LogoLogo
LogoLogo
NYHET18 november 2020

Expert kritisk till att satta löner prövas i EU-domstol

Hallå där, Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, vill se mer jämställda löner. Vad händer inom det området?

Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert på Svenskt Näringsliv.
”Systemfrämmande”, säger löneexperten Edel Karlsson Håål om EU-kommissionens ambition att i ökad omfattning pröva lönesättning i domstol.
Foto: SÖREN ANDERSSON

– Som ny ordförande hade hon med sig en valplattform med frågor kopplade till den sociala pelaren och starkt just till jämställdhet. Kommissionen har genomfört flera förändringar inom jämställdhetsområdet och det har aviserats att fler kommer.

Vad är det som är på gång framåt?

– Den 28 oktober lades minimilönedirektivet fram och även ett direktiv om kvotering till bolagsstyrelser väntas läggas fram inom kort. I mitten av december väntas ett lönetransparensdirektiv.

Vad innebär direktivet om lönetransparens?

– Kommissionen konstaterar att det föreligger en skillnad i löner på kollektiv nivå inom EU som är 14,8 procent mellan kvinnor och män, och hävdar att det inte går att utesluta att det helt eller delvis beror på diskriminering.

– Tanken är att öka lönetransparensen med målet och att se till att fler lönediskrimineringsärenden ska prövas i domstol. Kommissionen vill att den som känner sig diskriminerad ska få mer information för att lättare driva diskrimineringsprocesser. Den vill också underlätta för domstolar att hantera de här målen.

Vilka åtgärder är det tal om?

– En del handlar om att öka lönetransparensen på företagsnivå genom att anställda ska ha rätt till köns- och befattningsuppdelad information om löner, att löneintervall för ett jobb ska anges redan i rekryteringsannonsen, och lönekartläggningar för lika och likvärdigt arbete. Man vill också införa könsneutrala titlar och arbetsbeskrivningar.

– För att förbättra den legala tydligheten vill kommissionen införa enhetliga juridiska definitioner av begreppen lön, lika arbete och arbete av lika värde för att kunna jämföra löner mellan arbetsgivare. Det sista kan få stora konsekvenser beroende på vad som avses. Menas det inom varje arbetsgivare, nation eller inom EU?

Hur påverkar det den svenska modellen?

– I Sveriges sköter arbetsmarknadens parter lönebildningen och lönesättningen. Inom ramen för kollektivavtalsmodellen tar parterna ansvar för att lönerna ska vara könsneutrala. Kommissionens ambition att i ökad omfattning pröva lönesättning i domstol är systemfrämmande.

– Om medarbetare som lönesatts enligt kollektivavtal sedan går till domstol och stämmer arbetsgivaren blir det väldigt problematiskt. Då skapas parallella system som inte kommer att kunna hanteras. Domstolen kommer ju inte enbart pröva en enskild lön utan även parternas överenskommelse, men det är arbetsgivaren som stäms. 

– I Sverige i jobbar vi för jämställdhet på många andra sätt och idag är vi ett av de EU-länder som har högst arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och de minsta löneskillnaderna på arbetsmarknaden mellan kvinnor och män.

Vad anser Svenskt Näringsliv om det?

– Självklart ska löner sättas könsneutralt och det behöver vi fortsätta att bli bättre på. Vi tror att den individuella lönesättningen har bidragit ökat kunskapen om prestationer hos individer och tagit bort föreställningen om att kvinnor och män presterar olika.

– Den lönebildning vi har i Sverige bidrar också till att arbetsmarknaden fungerar så bra som den gör genom att den styr kompetensen dit där den behövs mest.

De underlag som Kommissionen hittills presenterat skapar stora farhågor
Edel Karlsson Håål

Vad händer om direktivet blir verklighet?

– Exakt vad kommissionen har för avsikt att göra vet vi först när ett direktiv presenteras men de underlag som Kommissionen hittills presenterat skapar stora farhågor. Vi vill skydda vår svenska modell och en väl fungerande arbetsmarknad.

Vad är det som kommissionen redan har genomfört?

– Det så kallade balansdirektivet är klart och håller nu på att implementeras i svensk rätt. Genom direktivet vill kommissionen skapa en bättre balans mellan arbete och privatliv framför allt med fokus på jämställdhet. Det handlar om att öka jämställdheten mellan föräldrar men också om att stärka skyddet för de som vårdar anhöriga.

– Men eftersom Sverige redan har den mest utvecklade föräldraförsäkringen av alla EU:s länder och en väl utvecklad ledighets- och ersättningslagstiftning för vård av anhöriga innebär det ganska små förändringar för vår del.

LönebildningKompetensförsörjningJämställdhetIndividuella lönerKompetens
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist