Betänkandet Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (SOU 2025:124)

Svenskt Näringsliv är i huvudsak positivt till konsumentsmaktsdirektivets syfte att motverka vilseledande marknadsföring och stärka konsumenternas ställning. Regelverket bedöms i stora delar kunna bidra till ökad tydlighet och tillit i hållbarhetskommunikationen.

Samtidigt medför förslagen betydande konsekvenser för företagen. Avsaknaden av övergångsbestämmelser innebär att produkter med lång livslängd riskerar att inte längre få säljas vid ikraftträdandet, trots att de redan kan finnas på marknaden. Detta skapar rättslig osäkerhet, betydande kostnader och risk för resursslöseri. Det finns därför ett tydligt behov av övergångsregler, tydligare vägledning och en mer realistisk tidpunkt för ikraftträdande.

Konsekvensutredningen bedöms ha brister, bland annat genom att konsumentsmaktsdirektivet och reparationsdirektivet behandlas gemensamt trots väsentliga skillnader. Underlaget om företagens faktiska kostnader och anpassningsbörda är begränsat.

Vidare kvarstår betydande oklarheter kring hur långt kraven på hållbarhets‑ och miljömärkningar sträcker sig samt vilka certifieringssystem, certifieringsprocesser och certifieringsorgan som fortsatt kan anses godtagbara. Detta riskerar att skapa rättsosäkerhet och bör klargöras.

När det gäller reparationsdirektivet är Svenskt Näringsliv positivt till ambitionen att främja reparation och cirkulär ekonomi, men framhåller att reformens genomslag i praktiken är beroende av marknadsförutsättningar såsom kostnader, tillgång till kompetens och fungerande infrastruktur. Uppföljning av faktiska miljöeffekter och proportionalitet mellan kostnader och nytta är därför nödvändig.