Sverige hamnar i bakvattnet

Sverige är ett innovativt land – men det finns all anledning att ifrågasätta om vi får ut det vi kan av vår innovativa förmåga. En viktig del i att vi inte får det är att många olika aktörer i Sverige är alltför dåliga på att ta tillvara kunskapsekonomins viktigaste tillgång – de kunskapsbaserade tillgångarna som patent, upphovsrättigheter, varumärken och know-how.

Om detta handlar det sista seminariet i seminarieserien som presenterar Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi.

I dagarna presenterade World Intellectual Property Organization, WIPO, en rapport om utvecklingen internationellt på immaterialrättsområdet. För den som läser rapporten är det tydligt att det har hänt mycket på området de senaste åren. Rapporten visar att en hel del etablerade sanningar om världen inte längre stämmer. Flera länder som hittills betraktats som ”kopieringsländer” har gjort en resa till att vara innovativa länder som själva aktivt använder sig av immaterialrättsliga skydd. Detta gör att dessa länders internationella konkurrenskraft förbättrats.

I rapporten från WIPO, som är ett FN-organ, betonas också att pandemin har accelererat flera trender, inklusive digitaliseringen. I digitaliseringen, kopplat till digitala innovationer, är hanteringen av immaterialrättigheter avgörande. Det gör att dessa kunskapsbaserade tillgångar kommer att vara ännu viktigare för många länder efter att pandemin är över.

Ocean Tomo har löpande sedan 1970-talet tittat på relationen mellan materiella och icke-materiella tillgångar. När de började göra dessa undersökningar stod de icke-materiella tillgångarna för 17 procent av bolagens värde. Före krisen, 2015 visade deras undersökning att de icke-materiella tillgångarna stod för 84 procent av företags värde. Om någon trodde att denna utveckling avstannat under pandemin, så trodde denna någon fel. Under pandemin har undersökningen gjorts om och numera står de icke-materiella tillgångarna för 90 procent av bolagens värde.

När vi i Sverige talar om näringspolitik och konkurrenskraft talar vi trots detta väldigt sällan om de kunskapsbaserade tillgångarna. Det är som om vi i Sverige inte har hängt med i den utveckling som sker. På EU-nivå pågår ett arbete med att ta fram en industristrategi. Som en av huvudpunkterna i denna strategi ligger en Intellectual Property Action Plan.

I bland annat Finland finns sedan länge en nationell immaterialrättsstrategi. Det gör att arbetet på EU-nivå tydligt kan följas upp på nationell nivå där. I Sverige har diskussionen om hur en näringspolitik för kunskapsekonomin bör se ut för att ta tillvara de kunskapsbaserade tillgångarna knappt börjat.

Det finns inget annat sätt att betrakta det än att Sveriges konkurrenskraft hänger samman med hur bra vi tar tillvara på vår kunskap. Vi lever på så många sätt i en kunskapsekonomi. Vi kan och ska inte konkurrera om lägst löner i världen. Vi kan och ska konkurrera med innovation. Tar vi då inte hand om dessa innovationer förlorar vi snabbt vår konkurrenskraft. Därför behövs förslagen i Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi.