Satsa på att utveckla dagens teknikneutrala elsystem

Sverige står inför en kraftig elektrifiering. Svenskt Näringsliv räknar med att den årliga elanvändningen kommer att öka från dagens dryga 120 TWh till 200 TWh år 2045 vilket är en ökning med 60 procent.

Frågan är hur Sverige ska klara den utmaningen?

Svenskt Näringsliv har låtit forskaren Staffan Qvist och hans kollegor räkna på ett antal scenarion hur Sveriges elsystem ska bli kostnadseffektivt, leveranssäkert och helt fossilfritt år 2045.

Svaret är att vi ska behålla det system vi har idag vilket innebär ett teknikneutralt system med flera bidragande kraftslag. Qvist och hans kollegor räknar här med att en fördelning om 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft utgör den bästa startpositionen för det framtida fossilfria elsystemet.

– Det är det mest kostnadsoptimala framtida kraftsystemet vilket också baseras på en expansion av dagens utmärkta fossilfria system som inkluderar en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraften och att all existerande kärnkraft driftförlängs eller att ny byggs, menar forskaren Staffan Qvist.

Att som den fastlagda politiken satsa på ett 100 procentigt förnybart system, där vindkraft kommer att vara den största aktören i kombination med en viss vattenkraft, är inte en bra väg framåt. Det blir inte bara betydligt dyrare jämfört med ett teknikneutralt system utan också osäkrare från ett kraftsystemperspektiv.

En starkt bidragande orsak till den osäkerheten är just att den planerbara produktionen som kärnkraft och vattenkraft minskas från dagens 50 till att utgöra endast 36 procent av energitillförseln. Något som i princip alla aktörer varnar för leder till störningar i systemet. Bland annat finns det en osäkerhet om vattenkraften klarar av att balansera ett system med så mycket vind.

– Frångås teknikneutraliteten så ökar kostnaderna. Vi använder mer land- och havsbaserad vindkraft. Vi använder även mer material och livscykelutsläpp, medan störningsstabilitet och leveranssäkerhet minskar i energisystemet, konstaterade Staffan Qvist.

Från det perspektivet konstaterade Lina Håkansson, avdelningschef hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att Sverige inte har råd att stänga ned planerbar produktion utan att vi måste skapa förutsättningar för att bibehålla vattenkraft och livstidsförlänga kärnkraft.

I den följande paneldiskussionen mellan ett antal branschföreträdare menade Magnus Hall, avgående vd på energijätten Vattenfall, att prioritet nummer ett är att snabbt påbörja utbyggnaden av Sveriges nätkapacitet. Frågan om det mest optimala energisystemet kommer att falla på plats senare.

– Man ska börja med elnäten. Det är det mest akuta så att vi kan forsla den el vi har till rätt ställen. Sen över tid kommer de här frågorna om hur produktionsmixen ska se ut att växa fram. Men även jag tror också att vi behöver fler kraftslag.

Lennart Evrell från Industriarbetsgivarna och medlem i Svenskt Näringslivs elförsörjningsgrupp konstaterade att elpriserna är avgörande för den svenska industrins konkurrenskraft och att den nuvarande energimixen har tjänat oss väl.

– Självklart är det helt ok med mer vind men vi måste behålla och ge förutsättningar för den planerbara produktionen, sa han.