LogoLogo
LogoLogo
NYHET2 december 2019

Så blir företagen fortsatt attraktiva

Handel, investeringar och innovation genomgår dramatiska förändringar världen över. Svenska företag bör ta tag i taktpinnen för att inte tappa konkurrenskraft. ”Det går så fort och staten vet inte vad den ska göra. På nationell nivå är det offentliga dåligt koordinerat”, säger konsulten Mikael Román.

Fram
Mikael Román och Christer Ljungwall saknar en koordinerad debatt kring vad som händer i vår omvärld och vad som ska göras för att Sverige inte ska halka efter och tappa konkurrenskraft.

– Det krävs flexibilitet, visioner och nytänkande. Kravet på skarpa förändringar är redan här och förstår inte Sverige det ligger vi ruskigt dåligt till. Då minskar valmöjligheterna och det innebär att svenska företag försvinner, bli uppköpta eller tvingas lämna landet.

Det säger Christer Ljungwall, nationalekonom och forskare vid ett av Kinas främsta universitet, som under flera år arbetat som forsknings- och innovationsråd vid Sveriges ambassad i Peking.

Han lyfter fram två områden som särskilt intressanta; Kina med utgångspunkt i det så kallade Greater Bay Area bestående av Guangdong, Hongkong och Macau, samt Kinas ökade samarbete med Brasilien. Här sker förändringar inom handel, investeringar och innovation i en omfattning som svenska offentliga aktörer och företag till stor del saknar insikt om och inte är särskilt delaktiga i, påpekar han.

Nya, innovativa, regionala värdekedjor växer fram inom sektorer där svenska företag traditionellt varit framgångsrika som fordonsindustri, flyg, telekom, medicin, gruvdrift och skog – områden där Sverige vill vara fortsätta att vara med.

– Det är en explosion av händelser mellan Kina och Brasilien och där ska naturligtvis svenska företag vara med – frågan är bara hur. Förändringarna är så stora och radikala att vi inte kan titta i backspegeln för att dra slutsatser om framtiden.

Svenska företag behöver tänka om för att vara fortsatt attraktiva och bli en del av de nya systemaffärerna. Forskning, teknikutveckling och spetskompetens är viktigt, men det kommer att krävas mer än så, poängterar Christer Ljungwall.

Allt fler affärer framöver handlar om mervärde, det vill säga det som spiller över i form av utbildning, innovation, forskning och nya samarbeten, enligt Mikael Román, statsvetare och konsult som under flera år har arbetat som forsknings- och innovationsråd vid Sveriges ambassad i Brasilia.

Det är basen i det strategiska partnerskapet, konstaterar han. När företag, myndigheter och länder jobbar ihop och samverkar på riktigt blir partnerskapet en resurs i sig, och samtidigt ett sätt att buffra för kommande förändringar.

– Problemet är om vi fortsätter att agera som vi alltid har gjort i traditionella export-importaffärer. Att vi funderar på hur vi kan sälja mer, och de vi exporterar till funderar på vad de mer kan ta ifrån oss, i stället för att fokusera på vad vi kan göra tillsammans.

Som exempel nämner han Jas Gripen-affären mellan Saab och Brasilien, Sveriges hittills största industriprojekt och största exportaffär, värd 40 miljarder kronor under totalt 30 år. När Saab insåg att det inte skulle gå att ta fram nästa generations flygplan på egen hand skapade företaget en ny affärsmodell där utvecklingen sker tillsammans med kunden.

– Egentligen köper Brasilien ett flygplan som inte finns än. Ett stort binationellt industriprojekt baserat på högteknologi som ska generera en massa mervärde – det är fullständigt unikt, säger Mikael Román.

Näringsliv, myndigheter och fackförbund måste förstå förändringarna som är på gång för att veta vilken kompetens som svensk industri behöver för att vara attraktiv i de nya värdekedjorna, påpekar Christer Ljungwall.

En av de komponenter som blir viktiga framöver är livslångt lärande och blir det ännu mer upp till företagen att utveckla medarbetarnas kompetens för kommande förändringar.

– Flexibiliteten på arbetsmarknaden behöver öka och här har företag och fackföreningar en gemensam utmaning. Det krävs ett mer aktivt arbete kring kompetensutveckling för att få bort trögrörligheten.

Teknikkompetensen behöver öka i hela det svenska samhället för att vi ska kunna ta del av det nya, påpekar Christer Ljungwall.

– Det betyder inte att alla ska vara ingenjörer men fler behöver förstå teknik. Det skapar nyfikenhet och en vilja att förändras.

Nya sätt att göra affärer blir i slutänden en kompetensfråga. Behovsdebatten utgår ofta från redan etablerade yrken, men de kompetenser som krävs framöver kanske vi inte ens känner till idag, konstaterar Mikael Román.

– Vi kan komma att behöva diskutera yrkesroller och andra typer av kompetenser utifrån ett nytt omvärldstryck som vi inte har haft tidigare.

Även om inte marknaden ändras radikalt så ändras förväntningarna och det kommer att behövas nya typer av kompetenser som handlar om att förstå omvärlden och bygga visioner.

– Alla företag behöver fundera över nya kompetenser framöver och tänka utanför boxen. Den typen av förberedelser kan alla företag göra, säger Mikael Román.

Företagen kan inte längre lita på att politiken driver frågan om hur framtidens affärer och arbetsmarknad ska se ut, slår han fast.

– Det går så fort och staten vet inte vad den ska göra när det gäller de här frågorna. Åtminstone på nationell nivå är det offentliga helt avsomnat.

Mikael Román och Christer Ljungwall saknar en koordinerad debatt kring vad som händer i vår omvärld och vad som ska göras för att Sverige inte ska halka efter och tappa konkurrenskraft.

– Näringslivet måste gå in och ta ledningen och kräva en ordentlig omvärldsanalys så att det går att göra en konkret arbetsplan. Det är bättre att staten har en smörjande effekt i stället för att låtsas leda något, säger Mikael Román.

De konstaterar att ”det svenska långbänksförfarandet” där det ständigt ska utredas, funderas och tillsättas utredningar, inte är bra.

– Det händer ingenting! Hela dynamiken riskerar att hamna i kölvattnet bakom någon annan som tar ledningen och då kommer vi efter. Vi måste komma igång och ha en vision om framtiden, säger Christer Ljungwall.

Framtidens arbetsmarknadKompetensförsörjning
Skriven avKarin Myrén
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist