Svenskt Näringsliv logoSvenskt Näringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET18 maj 2021

EU:s uppdaterade industristrategi – en genomgång

Den 5 maj presenterade EU-kommissionen den uppdaterade industristrategin som stakar ut vägen för den europeiska näringspolitiken de närmaste åren. I den här artikeln går vi på djupet och analyserar och kommenterar de olika delarna i strategin som spänner över en stor mängd frågor.

Vissa punkter från 2020-års handlingsplan för den inre marknaden har förstärks i den uppdaterade strategin.

Anledningen till att den senaste industristrategin, daterad mars 2020, redan nu uppdateras stavas förstås Covid-19, som dagen efter strategins publicering klassificerades som en pandemi av WHO. Pandemin har haft en stor påverkan på ekonomin och företagen inom EU på både kort och lång sikt. Kortsiktigt har krisen lett till utslagning och ekonomiska problem för många företag, särskilt i vissa utsatta sektorer. Det har lett till omfattande statliga stödåtgärder för att rädda krisande företag. Men det har även visat på svagheter inom EU:s inre marknad och den internationella handeln, med plötsligt uppkomna handelshinder och brutna värdekedjor, med varubrist och nedstängda industrier till följd. Pandemin kommer också ha många långsiktiga effekter. Strukturomvandling i form av digitalisering och omställning till mer hållbar produktion kan accelereras, den inre marknaden stärkas, handel öppnas och diversifieras för att minska sårbarheten vid nästa kris som ingen idag vet exakt hur den ser ut eller ter sig.

Pandemin är inte det enda som driver fram nya förslag i den uppdaterade industristrategin. I centrum står också diskussionen om hur EU på bästa sätt ska kunna hävda sig globalt när det gäller att vara i framkant av den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Det handlar inte minst om konkurrenskraften för EU:s näringsliv främjas bäst när offentliga medel satsas i utvalda forskningsprojekt för framtidens teknologier och att företagen ska samarbeta om att ta fram de bästa lösningarna – eller om det snarare handlar om att det offentliga ska sätta väl fungerande regler och att företagen sedan ska konkurrera om att ta fram de bästa lösningarna utifrån jämlika spelregler. Mer om detta längre ner i artikeln. Industristrategin handlar som sagt om väldigt många delar som är viktiga för näringslivets utveckling.

EU:s inre marknad

Ett sådant område är utvecklingen av den inre marknaden. I pandemins inledande skede påverkades den fria rörligheten kraftigt negativt när medlemsstater utan föregående samordning införde gränskontroller och andra gräns- och handelsrelaterade restriktioner. EU-kommissionen svarade med att införa så kallade Green Lanes vid gränserna för att underlätta passagen för varutransporter, samt utfärdade riktlinjer för säsongsarbetare för att rädda jordbruksnäringen och livsmedelsproduktionen. Mot bakgrund av detta vill EU-kommissionen göra inre marknaden mer motståndskraftig och införa ett nytt krisinstrument (Single Market Emergency Instrument) för att säkerställa fri rörlighet för personer, varor och tjänster vid eventuella framtida kriser. Instrumentet ska garantera mer transparens och solidaritet, och genom att påskynda produkttillgången och stärka samarbetet inom offentlig upphandling ska det bidra till att motverka brist på viktiga produkter.

Cemille Üstün, expert på inremarknadsfrågor.
Foto: Ernst Henry Photography

– Svenskt Näringsliv uppskattar att EU-kommissionen försöker att förebygga liknande stopp i framtiden, men kriser ser olika ut och det kommer an på medlemsländerna att hantera dem när det gäller. Den reella skillnaden ligger därför i att stärka den inre marknaden generellt, vilket kommer att göra samarbetet mer motståndskraftigt vid nästa kris, Cemille Üstün, expert på inremarknadsfrågor hos Svenskt Näringsliv.

I övrigt är det vissa punkter från 2020-års handlingsplan för den inre marknaden som lyfts och förstärks i den uppdaterade strategin.

