Sverige ger upp kampen mot regelkrånglet

En färsk OECD-rapport visar att Sverige tappar mark i arbetet mot regelkrångel. Två områden sticker ut. Sverige brister när det gäller att utvärdera vilken effekt en ny lag får och att engagera fler i lagstiftningsarbetet.

Juristen Göran Grén vilar inte på hanen. Han slår fast att läget är alarmerande. Krafttag behövs för att komma till rätta med problemen.

– Det är dags att politikerna agerar och går från ord till handling. Systematiskt minskat regelkrångel måste stå högt på agendan.

Enligt Göran Grén är årets OECD-rapport bara det senaste exemplet som visar att Sverige går i fel riktning, och mer eller mindre har stannat upp i sina ansträngningar att bekämpa regelkrånglet, samtidigt som konkurrentländer som Nederländerna, Tyskland och Storbritannien går framåt, tack vare att de tar frågan på allvar.

– Sverige står kvar på perrongen, trots att vi har alla förutsättningar att ligga i topp, konstaterar han.

Att regelbördan är ett rött skynke för näringslivet finns det många exempel på. En undersökning från konsultföretaget PwC, där 1 293 vd:ar ger sin syn på framtiden, visar att 39 procent av de svenska och 42 procent av de globala företagsledarna sätter överreglering som det främsta hotet mot verksamheten.

En studie från Näringslivets regelnämnd är inte heller någon munter läsning. Andelen företag som anser att det blivit krångligare ökar för varje år. Av den senaste rapporten framgår att 29 procent av företagarna upplever att det har blivit trassligare, 2 procent anser att det har blivit enklare att följa de statliga reglerna jämfört med för ett år sedan.

Som världen utvecklas, med ett allt tuffare näringslivsklimat med växande handelshinder och med en lågkonjunktur lurpassande bakom hörnet, så är regelförbättring en billig åtgärd som får stora positiva effekter för näringslivet, understryker Göran Grén.

Han vill se ett bredare företagarperspektiv när nya regelverk tas i bruk. Företagare vill ha regler som är stabila, proportionella och förutsebara. Dåligt förberedda regleringar, onödig byråkrati och bristande konsekvensanalyser är dyrt och kan sätta stopp för näringsverksamhet, anser Göran Grén.

– Regelförbättring handlar om att stärka företagsklimatet och att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivet att växa och utvecklas. Det leder till ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt.

OECD-rapport om arbetet mot regelkrångel