Få ljuspunkter i EU-kommissionens nya taxonomiförslag

I EU-kommissionens reviderade utkast till akt om de klimatrelaterade delarna av taxonomin som nyligen läckt har flera av de delar som väckt stora diskussioner, inte minst i Sverige, nu omarbetats.

Generellt finner vi dock att det är djupt problematiskt att politik, inte vetenskap, så pass tydligt präglar vad som enligt regelverket bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. Detta drabbar såväl trovärdighet som legitimitet. Likaså är det uppenbart att betydelsen av taxonomiregelverkets utformning kontinuerligt ökar. Ett tydligt exempel på detta är att det nu står klart att taxonomin kommer knytas till EU:s återhämtningsfond.

Däremot har en del av de tekniska kriterierna för de klimatrelaterade delarna i taxonomin justerats i en positiv riktning i jämförelse med förslaget som presenterades i november 2020. Svenskt Näringsliv och många andra aktörer har bedrivit omfattande påverkansinsatser, vilket positivt nog märks. Detta gäller inte minst bland de delar av förslaget som har avgörande betydelse för vår energiförsörjning och förmåga att klara klimatomställningen.

Dock finns det fortfarande en hel del problem och utmaningar som präglar det reviderade förslaget, såväl på en mer övergripande nivå som kopplat till kriterier för olika verksamheter. Exempelvis är införandet av rapporteringskravet rörande klimatdelarna fortsatt satt till den 1 jan 2022. Det är orimligt med tanke hur processen dragit ut på tiden och den delegerade akten ännu inte har antagits. Företagen måste ges bättre framförhållning än så här för att kunna samla in och hantera den data det handlar om.

En annan av våra synpunkter gäller naturgas. Vi finner det oroande att förbränning av naturgas, som ger upphov till betydande CO2-utsläpp, numera föreslås klassas som långsiktigt hållbar enligt taxonomin. Betydelsen av detta, nu när andra delar av världen aviserat att de kommer utveckla sina egna taxonomier i ljuset av EU:s, går inte att underskatta. Detta är ännu ett tydligt exempel på just hur politiken, och inte vetenskapen, präglar utformningen av förslaget.

Likaså, att kärnkraft, som enligt Kommissionen, IPCC och IEA utgör en avgörande del av lösningen för att vi ska klara klimatomställningen, ej inkluderas i den här akten utan går i ett eget separat spår är olyckligt. Kärnkraften hade behövts inkluderas redan i denna vända för att påvisa ett fullt ut teknikneutralt angreppssätt som även tar hänsyn till systemperspektivet av en hållbar energiförsörjning. 

Avslutningsvis – det är viktigt att komma ihåg att detta baseras på en läckt version av ett omarbetat utkast till delegerad akt, vars utformning alltså fortsatt kan komma att förändras. Vi återkommer därför längre fram med en kommentar och analys av det formella och slutgiltiga förslaget som förväntas presenteras 21 april i år.