Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET11 maj 2021

Välfärdens resurser måste användas bättre

Mer pengar är inte lösningen på välfärdens problem. Det finns goda möjligheter att nå bättre resultat om man bland annat använder digitala lösningar, skriver chefekonom Bettina Kashefi och Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.

Digitaliseringen och artificiell intelligens, AI, leder till bättre resursanvändning inom välfärden, anser artikelförfattarna.

Befolkningen i Sverige fortsätter att växa samtidigt som de äldre blir fler.

Finansdepartementet räknar med att välfärden med nuvarande sätt att använda resurserna skulle behöva mer än hälften av all sysselsättningstillväxt under 2020-talet, mot 25 procent tidigare. SKR bedömer till och med att all sysselsättningstillväxt behöver gå till välfärden – om nuvarande arbetssätt och trender håller i sig.

Detta skulle vara mycket allvarligt för näringslivet och slå mot tillväxt och levnadsstandard. Risken för en negativ spiral är uppenbar, med höjda skatter, minskad konkurrenskraft och försämrad välfärd.

Därför är inte fler händer och mer pengar en lösning på välfärdens problem. Vi har tidigare visat på möjligheterna att genom systematiska jämförelser med föredömeskommuner använda resurserna bättre inom flera välfärdsområden. Det finns en betydande potential att nå bättre resultat med tillgängliga resurser.

Bettina Kashefi
Foto: Ernst Henry Photography AB

Till det kommer digitaliseringen. Den pågående pandemin illustrerar vilken fördel det är att digitaliseringen i samhället kommit långt. När fysiska besök skulle undvikas i sjukvården fanns företag specialiserade på digitala vårdkontakter som gjorde det möjligt att få vård och rådgivning utan att utsätta sig för risk för smitta, och utan att överbelasta vårdcentraler och andra mottagningar. Samtidigt kunde vårdpersonal i karantän fortsätta jobba.

Den snabba expansionen av digitala lösningar inom sjukvård och skola under pandemin visar att det fanns tillgängliga lösningar som emellertid hade stannat vid piloter och projekt.

När krisen gjorde läget skarpt visade det sig vara möjligt att ta beslut och öka takten i införandet. Genom att fortsätta arbeta så kommer digitaliseringen, och artificiell intelligens (AI), att leda till bättre resursanvändning.

Personalen i välfärden kan avlastas genom att digitalisera arbetsmoment som kräver stora datamängder eller som ofta upprepas. Mängder av diagnostik kan digitaliseras. På motsvarande sätt kan maskinöversättning ersätta tolkar, och sensorer och kameror avlasta personal inom äldreboenden.

Sjukvården är i dag i allt väsentligt byggd för att hantera hälsoproblem när de tillåtits bli tillräckligt allvarliga. Med digitaliseringen finns en möjlighet att göra prevention till huvudsak.

Anders Morin
Foto: Ernst Henry Photography AB

Staten måste nu stödja en omvandling genom ökad digitalisering. I den omvandlingen är de privata entreprenörernas innovationskraft en förutsättning.

För att ta tillvara digitaliseringens kraft inom kommunsektorn krävs en kursändring i den nationella politiken:

1. Staten har sökt mildra effekterna av krisen genom stora resurstillskott. Det krävs mer långsiktiga insatser.

2. Staten behöver ta ansvar för en nationell kraftsamling kring välfärdens digitalisering. Det krävs stora investeringar för att ta fram nya tjänster som förbättrar kvaliteten.

3. Det är genom samarbeten med privata entreprenörer som digitala tillämpningar expanderat under pandemin. Det är också vägen framåt.

4. Staten behöver anpassa lagstiftningen till digitaliseringens möjligheter med en flexibel reglering som håller över tid. Privata och offentliga vårdgivare behöver ha likvärdiga möjligheter att dela och använda patientinformation i vårdsituationer.

När krisen så småningom klingat av är det viktigt att det nya normala i mycket högre grad än innan bygger på digitala lösningar. Bara då kan vi möta välfärdens framtida behov och lösa de problem med finansiering och personalförsörjning som den offentliga sektorn står inför.

Kvalitet och effektivitet i välfärden
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist