på miljön. Samtidigt gäller det förstås att bibehålla konkurrenskraften i form av värdeskapande och kostnadskontroll.

– Konkurrenskraft för skogsnäringen, en hög koldioxidinbindning och att bidra till negativa utsläpp är viktiga mål, men det finns fler. Hänsyn till biodiversitet och andra miljövärden, rekreation och andra näringar som är beroende av skogen är några exempel. Hållbarhetsfrågorna och skogens ökade betydelse för samhället kommer också ställa nya krav på hur den traditionella skogsnäringen måste hitta kommunikations- och samverkansformer med övriga delar av näringsliv och samhälle.

De många åsikterna och det stora politiska trycket mot skogsnäringen har lett till många ingrepp i skogsägarnas vardag i form av exempelvis förbud och regler. Ingrid Sommar upplever att det finns en ambivalent inställning till skogsbruket i Sverige.

– Svårast med att vara skogsägare tycker jag är att förhålla sig till den kritik vi ofta får mot skogsbruket, alla vill ha papper, kartong och virke till möbler och hus, men vi får inte såga ner träden.

Hon hoppas att skogsägarna kan få erkännande för de många positiva bidragen till samhället och stöd i att utveckla dessa ännu mer. Detta i kontrast till fortsatta politiska inskränkningar i form av tvångsinlösning av skogsmark, avverkningsförbud och hårdare regelverk.

– Politikerna måste vara öppna med att skogsbruket står för en betydande del av landets försörjning, arbetstillfällen på landsbygden och en hållbar framtid. Skogsbruket har också mycket att erbjuda vad gäller omställning till ett fossilfritt samhälle.

Som exempel på andra för skogsnäringen avgörande processer nämner Magnus Thor digitaliseringen, automatiseringen och kompetensrekryteringen.

– Digitaliseringen kommer att innebära förändringar i arbetssätt och affärsmodeller på ett sätt som är mer genomgripande än vad vi enkelt kan se idag. Det kommer att ge nya möjligheter till värdeskapande, spårbarhet, effektivisering och precision samtidigt som vissa tidigare produkter och rutiner fasas ut. Automation är ett annat område där stora steg tas just nu och det kommer nog att synas i verkliga operationer i framtiden. Ytterligare en fråga, som alla näringar brottas med, är kompetensförsörjning och konkurrens om talang och arbetskraft.