Sverige är bra – men långt ifrån bäst – på innovation

För Sverige ser det enligt denna Scoreboard lika bra ut som tidigare. Sverige ligger i topp som ”Innovation Leader”.

Det finns dock några orosmoln. Dessa är dels kopplade till själva metoden för denna rapport och dels kopplade till vad Sverige gör på området.

Problemen med metoden kan för många kanske te sig som hårklyverier, men de får stor praktisk betydelse. Mycket av de kriterier som valts ut för att ta fram sammanställningen har en traditionell industripolitisk slagsida, detta trots att exempelvis industristrategin som EU nyligen uppdaterat har flyttat fram EU:s arbete med flera steg.

Det blir inte helt trovärdig när innovation granskas med gamla glasögon. Ett exempel på detta är att en faktor som man har tittat på är antalet disputerade inom STEM.

Genom att bara titta på disputerade inom dessa sektorer missas stora delar av tjänstefieringen. I en anmärkning påtalas också att disputerade inom andra områden än STEM oftare blir entreprenörer.

I EU:s industristrategi som presenterades mars 2020 fanns en handlingsplan för immaterialrätt. En viktig fråga där är hur de små och medelstora företagen använder immaterialrättigheter. I European Innovation Scoreboard nämns det i texten, men en faktor som borde getts mer utrymme när ländernas innovationskraft mäts är just hur dessa företag i de olika länderna agerar på immaterialrättsområdet.

Det är bekymmersamt att svenska små och medelstora företag inte alls använder möjligheterna att registrera immaterialrättigheter i den utsträckning som de skulle kunna. Att ett land kan klassas som ”Innovation Leader” när bara 8,52 % av de mindre företagen i landet har någon registrerad rättighet ter sig nästan absurt. Sverige ligger i det hänseendet efter många andra EU-länder. Siffrorna för länder som Frankrike, Tyskland, Cypern och Malta ligger på över 10 %.

Sverige har gjort många insatser de senaste åren för att förbättra de mindre företagens förståelse för och användning av immaterialrättigheter, och det är viktigt att dessa insatser fortsätter. Ett problem med EU:s ökade intresse för frågorna är dock att det görs spridda insatser av olika aktörer som näst intill blir kontraproduktiva. Här skulle mycket vara vunnet om systemen för att stödja entreprenörer kunde bli mer lättöverskådliga. Det spelar inte så stor roll hur bra IPR Helpdesk är om inga småföretagare i medlemsstaterna känner till att den finns.

Ett av de områden där utvecklingen i flera medlemsstater gått åt helt fel håll är just immaterialrättsområdet. Under tiden 2014-2020 har det skett en minskning vad gäller de kunskapsbaserade tillgångarna med 13,3 %. I tretton av medlemsstaterna har det skett en ökning vad gäller de kunskapsbaserade tillgångarna. I fjorton har det skett en minskning. I en tid när de kunskapsbaserade tillgångarna blir allt viktigare borde detta vara en stor anledning till oro.

Sämst är det för en immaterialrätt som är skrämmande underutnyttjad, nämligen designrätten (även kallad mönsterrätten). Design är ofta otroligt viktig, det är många gånger en varas utformning som fäller avgörandet för om kunden väljer just den varan. Det harmoniserade skyddet för design var en stor framgång när det kom för 20 år sedan. Det finns dock ett par stora problem med designrätten, vilket förmodligen påverkar hur företagen använder sig av den. De rättsliga reglerna är just nu föremål för översyn inom EU.

Det faktum att dagens regler kring skydd för design behöver ses över förklarar dock inte varför just svenska aktörer är dåliga med att använda skyddet. Sverige är berömt för god design. Sverige ligger ändå långt efter många andra länder och utvecklingen går stadigt åt fel håll. En del av problemet är att designrätten är i princip okänd i Sverige.

Presentationen av European Innovation Scoreboard är full av glada hurrarop. För EU:s konkurrenskraft är det dock ett bekymmer att många andra regioner i världen stormar fram. Ser man på statistiken över internationella patentansökningar har kartan helt ritats om de senaste 20 åren. 2001 låg tre länder inom EU bland de fem som låg i topp vad gäller internationella patentansökningar. 2020 var det bara ett EU-land kvar bland topp fem, istället är det tre asiatiska länder som finns där.

För Sveriges konkurrenskraft ser det fantastiskt ut att vi ligger i topp år efter år, i flera olika rankingar av innovation. Ser man på utvecklingen inom EU så blir det tydligt att Sverige inte kan slå sig till ro. Utvecklingen enligt European Innovation Scoreboard visar att 8 länder ökat sin innovationskraft mer än Sverige. Vi kan alltså inte slå oss till ro.

På såväl EU-nivå som på nationell nivå kan det vara värt att påminna om något som det ofta talas om i managementlitteraturen. En av de stora faror som finns för företag är när en känsla av ”complacency” sprider sig i organisationen. Närmast kan det beskrivas som en självbelåtenhet. När en organisation går in i den känslan är det svårt att ta sig ur den och risken är stor att andra aktörer på marknaden lyckas bättre med att hålla sig relevanta för kunderna.

En genomläsning av European Innovation Scoreboard och de svenska kommentarer som kommit om Sveriges placering visar att såväl EU som Sverige kan behöva göra något åt självbelåtenheten. Vår gemensamma konkurrenskraft är beroende av att vi lyckas hålla oss relevanta, att vi inte springer långsammare än alla andra.