Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

Arbetsmarknadens parter kom helt av sig när corona svepte in över landet och avtalsrörelsen sköts upp till senare i år. För fackförbundet Sveriges Ingenjörer innebär det att fokus skiftade snabbt.

– Vi hade kommit ganska långt med förhandlingarna av Industriavtalet när pandemin plötsligt rullade på galet fort och blev större än vi hade anat. Över en natt gick vi från avtalsrörelse till krishantering, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Inom privat sektor är det tjänsteföretagen som hittills har drabbats hårdast eftersom många industriföretag har tvingats till massuppsägningar av konsulter. Nu gäller det att hantera situationen på rätt sätt så att inte kompetensen försvinner, betonar hon.

– Många av de här konsulterna har jobbat med verksamhetskritiska arbetsuppgifter och det finns en risk att de inte kommer tillbaka. De behöver sugas upp igen så snart som möjligt innan de är på väg någon annanstans.

Den största oron är att det blir ett så stort hack i konjunkturen att det tar för lång tid innan de kan komma tillbaka.

– Även om det inte blir brist på arbete kan det bli brist på pengar och det slår ännu hårdare. Då kan det bli svårt för branschen att återhämta sig och få tillbaka den kompetens som behövs.

En enkät från Sveriges Ingenjörer visar att många verksamhetskritiska projekt står stilla på grund av korttidpermitterad personal. På tjänsteföretagen har nästan vartannat, 46 procent, av de verksamhetskritiska projekten stannat av, och på industriföretagen är det 38 procent.

– Vi ser med oro på att de har blåsts av eftersom många av dem är framtidsprojekt. Under finanskrisen behöll företagen en stor del av ingenjörerna som fortsatte att jobba med utvecklingsfrågor – sådant som företagen nu tio år senare gör stora affärer på.

För bara drygt två månader sedan var ingenjörer en av de hetaste grupperna på arbetsmarknaden. Men även om kompetensbristen inte är i fokus för stunden så är Camilla Frankelius övertygad om att behovet av ingenjörer blir stort även efter corona.

– Däremot kommer vi inte tillbaka till samma arbetsmarknad som vi hade förut. Den kommer att ha förändrats på flera sätt. Både när det gäller var vi jobbar och med vad vi jobbar.

Sveriges Ingenjörer ser i ljuset av corona att behovet av kompetensutveckling är ännu större än tidigare. Det går inte bara att ta upp handsken där den kastades, konstaterar hon.

– Viktiga frågor för oss kommer att vara hur gör vi det som är bäst för Sverige och svensk konkurrenskraft med utgångspunkt i hur arbetsmarknaden har förändrats. Det är oerhört viktigt att Sverige vid återstarten står i startblocken redo att komma iväg.

Camilla Frankelius skulle vilja att regeringen var mer framåt när det gäller att skapa bättre former för att jobba vidare med forskning, utveckling och innovation. Det ger stabilitet och trygghet på arbetsmarknaden.

– Sverige har varit bra på tillväxt men vi får inte tappa vår kompetens. Den måste vårdas den för att vi ska kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. När hjulen rullar igång kan det ju bli värsta uppsvinget och är vi inte snabba då kan det gå illa.

Pandemin har samtidigt haft positiva effekter, påpekar hon. Processer som tidigare gick trögt har plötsligt tagit fart. Förståelsen för tekniska lösningar ökar i samhället vilket gör att de kommer fram snabbare och får större betydelse.

– Vi blir effektivare i hur vi gör saker. Nu jobbar vi, har möten och använder tjänster på ett sätt som vi inte gjorde tidigare. Det sätter sin prägel på våra arbetsplatser. De kommer inte att se likadana ut längre och det kräver ett nytt tankesätt.

En stor omställning i ingenjörsvärlden är den som sker inom industrin från bränslemotorer till elektrifiering.

– Det är en stor fråga och där gäller det att se till att ingenjörer kan ta sig an nya uppgifter. Väl fungerande omställningsorganisationer är viktigt för företag, anställda och inte minst för samhället.