• EU- kommissionen lyfter särskilt vikten av fri rörlighet för tjänster. Med tanke på att tjänster står för 70 procent av BNP och sysselsättning inom EU och kommer att utgöra en stor del av respektive ekosystem är det viktigt att fullt ut genomföra tjänstedirektivet. EU-kommissionen avser att säkerställa att medlemsländerna fullgör sina befintliga skyldigheter, däribland anmälningsskyldighet för att identifiera och eliminera nya potentiella hinder. EU-kommissionen vill också se över hur standardisering av tjänster kan förbättra rörligheten på vissa företagstjänster.

• EU-kommissionen inrättade 2020 en Single Market Enforcment Task Force (SMET) som man vill ge ny kraft att hantera hinder och restriktioner.

• Marknadskontrollen av produkter stärks genom att öka de nationella myndigheternas kapacitet och skynda på digitaliseringen av produktkontroller och datainsamling.

• EU-kommissionen uppmärksammar den betydande roll som små och medelstora företag har för värdekedjor och sysselsättning. I förslaget ligger att mobilisera ytterligare investeringar till dem för att motverka konkurser som kan få långtgående konsekvenser för samhället. EU-kommissionen avser även att utforma och införa system för tvistlösning utanför domstol för att motverka betalningsförseningar till små och medelstora företag och tillhandahålla åtgärder för att motverka solvensrisker som påverkar små och medelstora företag.

Anders Rehnberg, näringspolitisk rådgivare.
Foto: Privat

– Små och medelstora företag drabbas särskilt hårt av onödiga regelbördor och en ofullständig inre marknad. EU-kommissionen har sagt att man alltid ska utgå från “think small first”-principen, något man nu måste visa i handling, säger Anders Rehnberg, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv. Kommissionen refererar även till “mid-caps” vilket inte är något vi välkomnar. Det behövs bra regler för alla företag men utöver den existerande SME-definitionen vill vi inte se breda regler som riktas till vissa företag och inte andra.

– När det gäller inre marknaden behöver EU-kommissionen ta sitt ansvar som fördragets väktare. Mycket av arbetet för att förbättra inre marknaden ligger hos medlemsländerna. Det är positivt att EU-kommissionen vill stödja medlemsländernas myndigheter när det gäller bland annat marknadskontroll. Naturligtvis är det bättre om man kan förekomma problem och vi värdesätter införandet av SMET, där näringslivet också bör ha en röst, säger Cemille Üstün.

– Jag vill avråda från att fullfölja förslaget om att standardisera företagstjänster. Det går att standardisera avtalet runt tjänsten, men själva tjänsten är kundorienterad av sin natur och här passar inte standardiseringsinstrumentet. Ännu värre blir det när man i en fotnot till standardiseringsförslaget refererar till att arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter ska beaktas, då man därmed riskerar att kliva över och reglera på arbetsmarknadsområdet.

Öppen strategisk autonomi

Det har under en längre tid pågått en debatt om Europas behov att minska sitt beroende av andra delar av världen, att bli mer självständig när det gäller förmågan att tillgodose sina egna behov och hävda sig globalt ekonomiskt och teknologiskt. Pandemin har gjort att frågan blir än mer aktuell, då den under en period lett till brist på vissa specifika varor. Det gäller både viktiga varor för samhällets behov såsom läkemedel och sjukvårdsutrustning, men även för industrin när globala värdekedjor avbrutits och brist på vissa komponenter uppstått.

För att svara upp mot detta har EU-kommissionen i anslutning till uppdateringen av industristrategin låtit kartlägga så kallade strategiska beroenden på sex områden: råvaror, batterier, aktiva läkemedelsingredienser, väte, halvledare och moln- och edgeteknologi. Kommissionen anger att man också kommer att inleda kartläggningar av potentiella beroenden inom områden såsom produkter, tjänster och teknik som är nyckeln till ”twin transition”, till exempel inom förnybar energi, energilagring och cybersäkerhet.

I den genomförda kartläggningen av totalt 5200 produkter identifieras 137 produkter som anses ingå i särskilt känsliga eller strategiska ekosystem där EU är väldigt beroende av enskilda leverantörer från tredje land. I över hälften av fallen är det Kina som står som leverantör.

