Bildkollage: Elbilsladdning, solpaneler och en arbetsskiss.

Visioner för miljön och klimatets skull

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA Den kris som världen och Sverige går igenom 2020 har satt många spår i samhället. Det gäller inte minst ekonomin och hur vi ska kunna återstarta världen. Många debattörer har påtalat att en återstart behöver vara ”grön” och att det är viktigt att vi tar tillfället i akt att investera i klimatsmarta lösningar.

Nicklas Skår

"Ska vi lyckas med att åstadkomma reella förändringar, särskilt när det gäller klimatfrågan, behöver vi lägga fokus på hur investeringar i Sverige generellt kan främjas genom att göra det snabbare och enklare att få tillstånd", skriver Nicklas Skår.

Foto: Ernst Henry Photography

Men problemet ligger inte i att investeringarna ska vara gröna utan när och om det blir några investeringar. För i grunden handlar investeringar i grön teknik mindre om pengar och desto mer om brist på visioner, långa tillståndstider och byråkrati.

Investeringar som görs, och har gjorts i Sverige de senaste decennierna, leder till ökad miljö- och klimatnytta. Sedan 1970-talet när utsläppen var som störst, har de minskat dramatiskt, i snitt med 80 procent. I en utredning som kom för två år sedan konstaterade också landets länsstyrelser att inget företag som söker ett miljötillstånd gör det för att försämra miljön.

Varför upplever då många att gröna investeringar stoppas upp eller förhindras? Är det brist på pengar som utgör ett hinder? Ska man tro internationella trender kan det knappast vara ett problem. Enligt uppgift läggs det mer än 400 miljarder dollar varje år bara på att subventionera förnybar energi och andra klimatåtgärder. Samtidigt kan konstateras att världens största fondbolag som förvaltar obegripliga 7.000 triljoner dollar, eller uppskattningsvis en tiondel av världens samlade förmögenhetsmassa, i början av året meddelade att finanssektorn är på väg att genomgå ”en fundamental förändring” till följd av miljö- och klimatutmaningarna.

Svaret på hur man får till en snabbare takt i omställningen finns därför att söka på annat håll. Den som följt klimatdebatten de senaste tolv månaderna har kunnat läsa artiklar från aktörer som Fossilfritt Sverige och stora svenska bolag som pekat på regelsystem och byråkrati som ett avgörande hinder för nödvändiga investeringar. Särskilt långa handläggningstider för att få miljötillstånd har pekats ut som ett stort problem.

Man skulle kunna tro att Sverige som i mångt och mycket anses vara ett föregångsland i miljöfrågor borde vara visionärt och ha en politik som skyndar på omställningen. Det borde särskilt gälla miljölagstiftningen och miljöpolitiken. Dessvärre måste man nog konstatera att svaret är närmast det motsatta. Miljölagstiftningen har allt mer utvecklats till att bli en bevarandelagstiftning. Den syftar nästan uteslutande till att bevara rådande förhållanden och möjligen minska den mänskliga påverkan på naturen genom att upphöra med vissa typer av aktiviteter. Den praktiska miljöpolitiken har också förfärande få effektiva verktyg. Naturvårdsverket menade till exempel fram till för något år sedan att deras mål inte var hållbar utveckling utan miljöskydd.

I takt med att klimatfrågan vuxit allt mer kunde man förvänta sig att politiken därför skulle börja förändras. Men i stället fortsätter man i samma hjulspår som tidigare. Sedan årsskiftet har en utredning i uppdrag att lämna förslag på vad som kan göras för att Sverige ska nå sitt nationella klimatmål – Klimaträttsutredningen. Symptomatiskt är utredningens uppdrag helt fokuserat på att, genom lagstiftning, tvinga fram att utsläppsreduktioner i Sverige.

En sådan syn på hur utveckling ska drivas framåt kommer emellertid knappast att vara framgångsrik. Sedan tillkomsten av den första moderna miljölagstiftningen i Sverige har antalet paragrafer ökat tusenfalt. Men effekten av lagstiftningen blir allt mindre och mindre. Ett skäl till detta är att fokuset fortfarande i stora delar läggs på tillståndsprövning och enstaka så kallade punktkällor, vilket slukar merparten av resurserna i miljöarbetet. Systemet är ungefär lika modernt som en bensinmotor. Merparten av den energi som stoppas in i systemet går förlorad och endast en bråkdel driver framåt.

Frågar man företag i Sverige om varför de driver miljöarbete kommer alltid det egna engagemanget på första plats. Lagstiftning och andra styrmedel nämns aldrig som någon av de tre främsta orsakerna.

