Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget till förordning och ser det som ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi i Europa, och som en viktig del i genomförandet av den gröna given och handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Att förebygga och minska förpackningsavfall, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material är alla centrala delar av en cirkulär ekonomi.
Svenskt Näringsliv välkomnar att EU-kommissionens lagstiftningsförslag är i form av en förordning då detta ger en ökad harmonisering på EU:s inre marknad, vilket är en förutsättning för utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Det är viktigt att nationella särkrav undviks så långt som det är möjligt.
Vid utformningen av lagstiftningen är det viktigt att balansera mellan återvinning och återanvändning av material. Båda dessa åtgärder behövs i högre utsträckning än i dagsläget men de behöver också komplettera varandra för att säkerställa högsta möjliga totalnytta avseende klimat, miljö och resurseffektivitet.
De målsättningar som föreslås i förslaget behöver grundas på vetenskapliga och materialspecifika underlag avseende klimat- och miljönytta, logistik, hygienaspekter och vikten av att återlämningsgraden är hög och svinnet och förlusterna låga. Ur det perspektivet, behöver exempelvis lagstiftning om flergångsanvändning föregås av oberoende jämförelser ur ett system- och livscykelperspektiv för att undvika miljömässiga suboptimeringar.
Införandet av krav inom lagstiftningen behöver också värna om väletablerade och välfungerande system för återvinning av vissa förpackningar. Ett exempel är det pantsystem som Sverige har sedan 35 år tillbaka, som byggts upp genom kontinuerliga investeringar. Insamlingsgraden för burkar och PET-flaskor var under år 2021 88,2 procent. Nya system och regelverk får inte riskera att slå sönder det som fungerar väl i dagsläget.
Svenskt Näringsliv stödjer att föreslagna åtgärder främst ska inriktas på förpackningar där det finns ett behov av ökad cirkularitet och återvinning. Därför välkomnar Svenskt Näringsliv att till exempel kartong och wellpapp i förpackningar för transporter är undantaget kravet för återanvändning. Det finns i dagsläget flertalet andra produkter på marknaden som har välfungerande återvinningssystem och som bör lyftas ur dessa krav, som till exempel fisklådor och även sträckfilm och buntband som används som en del av transportförpackningar.
Det är också viktigt att kraven i förordningen utformas så att materialet i de förpackningar som sätts på marknaden kan materialåtervinnas många gånger. Med det åsyftas att kraven utformas så att materialet återvinns till så hög kvalité som möjligt, så länge som möjligt, för att undvika att återvunna råvaror av fortsatt hög kvalité används i en produkt som inte i nästa led inte går att föra in i en återvinningsprocess.
De krav som ställs upp i förordningen behöver utformas så att de är tydliga, genomförbara och möjliga att utföra tillsyn på. Svenskt Näringsliv betonar därför vikten av att så långt det är möjligt minska den administrativa börda och kostnader som förslaget kan innebära för företag, inte minst små- och medelstora företag (SME) samt mikroföretag. För att minska den administrativa bördan kan exempelvis kraven på registrering i förordningen utformas så flexibelt att det är möjligt för medlemsstater att samla registrering för flera lagstiftningar på ett ställe. Krav på att producenterna ska registrera förpackningar kommer att finnas i flera lagstiftningar och att samla dem underlättar både för myndigheter och industri.
Standardiseringen måste även fortsatt ha en central roll när det gäller att definiera metoder och för att kunna visa överenstämmelse med produktkraven. Svenskt Näringsliv förordar i första hand harmoniserade standarder framför tekniska specifikationer.
Svenskt Näringsliv vill slutligen också understryka det mycket problematiska i att kommissionen i artikel 7.10 föreslår att de ska ges ett bemyndigande att avgöra när ett pris på den fria marknaden är för högt – det är en utveckling som styr åt helt motsatt håll från tanken att omställningen till en cirkulär ekonomi ska vara marknadsdriven. Svenskt Näringsliv anser att det ytterst är marknaden som avgör priser på en råvara och att i en lagstiftning öppna upp för möjligheten att indirekt begränsa ett marknadspris är oroväckande och anmärkningsvärt.
I bilagan kommenteras specifika delar av lagförslaget utifrån kapitel och specifika artiklar.
Cirkulär ekonomi