– Vi har inget emot att den här typen av kartläggning görs, men det är förstås väldigt viktigt vilka slutsatser som dras och vilka åtgärder som föreslås för att åtgärda eventuella problematiska beroenden. Kommissionen lyfter i strategin fram att i de flesta fall är näringslivet själv bäst lämpad att minska beroenden som kan leda till sårbarheter, genom till exempel diversifiering av leverantörer, ökad användning av andra råvaror och insatsvaror och återvinning. Det är viktigt med en tät dialog med näringslivet kring dessa frågor. Det är också bra att kommissionen lyfter fram att det inte bara är EU som är beroende av andra länder – förhållandet är ibland omvänt och ofta pratar vi om en ömsesidigt beroende, vilket ofta kan vara grunden i en stark och livskraftig handelsrelation som båda parter drar nytta av, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.

Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik.
Foto: Ernst Henry Photography AB

Kommissionen kommer att arbeta i nära samarbete med berörda intressenter för att identifiera åtgärder för att stärka EU:s position i globala värdekedjor. Kommissionen kommer, i linje med den handelspolitiska strategin, att arbeta för att diversifiera leverantörskedjor och driva internationella partnerskap för att öka beredskap. Inom områden där EU har gemensamma beroenden med våra handelspartner bör vi satsa på att bygga starkare och mer diversifierade leverantörskedjor tillsammans. En stärkt relation med USA, utvidgningen och grannskapspolitiken, och frihandelsavtal med andra länder lyfts fram. Det kommer också satsas på åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att hantera störningar och sårbarheter och diversifiera genom att koppla ihop dem med nya partners (både lokala och i andra länder) och därigenom öka resiliensen hos SMEs.

– I övrigt när det gäller handelsrelaterade frågor så är positivt att det står att EU:s position i globala värdekedjor bör förstärkas – och strategiska beroenden åtgärdas – genom att stärka och diversifiera internationell handel och genom ökat internationellt samarbete. Det är också bra att ”reshoring” (politiskt styrd återflytt av produktion) inte nämns som en åtgärd eftersom det är företagen själva som är bäst lämpade att bestämma över sina leverantörskedjor. Det är viktigt att värna om principerna om öppenhet för handel och investeringar och icke-diskriminering. I stället för att satsa på att direkt göra oss mindre beroende av vissa länder bör kommissionen satsa på att förbättra handelsvillkoren med fler länder, genom ökat marknadstillträde och fler och fördjupade frihandelsavtal. Vi behöver hålla EU öppet för import, investeringar och deltagande i offentlig upphandling från andra länder för att stärka EU:s konkurrenskraft, avslutar Isakson.

Industriella allianser och IPCEI

Industriella allianser finns redan inom områdena råmaterial, batterier och vätgas. Allianserna är en samverkansform som skapats för att underlätta samverkan mellan privata och offentliga aktörer för att driva utvecklingen inom områden som anses strategiska till sin natur och där den fria marknaden bedöms inte kunna få till stånd en tillräckligt snabb utveckling. Detta samtidigt som konkurrensreglerna respekteras fullt ut. Allianser kan också ses som ett första steg till att etablera ett viktigt projekt av gemensamt intresse (Important Project of Common European Interest, IPCEI), mer om det nedan.

I samband med industristrategin lanserar kommissionen ett antal nya industriella allianser – en för teknologi inom processorer och halvledare, samt en för industriell data, molntjänster och så kallad Edge computing. Kommissionen skriver att man också överväger att starta upp allianser inom rymdfarkoster samt en inom koldioxidfri luftfart.

Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor.
Foto: Privat

– Allianser liknar till stor del offentlig-privata partnerskap, något som fungerat bra tidigare i Sverige. I grunden är vi därför positiva till allians-verktyget i sig. Problemet hittills har varit att urvalet och utformningen av de allianser som lanserats har varit toppstyrt och utan transparens eller bred dialog med näringslivet. Vidare skulle allianserna kunna vara bredare och mer teknikneutrala än vad hittills varit fallet, säger Charlotte Andersdotter, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor.

