Svensk-japanskt näringslivssamarbete fördjupas

Det har beskrivits som det största bilaterala handelsavtalet någonsin: uppgörelsen mellan EU och Japan, som trädde i kraft första februari 2019. Nästan en tredjedel av världens BNP omfattas, 630 miljoner människor berörs.

Med överenskommelsen har EU och Japan slopat i princip alla tullar. Avtalets huvudsakliga betydelse ligger dock på regelförenklingsområdet, där man bland annat öppnar för att använda internationella standarder i Japan i högre grad än idag och underlättar möjligheten att lägga anbud vid offentlig upphandling.

Svenska företag har stora möjligheter med avtalet. Överenskommelsen ökar och förenklar marknadstillträdet för till exempel skogs- och verkstadsindustrin samt livsmedelsföretag. Japan är Sveriges andra största handelspart i Asien och vår fjärde största exportmarknad utanför EU. Cirka 14 000 jobb berörs av exporten med Japan.

Mot den fonden arrangerades nyligen ett högnivåmöte mellan företrädare för det svenska näringslivet och den japanska motsvarigheten Keidanren, Japan Business Federation. Videomötet var en uppföljning på besöket som en rekordstor svensk näringslivsdelegation, under ledning av ordförande Fredrik Persson, gjorde i Japan för tre år sedan.

Då konstaterade Fredrik Persson att frihandelsavtalet öppnar för nya möjligheter för såväl japanska som svenska företag att exportera sina produkter. Även denna gång var budskapet positivt. Kurvorna börjar peka uppåt trots ekonomiska stålbad, coronarestriktioner och vaccinstrul.

Och det är den nya klimatlinjen, där smutsig ekonomi ersätts av ren ekonomi som ska få fart på den internationella handeln igen.

– Vad som förenar oss är en stark tro på en öppen global handel men också en positiv inställning till ny teknik, hållbarhet och en grön industri som öppnar för nya affärer, sade Fredrik Persson.

I samtalen deltog Ylva Berg, vd för Business Sweden. Hon konstaterade att handeln mellan EU och Japan har ökat med 6,3 procent sedan avtalet sjösattes.

Hon räknar med stora fördelar för exempelvis svensk träindustri.

– Det har blivit lättare för svenska företag att exportera till Japan.

Men det finns områden som kan förbättras, enligt Berg. Bland annat måste fler små och medelstora företag, i båda länderna, få kännedom om avtalets fördelar så att man vågar satsa internationellt. Dessutom finns det en del i övrigt att önska när det gäller implementeringen av vissa delar av avtalet.

– Japans fokus på digitalisering och att bli koldioxidneutrala till år 2050 väcker intresse hos svenska företag på den japanska marknaden, sade Ylva Berg.

Investors ordförande Jacob Wallenberg pekade i sitt inledningsanförande på vikten av att försvara internationell handel i en globaliserad ekonomi.

– Fri och öppen handel är under press och behöver stöd. Samtidigt ser jag stora möjligheter för såväl Japan som Sverige framöver och hoppas på en förlängning av ett nära och djupt samarbete mellan våra länder, summerade han.

På agendan stod också ”Society 5.0.” Under sin dragning konstaterade Akira Shimizu, Keidanren, att Japans framtidssatsning ska ge svar på utmaningar som en åldrande befolkning, miljöproblem och brist på energi.

Förenklat är det fråga om en förändring som påverkar hela det japanska samhället, inklusive näringslivet. Bland annat kan artificiell intelligens bidra till ett nytt samhälle där medborgarna får en högre livskvalitet i kombination med ekonomisk utveckling.

– Här kan Sverige inspireras och lära sig mycket. En ren, hållbar energi är en nyckelfaktor i omvandlingen, kommenterade Fredrik Persson.