Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET28 november 2017

Privat vs. offentlig välfärd – hur ser kvalitetsskillnaderna ut?

Det är svårt att ge en entydig bild av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Bland annat därför att det beror på vem man frågar, skriver Robert Thorburn, projektledare inom välfärd. För att ge en bättre bild har han sammanställt en rad kvalitetsmätningar och länkar till mer information.

Robert Thorburn vill gärna bemöta vanliga missuppfattningar om privata utförare i välfärden.Foto: Frida Nygren

Kvalitet i välfärdstjänsterna är komplext. Det finns många olika intressenter att ta hänsyn till. I skolans värld är till exempel både elever, föräldrar, medarbetare, framtida arbetsgivare och samhället i stort intressenter vars synpunkter på kvaliteten i skolan man bör ta hänsyn till. På liknande sätt ser det ut inom vård och omsorg. Dessutom finns det många olika variabler att titta på och ibland tycker man olika om vad som är viktigt att fokusera på. Man kan också ha invändningar mot att vissa kvalitetsmått är förenklade, samtidigt som allt för komplexa krav på kvalitetsmätning riskerar att göra att man inte kan se någonting alls. Det gör det svårt att ge en entydig och svartvit bild av hur kvaliteten ser ut. Det genomförs dock en mängd olika kvalitetsmätningar.

Jag har sammanställt ett antal olika kvalitetsmätningar där man kan se skillnader mellan privata och offentliga utförare inom välfärden. Det är inte en fullständig sammanställning, men de här undersökningarna är i de flesta fall breda och omfattar många verksamheter eller svarande. Det säger något om kvaliteten i privat och offentligt driven välfärd.

I en analys av Försäkringskassans siffror över sjukfrånvaro uppdelat på bransch och sektor framkommer att såväl andelen påbörjade sjukfall som är längre än två veckor samt antalet sjukdagar per 1000 anställda är högre i offentligt driven välfärdsverksamhet jämfört med motsvarande privat drivna verksamheter.

I Jobbhälsobarometern tittar man på hur personalen inom en rad olika branscher ser på sitt jobb. I en analys av hur medarbetare inom privat och offentligt driven vård trivs på jobbet skriver man att medarbetare i privat vård i något större utsträckning upplever sig som friskare och de känner sig i något högre grad motiverade än kollegorna som jobbar i offentlig regi. De upplever även att arbetsuppgifter hinns med inom ordinarie arbetstid och de är något mer nöjda med lönen. De är också mer nöjda med arbetsledningen, dess kompetens och förmåga att kommunicera.

Patienttoppen är en analys av SKL:s nationella patientenkät. Den visar att ”patienterna ger något högre kvalitetsbetyg till vårdcentralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna på samtliga kvalitetsparametrar. När det gäller kontinuitet i kontakterna får de privat drivna mottagningarna väsentligt högre betyg av sina patienter. För de övriga kvalitetsparametrarna är skillnaderna små, men entydiga.”

I Friskolornas Riksförbunds sammanställning kommer friskolor ut bättre. Enligt deras analys är friskolor tydligt överrepresenterade bland de skolor som återfinns i toppen av Skolverkets SALSA-statistik över grundskolors resultat med hänsyn tagen till elevernas bakgrundsfaktorer.

Enligt en rapport författad av skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren vid London School of Economics presterar friskolor bättre än kommunala skolor även när det gäller så kallade mjuka faktorer. Han har analyserat resultaten från Skolinspektionens Elevenkät som går ut till niondeklassare i alla landets skolor. Där visar det sig att – även efter att man justerat resultaten för t ex socioekonomiska bakgrundsfaktorer – elever i friskolor upplever större studiero och trygghet, att deras behov möts på ett bättre sätt, att de är mer nöjda med arbetet mot kränkningar etc. Dessutom visar rapporten att studieresultaten är bättre i friskolorna – även när man justerar för socioekonomiska bakgrundsfaktorer med mera.

Skolinspektionen har i sin skolenkät ställt frågor till personal i förskolan om hur de ser på en rad olika kvalitetsområden i verksamheten. De fristående verksamheterna får högre betyg på 17 av 17 parametrar.

I Skolenkäten 2015-2016 gör Skolinspektionen en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor och skriver: ”De övergripande resultaten för kommunala respektive fristående skolor visar att elever på kommunala skolor i lägre utsträckning svarar positivt på nästan samtliga påståenden.”

Svenskt Kvalitetsindex från 2016 visar att fristående förskolor och gymnasieskolor får högre betyg än sina kommunala verksamheter. I grundskolan får dock kommunala verksamheter högre betyg än de fristående.

Forskarna Anders Böhlmark & Mikael Lindahl kommer i en studie fram till att friskolor höjer kvaliteten även i kommunala skolor och att en positiv effekt av friskolor håller i sig ända upp i högskolan.

Är det då så att friskolor - och särskilt vinstdrivande friskolor - framförallt etablerar sig i välbärgade områden? Enligt rapporten ”När skolan själv får välja - om friskolornas etableringsmönster” från statliga IFAU är det inte så. Rapportförfattarna finner att friskolor oftare startas i områden där föräldrarna har en bakgrund utanför Västeuropa eller hög utbildningsnivå. Man finner också samband som pekar på att den politiska majoriteten har betydelse. Vänsterstyrda kommuner är mindre populära att etablera sig i – förmodligen därför att friskolorna får mindre politiskt stöd för sin etablering där. Rapportförfattarna kan också – tvärt emot sin hypotes – visa att det inte finns något som tyder på att vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig där utsikterna till vinst är som störst. Däremot finns det statistiskt säkerställda samband som visar att icke-vinstdrivande friskolor väljer att etablera sig på platser som verkar vara ekonomiskt fördelaktiga.

Villkoren för privata välfärdsföretagKvalitet och effektivitet i välfärdenVälfärdSamhällsekonomi
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist