En visionär syn på vårt miljöarbete

NYHET Publicerad

KRÖNIKA Den kris som världen och Sverige går igenom 2020 har satt många spår i samhället. Det gäller inte minst ekonomin och hur vi ska kunna återstarta världen. Många debattörer har påtalat att en återstart behöver vara ”grön” och att det är viktigt att vi tar tillfället i akt att investera i klimatsmarta lösningar.

Nicklas Skår

Nicklas Skår

Foto: Ernst Henry Photography

Men problemet ligger inte i att investeringarna ska vara gröna utan när och om det blir några investeringar. För i grunden handlar investeringar i grön teknik mindre om pengar och desto mer om brist på visioner, långa tillståndstider och byråkrati.

Investeringar som görs, och har gjorts i Sverige de senaste decennierna, leder till ökad miljö- och klimatnytta. Sedan 1970-talet när utsläppen var som störst, har de minskat dramatiskt, i snitt med 80 procent. I en utredning som kom för två år sedan konstaterade också landets länsstyrelser att inget företag som söker ett miljötillstånd gör det för att försämra miljön.

Varför upplever då många att gröna investeringar stoppas upp eller förhindras? Är det brist på pengar som utgör ett hinder? Ska man tro internationella trender kan det knappast vara ett problem. Enligt uppgift läggs det mer än 400 miljarder dollar varje år bara på att subventionera förnybar energi och andra klimatåtgärder. Samtidigt kan konstateras att världens största fondbolag som förvaltar obegripliga 7.000 triljoner dollar, eller uppskattningsvis en tiondel av världens samlade förmögenhetsmassa, i början av året meddelade att finanssektorn är på väg att genomgå ”en fundamental förändring” till följd av miljö- och klimatutmaningarna.

Svaret på hur man får till en snabbare takt i omställningen finns därför att söka på annat håll. Den som följt klimatdebatten de senaste tolv månaderna har kunnat läsa artiklar från aktörer som Fossilfritt Sverige och stora svenska bolag som pekat på regelsystem och byråkrati som ett avgörande hinder för nödvändiga investeringar. Särskilt långa handläggningstider för att få miljötillstånd har pekats ut som ett stort problem.

Man skulle kunna tro att Sverige som i mångt och mycket anses vara ett föregångsland i miljöfrågor borde vara visionärt och ha en politik som skyndar på omställningen. Det borde särskilt gälla miljölagstiftningen och miljöpolitiken. Dessvärre måste man nog konstatera att svaret är närmast det motsatta. Miljölagstiftningen har allt mer utvecklats till att bli en bevarandelagstiftning. Den syftar nästan uteslutande till att bevara rådande förhållanden och möjligen minska den mänskliga påverkan på naturen genom att upphöra med vissa typer av aktiviteter. Den praktiska miljöpolitiken har också förfärande få effektiva verktyg. Naturvårdsverket menade till exempel fram till för något år sedan att deras mål inte var hållbar utveckling utan miljöskydd.

I takt med att klimatfrågan vuxit allt mer kunde man förvänta sig att politiken därför skulle börja förändras. Men i stället fortsätter man i samma hjulspår som tidigare. Sedan årsskiftet har en utredning i uppdrag att lämna förslag på vad som kan göras för att Sverige ska nå sitt nationella klimatmål – Klimaträttsutredningen. Symptomatiskt är utredningens uppdrag helt fokuserat på att, genom lagstiftning, tvinga fram att utsläppsreduktioner i Sverige.

En sådan syn på hur utveckling ska drivas framåt kommer emellertid knappast att vara framgångsrik. Sedan tillkomsten av den första moderna miljölagstiftningen i Sverige har antalet paragrafer ökat tusenfalt. Men effekten av lagstiftningen blir allt mindre och mindre. Ett skäl till detta är att fokuset fortfarande i stora delar läggs på tillståndsprövning och enstaka så kallade punktkällor, vilket slukar merparten av resurserna i miljöarbetet. Systemet är ungefär lika modernt som en bensinmotor. Merparten av den energi som stoppas in i systemet går förlorad och endast en bråkdel driver framåt.

Frågar man företag i Sverige om varför de driver miljöarbete kommer alltid det egna engagemanget på första plats. Lagstiftning och andra styrmedel nämns aldrig som någon av de tre främsta orsakerna.

Ska vi lyckas med att åstadkomma reella förändringar – särskilt när det gäller klimatfrågan – behöver vi snarare lägga fokus på hur investeringar i Sverige generellt kan främjas genom att göra det snabbare och enklare att få tillstånd. Vill man på något sätt genom svensk lagstiftning bidra till att minska klimathotet måste man också beakta om åtgärder som vidtas här kan ge effekter som blir positiva för världens klimat.

Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete. Sverige behöver ta fasta på utvecklingen i näringslivet, den hållbara utvecklingen, som en motor för att skapa ett välfärdssamhälle. Klarar vi inte det kommer vi knappast att stå förebild för alla de länder och människor som vill lyfta sig ur fattigdom och därmed skulle vi vara dömda att misslyckas trots goda föresatser.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Krönika: Otryggheten hotar näringsfriheten

KRÖNIKA "Är det egentligen så konstigt att företagare börjar tröttna?"
NYHET Publicerad:

En visionär syn på vårt miljöarbete

KRÖNIKA "Det är en framåtblickande, visionär, syn som måste prägla vårt fortsatta miljöarbete". Det skriver Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Minskad miljöpåverkan när Jönköping växer

Jönköping växer och man planerar nu för hur staden ska växa till 200 000 invånare. En stor utmaning är att minska miljöpåverkan och hur byggandet ska ske hållbart.
NYHET Publicerad:

”Ju mer jag engagerade mig, desto mer fick jag tillbaka”

FÖRETAGANDE Hur är det att vara småföretagare idag och hur gör man sin röst hörd?
NYHET Publicerad:

Löfbergs, omställning och frågor för framtiden

FÖRETAGANDE I maj besökte vi digitalt Lars Appelqvist, vd för familjeföretaget Löfbergs.
NYHET Publicerad:

”Ju mer jag engagerade mig, desto mer fick jag tillbaka”

FÖRETAGANDE Hur är det att vara småföretagare och hur gör man sin röst hörd?
NYHET Publicerad:

Dialog är nyckeln till framgång för Jönköping

Jönköping växer och kommunen planerar nu för hur staden ska växa till 200 000 invånare. Utvecklingen är komplex, men en nyckel till framgång är dialog mellan kommun och näringsliv. Det menar Ann-Mari Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Göteborgs Hamn – näringslivets port mot världen

Göteborgs Hamn. Ett bolag som inte bara andas historia – utan som har stora framtidsplaner. Vi träffade vd Elvir Dzanic för en intervju.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjningen en utmaning för det lilla företaget

KOMPETENSFÖRSÖRJNING "Det har sina fördelar med att vara ett litet företag", säger Sara Grufman, en av ägarna till DecorPanel.
NYHET Publicerad:

”UF borde få större roll i skolan”

UF För att förbättra kontakten mellan skola och näringsliv finns flera initiativ runt om i landet likt industrinätter, prao, praktik, lärlingsutbildningar och Ung Företagsamhet.
NYHET Publicerad:

"Samhället bör ta ett gemensamt ansvar"

SKOLA & NÄRINGSLIV Viktoria Sundeskog driver Sun Screen AB i Sunne och har ett stort engagemang för att föra skola och näringsliv närmare varandra. 
NYHET Publicerad:

Tvätteriet som ställde om och klarade krisen

OMSTÄLLNING Oavsett bransch, marknad eller vilka kunder man som företag levererar till har alla på något sätt påverkats av coronakrisen. För Rikstvätt Bengtsfors, ett familjeföretag som tvättar och servar främst hotell- och restaurangbranschen med ren tvätt, slog krisen snabbt. ”Vi är inne i en kris vi aldrig glömmer. Vi gick från 100 procent produktion ner till 20 procent, på bara någon vecka”, konstaterar vd Lise Björvall.
NYHET Publicerad:

Framtidsplaner som ändras

KRÖNIKA Det blir inte alltid som man har tänkt sig och det här året gäller det i högre grad än annars.
NYHET Publicerad:

Det blir inte alltid som man har tänkt sig

KRÖNIKA Enligt Ungdomsbarometern (UB) säger tre av tio gymnasieungdomar att deras framtidsplaner förändrats på grund av coronapandemin och drygt häften av sistaårseleverna att deras möjligheter att få jobb till hösten är ganska eller mycket dåliga.
NYHET Publicerad:

Er tid är nu

KRÖNIKA "Framtiden ska vara ljus och inspirerande. Det är därför högst bekymmersamt att ungas oro för framtiden nu ökar." Det skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv i denna krönika.
NYHET Publicerad:

Det blir inte alltid som man har tänkt sig

KRÖNIKA Tre av tio gymnasieungdomar säger att deras framtidsplaner förändrats på grund av coronapandemin och hälften av sistaårseleverna säger att deras möjligheter att få jobb till hösten är ganska eller mycket dåliga.
NYHET Publicerad:

Viktigt att föra skola och näringsliv närmare varandra

SKOLA & NÄRINGSLIV "Jag upplever att man ibland pratar lite olika språk. Skolan pratar om drömmar, och det är bra, men arbetsgivare och näringslivet kanske snarare pratar om anställningsbarhet."
NYHET Publicerad:

Det långsiktiga målet: Att föra skola och näringsliv närmare varandra

SKOLA & NÄRINGSLIV "Jag upplever att man ibland pratar lite olika språk. Skolan pratar om drömmar, och det är bra, men arbetsgivare och näringslivet kanske snarare pratar om anställningsbarhet"
NYHET Publicerad:

Det långsiktiga målet: Att föra skola och näringsliv närmare varandra

SKOLA & NÄRINGSLIV "Jag upplever att man ibland pratar lite olika språk. Skolan pratar om drömmar, och det är bra, men arbetsgivare och näringslivet kanske snarare pratar om anställningsbarhet"
NYHET Publicerad:

Det långsiktiga målet: Att föra skola och näringsliv närmare varandra

SKOLA & NÄRINGSLIV "Jag upplever att man ibland pratar lite olika språk. Skolan pratar om drömmar, och det är bra, men arbetsgivare och näringslivet kanske snarare pratar om anställningsbarhet"