Ny rapport: Kemikaliepolitiken måste blir mer företagsvänlig

Regelverken som styr kemikalieanvändningen i Sverige är krångliga och det brister ofta i myndigheternas vägledning. Den administrativa bördan skapar osäkerhet och driver upp kostnader, särskilt för små och medelstora företag. Samtidigt skapar nationella särregler hinder för innovation.

Mot denna bakgrund föreslår Svenskt Näringsliv en uppryckning av svensk kemikaliepolitik i en ny rapport. Politiken måste både ta fasta på människors hälsa och en giftfri miljö samt näringslivets konkurrenskraft.

Företagens behov av kemikalier är stort, men de har också blivit en viktig bricka i det geopolitiska spelet. Det gäller att säkra tillgången av kemikalier i en allt osäkrare värld.

– Vi ser rapporten som ett verktyg för att stärka svensk konkurrenskraft i ett nytt regulatoriskt och geopolitiskt landskap. Men det är också en plattform för att formulera en mer samlad långsiktig och företagsnära kemikaliepolitik, sa Marcus Wangel, expert på miljöpolicy, under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Lina Hagström, miljöjurist, menar att regeringen måste fokusera på tre områden. För det första handlar det om att politiken ska vara långsiktig, samordnad och transparent.

– Det andra området handlar om innovation och substitution. Vi är fullt medvetna om att vi idag har en utmaning och därmed måste byta ut giftiga kemikalier. Men de giftiga kemikalierna har också värdefulla egenskaper som behövs i näringslivet. Därför behövs ett omfattande arbete, och därmed också pengar och stöd till forskning, för att byta ut dessa kemikalier, säger hon.

– Det tredje området handlar om effektiv tillsyn, för det spelar ingen roll hur bra reglerna är om inte lagstiftningen tillämpas och tolkas på ett enhetligt sätt, säger hon.

”Det är en tuff nöt att knäcka”

Tranemo Advanced Workwear, som bland annat tillverkar flamskyddade arbetskläder, har 40 procent av sin tillverkning inom Sveriges gränser och 90 procent inom EU:s. Företaget är inte stort, men likväl är kraven på dess kemikaliehantering jämförbart med kraven på de större företagen.

– Det är en tuff nöt att knäcka för små och mindre företag. Det är av oerhörd vikt att vi har en politik och ett regelverk där småföretag faktiskt kan göra rätt, säger Max Larsson, vd på Tranemo Advanced Workwear.

Han betonar också att det handlar om en konkurrensfråga. Länderna utanför EU har inte lika omfattande krav och kan runda EU-reglerna.

– Att kunna konkurrera är den viktigaste frågan av alla, säger han.

– Nu bygger vi upp nya regelverk inom EU, men vi kan ändå beställa varor som är tillverkade utanför våra kemikaliedirektiv och miljölagstiftningar och importera dem in till EU.

Staffan Asplund är vice vd på det större företaget Nouryon som tillverkar och säljer kemikalier. Han är likt Max Larsson kritisk mot att företag från länder utanför EU tillåts kringgå EU:s kemikalieregler.

– En del av regleringarna som är på väg att införas har på ett oavsiktligt sätt fått en utformning som gör att man faktiskt skapar en konkurrensnackdel för svensk eller europeisk industri på vår egen marknad, säger han.

Han är i grunden positiv till REACH-regelverket, som reglerar kemikalieanvändningen inom unionen, men det är inte de enda reglerna att ta hänsyn till. Andra exempel är avskogningsdirektivet och begränsningen av mikroplaster (PFAS) som det skapar byråkrati och osäkerhet. Implementeringen blir komplex och ofta får företagen inte hjälp att förstå och anpassa sina verksamheter.

– Allt det här skapar en osäkerhet som faktiskt hämmar oss i industrin, säger han.

– Att man upplever att det är extra osäkert i till exempel Sverige är inte bra för oss. Det kan påverka investeringsbeslut.

Varnar för nationella särregler

Ofta kritiseras Kemikalieinspektionen för att bidra till regelkrånglet och ge företagen bristande vägledning. Myndighetens generaldirektör Per Ängquist menar samtidigt att det kan vara svårt att både förenkla för företagen och ta hänsyn till specifika krav i varje enskild bransch.

– Vi ägnar oss å ena sidan hela dagarna åt att försöka förklara regler för företag. Å andra sidan vill företagen att reglerna ska vara specifika och ta hänsyn till exponering samt de enskilda branschernas konkurrenskraft. Det är väldigt svårt att utforma regler som både är enkla och som är specifika för respektive verksamhet, säger han.

Han anser att EU måste gå i bräschen inom kemikalieområdet, annars finns det en risk att de enskilda medlemsländerna springer före och inför egen lagstiftning. Det gynnar inte Sverige och de svenska företagen.

– Jag är helt övertygad om att EU:s kemikalielagstiftning något så när måste stämma överens med medborgarnas förväntningar. Om den inte gör det så kommer det att poppa upp nationella begränsningar lite här och var, vilket vi nu ser i Danmark och Frankrike vad gäller PFAS-frågorna, säger han.

Pourmokhtari vill ha bättre tillsyn

När kemikalier förbjuds eller det införs begränsningar för snabbt kan näringslivets innovationskraft hämmas. Det är svårt att utveckla nya kemikalier som har samma egenskaper som de som ska ersättas. Samtidigt kan nya regler också stimulera fram innovationer, menar Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

– Någonstans kan jag tycka att man ofta stannar vid att regler hämmar innovation, och sen så nöjer man sig med det, säger hon.

– Det är de facto så att vissa regleringar har lett till fantastiska innovationer, där man har hittat bra substitut som levererar samma egenskaper och där inte minst Sverige ofta ligger väldigt långt fram i att hitta de alternativen.

Samtidigt ser hon att det finns ett reformbehov. Särskilt måste tillsynen förbättras.

– Det som håller mig vaken om natten, när det kommer till kemikaliefrågorna, är tillsynen och vår kapacitet att leverera en tillsyn som efterlever de regelkrav vi ställer, säger hon.

Även hon pekar på problemen med att konkurrensen snedvrids när företag från länder utanför unionen rundar regelverken. Ett exempel på det är e-handelsplattformarna Temus och Sheins vars låga priser inte går att konkurrera med.

– Det är ett enormt problem när vi har europeiska aktörer som följer reglerna och sen så hijackas hela systemet av olika e-handelsplattformar, säger hon.

Det gäller att Sverige arbetar aktivt inom EU för att stoppa regelverk som hämmar konkurrenskraften, understryker Karin Johansson, vice vd.

– Jag tycker att Sverige ska vara en otroligt stark röst i EU. Vi ska vara tidigt på bollen, för det är då vi kan påverka, inte överimplementera direktiv i efterhand. Det tror jag är en otroligt dålig filosofi och strategi för det hämmar bara företagen, säger hon.