Betänkande om arbetskraftsinvandring får blandat mottagande

Förslag om att kriminalisera handel med arbetstillstånd och exploatering av utländsk arbetskraft presenteras i slutbetänkandet ”Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering”, som överlämnades till justitieminister Morgan Johansson på tisdagen.

Höjd inkomstnivå eller krav på heltidsjobb är enligt utredningen inte verkningsfulla åtgärder för att komma åt de kriminella aktörer som missbrukar systemet för arbetskraftsinvandring.

Enligt kommittédirektivet ska utredningen föreslå åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Svenskt Näringsliv anser att ett flertal av utredningens förslag kommer att bidra till att motverka de kriminella aktörer som missbrukar regelverket och därmed vidmakthålla legitimiteten för systemet.

Samtidigt innehåller utredningen alternativa förslag som enligt Svenskt Näringsliv både är ineffektiva och skadliga. Att staten ska reglera löner och arbetstider är helt systemfrämmande och ingriper i företagens arbetsledningsrätt. Detta skulle även leda till att tillskottet av den viktiga internationella kompetensen skulle minska och därmed ha en negativ inverkan på företagens kompetensförsörjning och välståndet i Sverige. 

Det är vidare beklagligt att utredningen inte föreslår några särskilda åtgärder eller insatser som handlar om att öka attraktiviteten för internationell kompetens att söka sig till Sverige.

Kort om några av förslagen:

Vissa krav på en bostad som tillhandahålls av arbetsgivaren. För att motverka ett utnyttjade av arbetskraftsinvandrare föreslås ett boendekrav för arbetsgivare som rekryterar arbetskraftsinvandrare, när en arbetsgivare tillhandahåller boendet. Om bestämmelsen inte följs kan arbetsgivaren åläggas en sanktionsavgift. För att undvika oförutsedda konsekvenser är det ur ett arbetsgivarperspektiv av största vikt att Migrationsverkets information i denna del är tydlig och enkel.

Inkomstnivå och anställningsgrad. Mot bakgrund av den kartläggning som utredningen genomfört konstateras att det inte är inkomstnivåerna i sig som leder till ett sådant missbruk att det finns skäl att av den anledningen förändra regelverket och nuvarande krav på inkomstnivå. Kartläggningen visar också att deltidsanställningar inte utnyttjas i någon större utsträckning på ett otillbörligt sätt. Enligt utredningen är det huvudsakliga problemet att arbetskraftsinvandrare tvingas betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivare. Utredningen lämnar därför ett författningsförslag om att kriminalisera handel med arbetserbjudande och arbetstillstånd. Dessutom föreslår utredningen att ett nytt brott ska införas, exploatering av utländsk arbetskraft.

Svenskt Näringsliv delar utredningens uppfattning om att höjt inkomstkrav och begränsningar i anställningsgraden inte är en ändamålsenlig åtgärd för att motverka de kriminella aktörer som missbrukar systemet. Vi välkomnar även utredningens förslag om att kriminalisera handel med arbetstillstånd och exploatering av utländsk arbetskraft.

Alternativt förslag inkomstnivå och anställningsgrad. Utredningen redogör för ett alternativt förslag som anger att ett arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits en anställning, om anställningen motsvarar minst 75 procent av en heltidstjänst och gör det möjligt för honom eller henne att uppnå goda levnadsvillkor.

Att staten ska reglera anställningsgraden i företag och ställa krav på minst 75 procent av en heltidstjänst är enligt vår uppfattning systemfrämmande och helt i strid med arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. När det gäller ett krav om att uppnå goda levnadsvillkor menar utredningen att denna grund skulle ge Migrationsverket möjlighet att använda en annan beräkningsmodell än i dag och låta medelinkomsten för löntagare i Sverige och konsumentprisindex påverka beräkningen. Svenskt Näringsliv har föreslagit utredningen att justera nu gällande försörjningskrav i relation till utvecklingen av konsumentprisindex. Men vi ser flera farhågor med utredningens alternativa förslag som i förlängningen kan innebära ett krav på en statlig reglerad minimilön.

Personlig assistans
Svenskt Näringsliv delar utredningens förslag om att Migrationsverket ska åläggas en uppgiftsskyldighet till IVO och Försäkringskassan vid avslag på ansökningar om arbetstillstånd hos assistansanordnare på grund av misstänkta skenanställningar, falska arbetsintyg eller andra oegentligheter.

Alternativt förslag – skadestånd till arbetstagare som utnyttjas
Utredningen konstaterar att det mot bakgrund av samtliga lagändringar inte finns behov av att införa en särskild ersättning för arbetskraftsinvandrare som inte får utlovade villkor. Trots detta redogör utredningen för ett alternativt förslag som innebär att skadestånd bör kunna riktas mot den arbetsgivare som brustit när det gäller villkoren för anställningen.

Utredningens alternativa förslag innebär att en arbetskraftsinvandrares rätt till skadestånd ska regleras i särskild lag och ge rätt till ersättning motsvarande tre månadslöner, om arbetsgivaren insett eller borde ha insett att anställningen inte uppfyllde villkoren för anställning och uppehållstillståndet därför återkallas eller inte förlängdes. Svenskt Näringsliv ser risker med förslaget och menar att detta kan drabba företag som har tecknat sifferlösa kollektivavtal alternativt erbjuder anställningsvillkor i enligt med branschpraxis.