När det gäller IPCEI så har det hittills använts för två forskningsprojekt om batterier och ett om mikroelektronik. Här skriver kommissionen att man kommer fortsätta stödja medlemsstaternas initiativ till nya projekt där marknaden själv inte förmår leverera genombrott i innovation. Kommissionen återger att medlemsstater och företag har visat intresse i att starta upp IPCEI inom nästa generations molntjänster, vätgas, låg-koldioxid-industri, läkemedel och en andra IPCEI inom halvledare. Vätgasprojektet är redan påbörjats. Sverige deltar i projektet genom att Energimyndigheten för närvarande samlar in intresseanmälningar från företag som skulle vilja delta.

– Den ökade förekomsten av både allianser och IPCEI är på många sätt problematisk. Den uppdaterade industristrategin tar inga revolutionerande kliv åt något håll, men trampar vidare på en väg med mer politisk styrning av ekonomin, och där ett mer omfattande användande av regelverket leder till mer statligt stöd till vissa enskilda företag. Det riskerar snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, eftersom alla medlemsstater inte kommer ha förutsättningar eller vilja att investera skattebetalarnas pengar i dessa verksamheter. Vi ser en risk att det här generellt kan missgynna svenska företag och mindre företag i allmänhet, säger Stefan Sagebro, expert på konkurrens- och statsstödsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Stefan Sagebro, expert på konkurrens- och statsstödsfrågor. 
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Vi vet dessutom fortfarande väldigt lite om hur effektiva och ändamålsenliga de här projekten är. Det som står klart är att de är förknippade med en hel del administration och krav på deltagande företag. Sammantaget tycker vi det i nuläget är fel väg att gå att expandera tillämpningen av det här regelverket på det sätt som beskrivs i industristrategin.

Industriella ekosystem

Kommissionen utvecklar i sin Annual Single Market Report sitt resonemang kring industriella ekosystem. Konceptet fanns med i EU:s ursprungliga industristrategi från mars 2020. Ett industriellt ekosystem är bredare än en värdekedja och omfattar, enligt Kommissionen, alla ekonomiska aktörer nödvändiga för industrin. Relevanta aktörer skiljer sig åt mellan ekosystemen, men det handlar övergripande om små liksom stora företag, distributionsnätverk, tjänsteleverantörer, forskningsaktörer och regelskapare. Enligt Kommissionen är konceptet ett tillvägagångssätt – en ekonomisk lins – att analysera den europeiska ekonomin genom.

I rapporten presenterar Kommissionen 14 industriella ekosystem vars olika behov och utmaningar analyseras i ljuset av pandemin. Analyserna inom respektive ekosystem ska sedan ligga till grund för att ta fram handlingsplaner kring hur digital och grön omställning främjas inom varje ekosystem. Möjliga redskap avseende finansiering, regleringar, internationella partnerskap och handel, forskning och innovation samt nätverk och allianser identifieras.

För Svenskt Näringsliv är det oklart vad arbetet med ekosystemen konkret kan komma att mynna ut i. Hittills har processen kring att välja ut de 14 ekosystemen, liksom arbetet med att analysera dessa, karaktäriserats av bristande transparens.

– I arbetet framöver är det av yttersta vikt att näringslivet involveras i bred utsträckning och att företagens roll förtydligas. Kommissionens arbete måste präglas av öppenhet och transparens. Man bör exempelvis överväga att hålla offentliga samråd i anslutning till arbetet med ekosystemen, särskilt när specifika initiativ, åtgärder eller verktyg förbereds, säger Stefan Sagebro. 

Ansatsen att analysera och brett beskriva företagens behov kan vara framgångsrikt om det har ett verkligt bottom-up-perspektiv. Kommissionen har i definitionen av begreppet ekosystem emellertid fokuserat på värdekedjor i de olika identifierade sektorerna. Risken finns därför att man inte fångar de ekosystem som finns tvärsgående mellan olika sektorer, som även involverar akademi och reglerande myndigheter, och som skapats utifrån ömsesidiga intressen och frivilliga överenskommelser.

– För Svenskt Näringsliv är det viktigt att arbetet med ekosystemen inte leder till ett för snävt fokus på riktade åtgärder mot några få utvalda sektorer. EU-kommissionen bör istället identifiera strukturella utmaningar och fokusera på att förbättra företagens ramvillkor. Ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa byggs inte genom att kanalisera investeringar till politiskt identifierade sektorer och teknik, konstaterar Stefan Sagebro. Det riskerar snarare att snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad och urholka vår konkurrenskraft.

Framgent menar Svenskt Näringsliv att EU-kommissionen i ett första skede bör fokusera på implementering av regelförbättringsåtgärder för att främja grön och digital omställning. Det första steget bör vara att analysera om regelverket för ett visst ekosystem är ändamålsenligt, för att sedan avskaffa eller modernisera obsoleta regler. I ett gemensamt nordiskt inspel lyfter vi förslag regelförbättringsåtgärder både horisontellt och inom ramen för specifika ekosystem.

Konkurrens- och statsstödsreglerna

En omfattande översyn av EU:s konkurrens- och statsstödsregler har pågått under en tid. I industristrategin beskriver man detta och syftet med att se över och vid behov revidera de olika riktlinjerna, förordningarna m.m. Här görs ingen kursändring i och med strategin, utan respektive process fortsätter sin gilla gång.

– Vi har hört krav från flera parter som önskar lättnader i konkurrensreglerna och statsstödsreglerna för att underlätta bildandet av stora dominerande bolag, så kallade “European Champion” och för att göra det möjligt för medlemsstaterna att ge mer av riktade stöd till enskilda företag. Det är åtgärder som skulle försämra och snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, så vi är lättade att se att kommissionen i och med industristrategin inte tar några nya kliv åt fel håll i detta, säger Stefan Sagebro.

När det gäller statsstödsreglerna så finns den planerade översynen illustrerad på den här bilden. Utvärderingen av regelverket är genomförd och nu inleds eller pågår öppna samråd av kommissionens förslag på nya förändrade regler. Ett utkast till nya rambestämmelser för stöd till forskning, utveckling och innovation är ute för samråd fram till 3 juni. Nya regionalstödsriktlinjer har just antagits. Snart kan vi också vänta förslag från kommissionen på nya regler för stöd på miljö- och energiområdet - viktiga regler för att nödvändiga satsningar för hållbarhet ska kunna bli till. Och även det allmänna gruppundantaget, förkortat GBER, ska vi få se ett nytt utkast på – väldigt viktigt eftersom över 95 procent av alla nya stödåtgärder vanligtvis genomförs inom ramen för den förordningen.

EU:s konkurrensregler ses också över. Kommissionen ser bl.a. över bestämmelserna om horisontellt samarbete mellan företag. Här har kommissionen nyligen publicerat ett arbetsdokument där man har undersökt hur de befintliga undantagen och riktlinjerna har fungerat. Inom de kommande veckorna ska en konsekvensanalys publiceras där intressenter får ta del av och lämna synpunkter på kommissionens förslag.

– Det här är väldigt viktiga regler som avgör när företag kan samarbeta utan att bryta mot konkurrensreglerna. Vi vill från Svenskt Näringslivs sida trycka på att reglerna förtydligas så att företag kan känna större säkerhet kring vad man kan samarbeta kring, någon som kan vara särskilt aktuellt när det gäller projekt för att främja mer hållbara lösningar. Samtidigt vill vi påminna om att det är en livskraftig konkurrens mellan företagen som generellt är det som bäst driver både risktagande, investeringar och innovation. Vi vill därför inte se något paradigmskifte där samarbete snarare än konkurrens ska vara utgångspunkten, säger Stefan Sagebro.

Grön omställning

Industrin behöver god tillgång på kostnadseffektiv infrastruktur för att klara av den gröna omställningen på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt. Svenskt Näringsliv anser att leveranssäkerhet och konkurrenskraftiga kostnader för el är avgörande för att näriglivet ska klara av omställningen och ytterligare tillväxt.

Kommissionen skriver i Industristrategin att de överväger i översynen av förnybarhetsdirektivet avlägsna möjliga hinder kopplat till PPP (Power Purchase Agreements) för förnybar energi, i syfte att driva på ökade andelen förnybar energi.

Marie Knutsen-Öy, ansvarig energipolicys.
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Om avlägsnandet av sådana hinder gynnar specifika kraftslag är problematiska då de riskerar att tränga undan annan elproduktion som bidrar till att nå klimatmålen. Svenskt Näringsliv anser att alla fossilfria kraftslag som bidrar till att nå klimatmålen ska ha likvärdiga konkurrensmöjligheter och därför bör samma förutsättningar. Förhållanden för att skapa en kostnadseffektiv omställning mot klimatmålen ser olika ut i de olika medlemsstaterna och därför är det viktigt att EU reglering ger goda övergripande verktyg som styr mot klimatmålen som helhet och inte detaljreglering mot enskilda kraftslag. Det säger Marie Knutsen-Öy, ansvarig energipolicys vid Svenskt Näringsliv.

Genom att skapa ekonomiskt stöd och andra fördelar för enstaka teknologier styr EU medlemsstaterna mot samma energimix. Medlemsstaterna kommer ha liknande utmaningar med överskott och underskott av elproduktion samtidigt och det innebär en stor skillnad mot hur det ser ut idag. Förändringen innebär nya typer av utmaningar som behöver identifieras så snabbt som möjligt för att elsystemet och reglering ska bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i såväl Sverige som i Europa.

Kommissionen bekräftar i industristrategin att den innan sommaruppehållet kommer att presentera att förslag gällande införandet av en sk gränsjusteringsmekanism (CBAM).

Jesper Gyberg, ansvarig klimatpolicies. 
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är positivt att kommissionen slår fast att detta förslag kommer vara fullt ut WTO-kompatibelt. Svenskt Näringsliv är öppet för att diskutera införandet av ett sådant system men vi har flera villkor. Enbart WTO-kompabilitet räcker inte. CBAM får inte resultera i att svenska och europeiska företags exportmöjligheter och konkurrenskraft på den globala arenan försvagas. Systemet får heller inte leda till orimliga administrativa bördor eller bli de facto protektionistiskt. Det måste syfta till möjliggörande av nödvändiga klimatsatsningar för den europeiska industrin utan påverkad konkurrenskraft och utan att skapa handelshinder eller handelskonflikter med tredje land, säger Jesper Gyberg, ansvarig klimatpolicies vid Svenskt Näringsliv.

Digital policy

Industristrategin tar även upp teknikutveckling, dataflöden och förslaget på AI-lagstiftning och kommande Data Act.

Informations- och kommunikationstekniken IKT fortsätter att utvecklas i snabb takt och är grundläggande för industrins konkurrenskraft. Sakernas Internet, IoT, ger effektiv tillverkning och uppkopplade produkter. Med IoT-produkter kan industrin lägga till tjänster, produktutveckla och innovera tack vare överförda data. Därför är det viktigt att fokusera på den digitala överföringskapaciteten och forma robusta dataflöden både vad gäller infrastruktur och regelverk. Dataskyddsreglerna måste bättre stödja digitaliseringen. För företagens förmåga att konkurrera internationellt kommer det att krävas tillgång till och behandling av personuppgifter och data från både EU och övriga världen. Det är viktigt att underlätta datadelning och återanvändning av data som respekterar andras rättigheter (dvs. dataskydd, immateriella rättigheter och företagshemligheter).

Carolina Brånby, jurist inom digital policy 
Foto: Ernst Henry Photography AB

– För att lyckas behöver Europa högsta möjliga kvalitet på infrastrukturen för datakommunikation genom väl utbyggt supersnabbt bredband och 5G. På den regulatoriska sidan kan Svenskt Näringsliv konstatera att ett omtag behöver ske för att få bättre förutsägbarhet och gynnsamt investeringsklimat. Så långt möjligt bör regelverken vara principbaserade och teknikneutrala, säger Carolina Brånby, jurist inom digital policy på Svenskt Näringsliv.

