EU:s lagförslag för hållbara produkter måste gå hand i hand med stärkt europeisk konkurrenskraft

Den 30 mars presenterade EU-kommissionen det horisontella lagförslaget för hållbara produkter, Ecodesign for Sustainable Product Regulation, inom initiativet Sustainable Product Initative (SPI). Det övergripande syftet är anpassa produkter för klimatneutralitet, resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi, minska avfall och göra hållbara produkter till norm inom unionen.

Lagförslaget innebär ett systemskifte för samhället då det kommer att leda till ny utformning av produkter, förändrade produktionsprocesser och affärsmodeller samt konsumtionsmönster inom unionen. Lagförslaget är ett viktigt steg för att få en mer cirkulär ekonomi i Europa. Eftersom en mer cirkulär ekonomi, där material och produkter hanteras mer resurseffektivt, utgör en central del för att nå klimatmålen är lagförslaget därför också en viktig del i det arbetet.

30 nya produktlagstiftningar

EU-kommissionens lagförslag omfattar alla produkter på marknaden förutom livsmedel, foder och läkemedel och kommer att få stor betydelse för hela näringslivet, eftersom det kommer att ligga till grund för i stort sett all produktlagstiftning inom EU. Lagförslaget sätter ramarna för hur prestanda- och informationskrav ska regleras i kommande produktspecifika lagstiftningar. EU-kommissionen avser att lägga fram drygt 30 nya produktlagstiftningar (genom delegerade akter) fram till år 2030.

Svenskt Näringsliv stödjer arbetet mot en mer cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen och andra hållbarhetsmål och anser att lagförslaget innehåller många bra delar men ser också ett antal utmaningar som behöver omhändertas i lagförslaget och kommande produktregleringar. Det är centralt att lagförslaget stärker det europeiska näringslivets konkurrenskraft.

Övergripande kommentarer på lagförslaget:

• Det är svårt att överblicka vad lagstiftningen kommer att innebära konkret eftersom många detaljer kommer att specificeras i de kommande produktspecifika, delegerade akterna. Det är därför i många delar svårt att ta ställning till lagförslaget.
• Att den inre marknaden fungerar effektivt är centralt för näringslivet och utvecklingen av den cirkulära ekonomin. Det är därför viktigt att krav på produkter sätts på EU-nivå och att nationella särregler undviks. Det är positivt att EU-kommissionens lagstiftningsförslag är i form av en förordning, vilket ger ökad harmonisering på den inre marknaden.
• Regelverket för hållbara produkter måste stärka det europeiska näringslivets konkurrenskraft och kommande produktkrav måste sättas med hänsyn till de europeiska företagens internationella konkurrenskraft.
• Lagförslaget är omfattande och brett och det är viktigt att kraven som sätts, i det nu presenterade lagförslaget och i kommande produktspecifik lagstiftning, synkroniseras med annan relevant lagstiftning. Annan lagstiftning behöver också anpassas för att möjliggöra implementeringen av krav i detta lagförslag. Det är problematiskt att lagförslaget hänvisar till de tekniska kriterierna i taxonomin, vilka inte är framtagna och konsekvensutredda för att tillämpas i anslutning till denna lagstiftning.
• I lagförslaget föreslås att kommande produktspecifik lagstiftning ska tas fram genom delegerade akter. Delegerade akter bör främst användas till att fastställa tekniska kriterier eftersom den gängse lagstiftningsprocessen frångås. EU-kommissionen föreslår inrättande av ett Ecodesignforum där olika aktörer ska ingå och bidra till framtagande av de delegerade akterna i anslutning till denna lagstiftning. Hur näringslivet ska vara representerat i forumet är i dagsläget oklart och formerna för detta behöver sättas i dialog med näringslivet. Det är viktigt att detta forum inkluderar en bred representation från näringslivet.
• Att EU-kommissionen väljer att bredda Ekodesigndirektivets tillämpningsområde för att omfatta fler produkter och produktgrupper är positivt. Det är däremot viktigt att ekodesignkrav endast sätts för de produkter där det bedöms vara relevant för att nå en hög miljö- och klimatnytta samt att en gedigen konsekvensanalys genomförs. Produkter som av säkerhetsskäl eller dess produktspecifika egenskaper inte är lämpliga att reglera inom denna lagstiftning bör undantas. Urvalet av vilka produkter som ska få prestanda- och informationskrav måste ske genom en systematisk och transparent process med bred involvering av näringslivet.
• Informationsdelning är en viktig del i den cirkulära ekonomin och för att få de cirkulära affärsmodellerna att fungera. Svenskt Näringsliv stödjer införandet av produktpass som ett verktyg för att främja den cirkulära ekonomin. EU-kommissionens förslag innebär att företag måste dela viss information men det framgår däremot inte vilken information som ska delas, hur informationen ska delas eller till vilken eller vilka mottagare. Förslaget hänvisar i stället till att det ska specificeras produkt för produkt genom delegerade akter. Att dela information innebär för företag både legala, tekniska, kontraktuella och kommersiella, ofta komplicerade, överväganden som kan innebära att viss information inte kan delas. För att säkerställa att produktpasset begränsas till att omfatta endast relevant och nödvändig information som företagen kan dela är det viktigt att näringslivets intressen fullt ut omhändertas i kommande produktlagstiftning.
• Lagförslaget är i sin nuvarande utformning inte förenligt med behovet av att skydda kunskapsbaserade tillgångar, bl a avseende information som enligt förslaget kan komma att delas i produktpasset. Sådant skydd är avgörande för europeiska företags konkurrenskraft vilket också är visat i EU-kommissionens handlingsplan för immaterialrätt som är en del av Industristrategin. Det måste säkerställas att detta omhändertas i kommande produktlagstiftning.
• Lagförslaget bygger på en inlåsning i produktkategorier. Det är viktigt att lagförslaget och kommande produktspecifik reglering främjar innovation och teknikutveckling och värnar teknikneutralitet. Innovation leder ofta till nya typer av produkter och tjänster vilket i sin tur också förändrar branscher.
• Lagförslaget är omfattande och kommer att innebära utmaningar för näringslivet, särskilt för SME-företag, att hantera och implementera. I kommande produktspecifika lagstiftningar måste den totala administration som kraven innebär, tekniska möjligheter och investeringsbehov till följd av kraven beaktas. Det är positivt att EU-Kommissionen föreslår att ett antal åtgärder ska vidtas för att stötta SME-företag i arbetet.
• Regelverket har sitt primära fokus på den ursprungliga tillverkaren och på nytillverkning av produkter. Det saknas i många delar fokus på hur redan befintliga produkter på marknaden berörs av regelverket och hur dessa ska omfattas och hantera med avseende på kommande prestanda- och informationskrav. Detta måste förtydligas i lagförslaget.
• Samtidigt som fler produktkrav ställs är det centralt att marknadskontrollen förstärks motsvarande för att säkerställa efterlevnad och en jämlik spelplan på marknaden. Det är positivt att EU-Kommissionen föreslår en förstärkt marknadskontroll och åtgärder för ökad samordning av marknadskontrollen inom unionen.