Ska vi lyckas med att åstadkomma reella förändringar – särskilt när det gäller klimatfrågan – behöver vi snarare lägga fokus på hur investeringar i Sverige generellt kan främjas genom att göra det snabbare och enklare att få tillstånd. Vill man på något sätt genom svensk lagstiftning bidra till att minska klimathotet måste man också beakta om åtgärder som vidtas här kan ge effekter som blir positiva för världens klimat.

Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle. Klarar vi inte det kommer vi knappast att stå förebild för alla de länder och människor som vill lyfta sig ur fattigdom och därmed skulle vi vara dömda att misslyckas trots goda föresatser.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Kommunerna måste dra åt svångremmen

KOMMUNKRISEN "Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i sin ekonomirapport varnat för att många kommuner och regioner riskerar underskott framöver. Fyra av fem kommuner kommer att tvingas skära ner under 2020 och var tionde kommun att höja skatten. Med sjunkande intäkter och ökande välfärdsbehov finns stora behov av effektivisering inom kommunsektorn. Men situationen är inte hopplös. Det finns flera områden att titta på för att underlätta läget." Det skriver Tony Gunnarsson Svenskt Näringsliv Västmanland.
NYHET Publicerad:

Er tid är nu

SOMMARKRÖNIKA "Framtiden ska vara ljus och inspirerande. Det är därför högst bekymmersamt att ungas oro för framtiden nu ökar. Enligt UB uppger hälften av gymnasieungdomarna att de är oroliga inför framtiden, att jämföra med tre av tio när de ställde samma fråga hösten 2019." Det skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Skogsbackens ost hoppas på snabb återhämtning för hotell och restauranger

CORNONAKRISEN Hallå där Marih Jonsson, som driver Skogsbackens ost och är en del av Fjärdhundraland. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Region Gotland stödjer företagen i krisen

CORONAKRISEN Svenskt Näringsliv har pratat med Eva Nypelius, regionstyrelseordförande i region Gotland, om Gotlands företagsklimat och hur det påverkats av coronapandemin.
NYHET Publicerad:

Västerås kommun stöttar företagen i krisen

CORONAKRISEN ”Det kommer aldrig att bli som vanligt igen, men successivt går vi mot en ny vanlighet. Hur den kommer att se ut vet vi inte än, men vi kommer att finnas där hela tiden och stötta företagen, för att hålla igång den lokala ekonomin är det viktigaste vi kan göra”, säger Anders Teljebäck, kommunstyrelseordförande i Västerås kommun.
NYHET Publicerad:

Fyra prioriteringar i EU:s återhämtningsplan

EU Bara månader efter att den nya EU-kommissionen tillträdde och presenterade sina planer för den kommande mandatperioden slog corona-pandemin till. Till de stora utmaningarna, som Brexit och en ny långtidsbudget, lades nu ytterligare en: att få EU att återhämta sig ur en medicinsk och ekonomisk kris. Vi har träffat chefen på Svenskt Näringslivs EU-kontor i Bryssel, Anders Edholm, för att höra vad svenska företag bör hålla koll på i EU den närmaste tiden.
NYHET Publicerad:

Ökad kompetens blir nyckeln för Eskilstuna

CORNAKRISEN Eskilstuna kommun har sedan finanskrisen 2008 haft en arbetslöshet på betydligt högre nivåer än riksgenomsnittet. Jimmy Jansson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Eskilstuna, ser nu likheter mellan finanskrisen och den kris som präglat vår tillvaro under våren. För att undvika att konsekvenserna ska bli lika förödande den här gången ser Jimmy Jansson att satsningar på ökad kompetens bland såväl arbetslösa som anställda är vägen framåt.
NYHET Publicerad:

Klassiskt Söderhamns-företag ser ljust på framtiden

CORONAKRISEN I över 50 år har familjeföretaget Berglunds skor funnits i Söderhamn, företaget har för tillfället två butiker etablerade i Söderhamn och Bollnäs. Första halvåret av 2020 har dock varit tufft, pandemin gjorde att butikerna såg ett omsättningstapp på omkring 15 procent. Trenden har dock så smått börjat vända och med ett starkt stöd från lokalsamhället ser nu företaget positivt på framtiden.
NYHET Publicerad:

Så kan regeringen få fart på landsbygden

CORONAKRISEN Landsbygdsföretagen drabbas hårt av coronakrisen, konstaterar Småföretagarnas riksförbund i en debattartikel. Redan svaga lokala marknader slås ut av skiftet till internethandel, en ofta äldre befolkning drabbas hårt av viruset och redan tyngda kommuner får fallande skatteintäkter. Det skriver Tony Gunnarsson, Svenskt Näringsliv Västmanland och menar att nu krävs genomgripande reformer för att stärka landsbygdsföretagens långsiktiga konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

"Krisen har gjort att vi behöver vara mer pragmatiska"

CORONAKRISEN I Håbo kommun har många företag drabbats hårt av den rådande coronakrisen och flera företagare står utan uppdrag och med utebliven beläggning. Flera stycken större industriföretag har dock sett en ökning i produktionen under pandemin. Som lösning på detta har kommunen etablerat en matchningsfunktion. ”Syftet är att matcha ihop företag som saknar och under rådande pandemi behöver personal med företag vars verksamhet har avstannat.” förklarar Liselotte Grahn Elg, kommunstyrelseordförande i Håbo kommun.
NYHET Publicerad:

Sigtuna hårt drabbad av pandemin

CORONAKRISEN I Sigtuna kommun sysselsätter sig drygt 30% av de förvärvsarbetande invånarna inom resenäringen och besöksnäringen. I slutet av mars hade de båda näringsgrenarna förlorat ungefär 98% av sin kundkrets. ”Jag vill hävda att Sigtuna tillhör en av de kommuner som just nu är hårdast drabbad av denna pandemi, just på grund av att vi är så beroende av två branscher som i princip är nedlagda.” säger Olov Holst kommunstyrelseordförande i Sigtuna kommun.
NYHET Publicerad:

Hur löser vi ett mer än dubbelt så stort elbehov?

SOMMARKRÖNIKA "I Sverige har vi ett av världens mest fossilfria elsystem. Ungefär 98 procent av elen vi använder produceras utan koldioxidutsläpp. Dessutom sker produktionen till en låg kostnad vilket har inneburit en viktig konkurrensfördel för svensk industri. Det är ingen överdrift att säga att låga och stabila elpriser har varit en grundförutsättning för vårt välstånd". Lina Håkansson, Svenskt Näringsliv, lyfter i denna krönika frågan om hur vi ska lösa vårt framtida elbehov.
NYHET Publicerad:

Mjölby vill bygga vidare på framgångsrikt företagsklimat

CORONAKRISEN För Mjölby kommun har våren varit både turbulent och tuff men också visat vikten av gott samarbete med politiken och företagen. "Nu ska vi bygga vidare på den täta kontakten med företagarna så att vi ska stå väl rustade inför framtida utmaningar, det skapar optimism inför framtiden", säger Cecilia Burenby (S), KSO i Mjölby kommun.
NYHET Publicerad:

BudAB ser ljuset i tunneln när flygtrafiken sakta återupptas

CORONAKRISEN I början av mars besökte Svenskt Näringsliv bud- och transportföretaget BudAB AB för att diskutera coronakrisens effekt på företaget. Då var företaget hårt ansatt och runt hörnet väntade en ekonomisk kris. Idag är situationen för företaget fortfarande ansträngd men ledningen ser ändå positivt på framtiden. 
NYHET Publicerad:

Tätt samarbete med näringslivet ska utveckla Katrineholms företagsklimat

CORONAKRISEN Katrineholms kommun har under en längre tid haft en positiv utveckling inom Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. 2008 låg Katrineholms kommun på plats 285 vilket går att jämföra med placeringen 2019 där Katrineholm erhöll plats nummer 79. Efter en vår där såväl företag som kommun kämpat hårt mot en pandemi så ser ändå kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) positivt på framtiden där det lokala företagsklimatet ses som en konkurrensfördel.
NYHET Publicerad:

"Ge unga vuxna större möjligheter att karriärväxla"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hallå där, Johan Olsson, samordningsansvarig kompetensförsörjning på branschorganisationen Byggföretagen i Västerås. Ni arbetar bland annat med att bredda rekryteringsbasen till bygg- och anläggningsbranschen. Varför ska man söka sig till er bransch?
NYHET Publicerad:

Omtumlande vår för rutinerad politiker

CORONAKRISEN Åsa Wiklund Lång (S) har i ungefär 15 år haft olika ledande positioner inom Gävle kommun, bland annat som kommunalråd och nu som ordförande i kommunstyrelsen. Trots sin långa erfarenhet av politiken har hon, som många andra, upplevt en vår lik ingen annan där fokus oftast varit att lindra fallet snarare än att gynna uppgången.
NYHET Publicerad:

Integrationsskulden måste jobbas bort

KRÖNIKA Sverige har fört en misslyckad integrationspolitik. Detta tar sig bland annat uttryck i den dåliga etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden. Situationen förvärras dessutom av coronakrisen. Därför krävs ett omedelbart omtag i integrationspolitiken och reformer på flera områden.
NYHET Publicerad:

"Man måste vara beredd att tänka nytt"

CORONAKRISEN Hallå där Anna Hidegren, arrendator av Rullsands Havsbad och Camping. Hur mår ni i coronatider och hur har ni anpassat er?
NYHET Publicerad:

Visioner för miljön och klimatets skull

SOMMARKRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle." Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.