För europeiska intressen är det av stor betydelse att företagens internationella dataflöden underlättas både juridiskt och tekniskt. För att industrin ska kunna nå ut på en internationell marknad måste dataflöden bestående av personuppgifter kopplat till anställda och affärskontakter vara möjlig. Dessutom behöver industrin kunna hämta hem data från sina uppkopplade produkter runt om i världen. Detta är centralt för produktuppdateringar, produktutveckling, innovation och Europas konkurrenskraft. Industriföretagen beskriver en ökande omfattning av handelshinder som uppstår både inom Europa och globalt då alltfler länder antar lagar för databehandling och cybersäkerhet som innebär datalokalieringskrav. Industristrategin lyfter överhuvudtaget inte den problembild som tillämpningen av GDPR medfört för dataekonomin och industrins konkurrenskraft.

– Europas konkurrenskraft är beroende av fungerande dataflöden, både inom EU och internationellt. Den absurda situation som industriföretagen beskriver för att begränsat kunna skicka data både inom koncerner och till affärskontakter måste förbättras. För att möjliggöra dataflöde behöver industrin framförallt framförhandlade adekvansbeslut med USA och andra viktiga handelsnationer, men även EU-gemensamma riktlinjer och bedömningar av tredjelands dataskyddsregler och nationella säkerhetsövervakning, säger Carolina Brånby.

En central pusselbit för internationellt dataflöde är ett nytt e-handelsavtal inom WTO. Det lyfts i strategin fram att på internationell nivå deltar EU i e-handelsförhandlingarna inom WTO för att utveckla globala regler för digital handel.

Ingrid Berglund, expert handelspolitik.
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Detta räcker inte, säger Ingrid Berglund. Det är viktigt att EU är drivande i förhandlingarna om e-handelsavtalet inom WTO. Ett avtal behöver komma på plats så snart som möjligt för att underlätta och stärka den digitala handeln. En särskilt viktig fråga för näringslivet är vikten av att säkerställa regler som möjliggör att data kan överföras mellan länder och att oskäliga datalokaliseringskrav förbjuds.

Att bättre tillvarata data som genereras hos företag och offentlig sektor innebär mycket stor utvecklingspotential, inte minst inom områden som forskning och innovation, hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och att motarbeta klimatförändringar.

– Näringslivet är drivande i den digitala utvecklingen, men det krävs också reformer som underlättar för såväl företag som offentlig sektor att ta nya steg i användningen av data, säger Carola Ekblad, jurist inom digital policy på Svenskt Näringsliv.

 Carola Ekblad, jurist inom digital policy.
Foto: Ernst Henry Photography AB

– Svenskt Näringsliv anser som utgångspunkt att regler kring datadelning från den privat sektor ska värna avtalsfrihet och bygga på frivillighet. Tvingad datadelning kan hämma incitament till datainsamling vilket inte nödvändigtvis gynnar den digitala utvecklingen. All datadelning måste dessutom vara förenlig med relevant lagstiftning (dataskyddsregler, upphovsrätt, konkurrensrätt). Det krävs i första hand reformer som förenklar och klargör de legala och tekniska hinder som finns för att dela data. EU-initiativen som avser att främja frivillig delning av data och bildandet av gemensamma dataområden för frivillig delning är sådana viktiga initiativ. Ytterligare styrande lagstiftning, som aviserats i t.ex. den kommande datalagen (Data Act) bör vara restriktiv så att den inte innebär en överreglering (tvingande datadelning i vissa fall) av de incitament för frivillig datadelning som redan introducerats men som ännu inte hunnit träda i kraft och därmed inte heller hunnit ge effekt på marknaden, säger Carola Ekblad.

Nya regler för digitala tjänster

Den digitala omvandlingen har bidrag stort till utvecklingen av såväl EU:s ekonomi som skapat omfattande samhällsnytta. Digitala tjänster har varit starkt bidragande i utvecklingen. Den uppdaterade industristrategin nämner bland annat e-handeln betydelse och nödvändighet, inte minst under pandemin. Den övergripande rättsliga ramen för digitala tjänster är dock oförändrad sedan antagandet av e-handelsdirektivet, år 2000. EU-kommissionens nya rättsakt för digitala tjänster (Digital Services Act) syftar till att föreslå nya och reviderade ansvarsregler för digitala tjänster. 

– Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget att harmoniera regler för att motverka olagligt innehåll online och därigenom motverka fragmentering på den inre marknaden. Vi stödjer också förslag som förtydligar ansvarsregler för tillhandahållare av förmedlingstjänster och som så långt möjligt syftar till att minska regelbördan, i synnerhet för mindre aktörer. Målet måste vara att skapa en fungerande och säker inre marknad med utrymme för ny teknik och nya affärsmodeller, inte minst för att stärka vår konkurrenskraft, säger Carola Ekblad. Svenskt Näringslivs inledande kommentarer till förslaget finns här.

I strategin betonas också behovet av att öka rättvisan på digitala marknader, i synnerhet i B2B-relationer, för att stödja små och medelstora företag som på grund av asymmetrier i förhandlingsmakten med större organisationer löper en ökad risk att utsättas för otillbörliga affärsmetoder och villkor både online och offline. Digitala marknader har vissa specifika egenskaper. Dessa gör det svårare att genom de befintliga konkurrensreglerna säkerställa en stark marknadsdynamik och lämpliga villkor för alla marknadsaktörer. EU-kommissionens har därför presenterat en ny rättsakt för digitala marknader (Digital Markets Act).

– Svenskt Näringsliv stödjer förslaget att komplettera nuvarande konkurrensrättsliga regelverk med regler som mer förutsägbart och effektivt säkerställer konkurrensdrivna marknader inom den digital sektorn. Det måste vara möjligt för företag idag och för framtida företag att på egna meriter och genom att erbjuda innovativa och effektiva tjänster kunna utmana befintliga aktörer på digitala marknader och skapa tillväxt.

– Nya regler som begränsar de centrala plattformstjänsternas möjligheter att agera fritt och på affärsmässig grund utnyttja de många fördelar som deras marknadsposition ger kan riskera att minska deras investeringsvilja. Det är därför viktigt att de regler som införs inte otillbörligen kullkastar befintliga plattformars affärsmodeller i grunden eller incitamenten att investera och bedriva innovation. De nya reglerna kan samtidigt skapa bättre förutsättningar för fler aktörer att utgöra reella utmanare på dessa marknader. Det kan på sikt gynna innovation, effektivitet och investeringsvilja för samtliga aktörer. Det är av proportionalitetshänsyn likväl viktigt att regelverket begränsas till sådana företag som har den allra största marknadsmakten och möjligheten att utöva en sådan makt på de digitala marknaderna. Här finns våra gemensamma nordiska kommentarer på förslaget.

Handlingsplan för immaterialrätt

Svenskt Näringsliv vill i det här sammanhanget också uppmärksamma initiativet att skapa en handlingsplan för immaterialrätt, vilket initierades i samband med lanseringen av industristrategin förra året. De kunskapsbaserade tillgångarna är på många sätt motorn i kunskapsekonomin. En del av de åtgärder som ligger i handlingsplanen är dock inte sådant som kan förbättra EU:s konkurrenskraft.

De åtgärder som främst behöver göras är de kopplade till att stärka den inre marknaden kopplat till de kunskapsbaserade tillgångarna. Hit hör främst de rättsliga skillnader som finns inom mönsterrätten och upphovsrätten. De uppdateringar som aviserats beträffande databasskyddet och skyddet för företagshemligheter är välkomna eftersom de har stor betydelse för digitala innovationer.

Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
Foto: Ernst Henry Photography AB

– De satsningar som görs kring de små och medelstora företagens användning av immaterialrättigheter är välkomna. Det är dock viktigt att de följs upp så att den faktiska effekten av åtgärderna blir tydliga. Ett sådant underlag bör sedan vara styrande för framtida insatser, säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv avvisar dock de förslag som rör geografiska beteckningar för icke jordbruksprodukter. Ett sådant skydd är onödigt och riskerar att begränsa konkurrensfriheten på ett oönskat sätt.

Den inre marknaden
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist