LogoLogo
LogoLogo
NYHET19 februari 2021

Brott och otrygghet -
en del av företagens vardag

Varje dag hör vi på nyheterna om nya våldsdåd och den växande kriminaliteten i Sverige. Vi hör om gängkriminalitet, sprängningar, skjutningar, misshandel och hot som bidrar till en ökad otrygghet i vårt samhälle. Ibland, men dock mycket mer sällan, kan vi läsa om de företag som drabbas. 

”För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete. Många aktörer kan bidra men behovet av samordning och samarbete dem emellan är stort”, skriver Susann Haggren, Svenskt Näringsliv Västra Götaland.Foto: Canva/ Ernst Henry Photography AB

Jag syftar då på företag i särskilt utsatta områden som drabbas av hot och utpressning. Företag på landsbygden som allt oftare drabbas av inbrott och stölder. Att skydda sig mot brott och minska personalens känsla av otrygghet har blivit vardag för de allra flesta företag. Tid och pengar läggs på säkerhetsåtgärder som annars skulle använts för att utveckla företagets verksamhet. Tillväxt, innovationer och nyanställningar får står tillbaka för en ökad kriminalitet. 

Efter en pandemi där entreprenörer i hela Sverige har drabbats av ofrivilliga neddragningar, kraftigt reducerade intäkter och stor oro för framtiden blir det än viktigare att hitta en effektiv lösning för att stävja den ökade brottsligheten mot företag. Tyvärr är det de branscher som har drabbats hårdast under pandemin, restaurang, hotell och handel, som också i störst utsträckning utsätts för ökade påtryckningar av kriminella nätverk. Enligt en undersökning som vi på Svenskt näringsliv har låtit HUI göra är de direkta kostnaderna för handeln att drabbas av brott 11 miljarder kronor per år. Utöver det tillkommer minst lika mycket i indirekta kostnader så som bland annat utebliven försäljning och sjukskrivning av personal. En ohållbar situation för en bransch som nu går på knäna.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete. Många aktörer kan bidra till detta och behovet av samordning och samarbete dem emellan, är stort. Kommuner har och kommer troligtvis att få ett än större ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet. Samarbetet mellan kommun och polis har på de flesta platser i Sverige blivit mycket tydligare de senaste åren med gemensamma samverkansavtal och medborgarlöften framtagna genom effektiv lägesrapportering och kartläggning. Men på väldigt få platser finns näringslivet med i dessa processer. Dialogen mellan företag, polis och kommun gällande den lokala brottsutvecklingen och lämpliga åtgärder för att stävja den saknas.

Att brott och otrygghet har blivit en del av företagens vardag är djupt olyckligt inte bara för det enskilda företaget utan även för samhället i stort

Viktigt att nämna i sammanhanget är att mörkertalet gällande brott mot företag är stort. När vi på Svenskt näringsliv frågar våra medlemmar så är det endast hälften av företagen som anmäler brott de drabbats av. Man anser helt enkelt inte att det är mödan värt. Det anses för komplicerat och tidkrävande att anmäla i förhållande till vad det i slutändan ger. Detta är självklart djupt olyckligt och gör att den brottsstatistik som polisen utgår ifrån i planeringen av sina insatser inte stämmer överens med verkligheten. Den ökade polisnärvaron som önskas i ex industriområden och på landsbygden uteblir. 

Det är hög tid att näringslivet prioriteras i det brottsförebyggande arbetet

Genom att inkludera det lokala näringslivet i lägesrapportering och planeringen av det de brottsförebyggande åtgärderna kan allas insatser förstärkas och effektiviseras. När flera aktörer fokuserat förebygger problem som de gemensamt identifierat blir åtgärderna både bättre och mer kostnadseffektiva. Företag lägger flera miljarder om året på säkerhetsåtgärder, men frågan är om insatserna är de rätta. Förmodligen kan de bli mer träffsäkra och effektiva genom samverkan med polis, kommun och grannar. Exempel på god samverkan i trygghetsfrågor har funnits i Sverige i över 20 år, framförallt i våra stadskärnor. De senaste 5-6 åren har vi också sett flera goda exempel på partssamverkan i speciellt utsatta områden. Varför inte ta lärdom av dessa och även skapa trygghetsskapande och brottsförebyggande samverkan i industriområden, inom jordbruket och i små samhällen på landsbygden.

Att brott och otrygghet har blivit en del av företagens vardag är djupt olyckligt inte bara för det enskilda företaget utan även för samhället i stort. Det är hög tid att näringslivet prioriteras i det brottsförebyggande arbetet - både nationellt och lokalt.

BrottslighetkrönikaSäkerhet
Skriven avSusann Haggren
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist