Så vänder vi den negativa trenden i skolan

Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Den har under lång tid skapat välstånd och konkurrenskraft och varit en motor för social rörlighet och klassresor. Men det finns anledning till oro. Resultaten i internationella kunskapsmätningar har fallit över tid. Sverige presterar nu som ett genomsnittligt OECD-land, vilket inte duger för ett litet exportberoende land.

Vi måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Till det kommer att över 15 procent av eleverna går ut grundskolan utan godkänt i minst ett av kärnämnena och över 25 procent av dem som påbörjar en gymnasieutbildning har inte tagit examen efter fem år. Därför presenterar Svenskt Näringsliv förslag på en rad reformer som kan stärka den svenska skolan inför framtiden.

Fallande kunskaper är förstås ett stort problem för individerna själva. I en allt mer kunskapsintensiv ekonomi blir sannolikheten att få ett arbete ständigt mindre för ungdomar med bristande kunskaper. Men det är också ett samhällsproblem. Bristande kunskaper från grundskolan spiller över i gymnasiet och senare i livet blir det svårare att tillgodogöra sig en högskoleutbildning eller kunskaper i arbetslivet. Vi ser det i företagens växande problem med kompetensförsörjning.

Detta får också effekter på vår välståndsutveckling. Svenskt Näringsliv har låtit forskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl gå igenom modern forskning över hur tillväxten påverkas av elevers kunskaper. De har också gjort en egen empirisk analys genom att förlänga tidsserierna.

Det finns ett starkt samband mellan länders resultat på internationella kunskapsmätningar över tid och ländernas långsiktiga tillväxttakt. Forskarna visar att en höjning av provresultaten med 100 PISA-poäng över tid höjer den årliga tillväxttakten med hela 1,3 procentenheter. Detta får mycket stora effekter på välståndsutvecklingen på sikt. Sverige hade åren 1960– 2016 en genomsnittlig tillväxt i BNP per invånare om 2,04 procent (denna tillväxt har dalat till betydligt lägre nivåer på senare år).

Resultaten ovan indikerar att om Sverige hade haft samma PISA-resultat som till exempel Schweiz hade vi haft en årlig tillväxttakt om 2,21 procent istället. Skillnaden i årlig tillväxttakt hade höjt BNP per invånare 2016 från den faktiska siffran 402 000 kronor till 441 000 kronor. Forskningen visar också att allra viktigast för tillväxten är att höja andelen högpresterande elever.

Det finns också en omfattande forskning, som Heller Sahlgren och Jordahl går igenom, om vad som ger effekt på elevers kunskaper mätt som resultat i internationella prov. Det visar sig exempelvis att centrala avgångsprov, konkurrens och lärarledd undervisning har betydande positiv effekt. Med lärarledd undervisning avses till exempel föreläsningar, inlärning av fakta och repetition. Samtidigt tyder forskningen på att en ökad andel elevcentrerad undervisning, med mer utrymme för diskussioner och egen planering, leder till sämre kunskapsresultat.

Skolan är ett område som under lång tid har varit föremål för omfattande reformer. Problemet är bara att många förändringar har gått i motsatt riktning mot vad forskningen säger fungerar. Därför behöver vi ta ut en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning och beprövad erfarenhet.

Våra förslag i korthet är:

1. 1.
   Lärarhögskolorna behöver reformeras med fler lärarledda timmar och ett kunskapsinnehåll som matchar en ny objektiv kunskapssyn med läraren i centrum. Vi vill också underlätta vägarna in i läraryrket för akademiker med annan bakgrund och öppna upp för konkurrerande lärarhögskolor.
2. 2.
   Vi behöver förändra skolans läro- och kursplaner med inriktning på att stärka betydelsen av ämnes- och baskunskaper och trycka mer på lärarledd undervisning. Det är först när baskunskaperna finns som färdigheter som kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och kreativitet kan nyttiggöras.
3. 3.
   Vidta åtgärder mot betygsinflation genom att införa extern rättning av nationella prov och en regel för hur mycket en skola i sin betygssättning får avvika från resultat i de nationella proven.
4. 4.
   Inför en nationell skolpeng där staten garanterar likvärdighet i landets alla kommuner.
5. 5.
   Ökad stöttning till högpresterande elever. Vi behöver bygga ut och permanenta spetsutbildningarna och Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur fler elever kan ges möjlighet att gå kurser på högre nivå.

Vi är övertygade om att dessa förslag skulle förbättra svensk skola och höja kunskaperna hos alla elever, oavsett om de har lätt eller svårt för sig i skolan.

På sikt blir vi alla vinnare. Forskningen visar att kunskapsnivån hos ett lands befolkning är av största betydelse för ett lands långsiktiga tillväxttakt och välståndsutveckling. Därför är det hög tid att göra om och göra rätt i den svenska skolan.